<p>Sedan tio år tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar på dilemmat med att dessa ämnen fortfarande är lågt prioriterade i de tidigare skolåren, samtidigt som den framhåller vikten av att elever redan i tidig ålder bör få möta naturvetenskapen. Syftet med vår studie är att ta reda på hur en utvald grupp lärare, i de tidigare skolåren, tänker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi ämnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller ämnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer med lärare. I vår tolkning av intervjuerna har vi försökt inspireras av hermeneutiken. Vi har fått insikt i hur lärarna tänker om NO-ämnena i de tidigare skolåren. Dessa tankar har visat sig ha betydelse för det innehåll de väljer och den tid de lägger på undervisning i dessa ämnen. Vi har sett att de syften lärarna uppger, inte alltid stämmer överens med undervisningsinnehållet. Lärarnas tankar kretsar mycket kring vad de konkret gör och vilka svårigheter de upplever. Biologi är det ämne lärarna främst tänker på när de talar om NO och därmed det ämne de prioriterar. När de talar om biologi är det främst djur, natur och skogsdagar de tänker på. Lärarna menar att kemi och fysik inte har någon stark ställning i skolan då de av tradition inte tidigare funnits med i kursplanerna. Dessa ämnen upplever de som mer krävande vad gäller tid, material, planering och genomförande. En del menar också att ämnena är svåra för elever i de tidigare skolåren. Många lärare återkommer till betydelsen av eget intresse och utbildning när de talar om NO. Flertalet tror att ämnena skulle prioriteras mer om de utvärderades, vilket inte görs idag.</p>

Sedan tio år tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar på dilemmat med att dessa ämnen fortfarande är lågt prioriterade i de tidigare skolåren, samtidigt som den framhåller vikten av att elever redan i tidig ålder bör få möta naturvetenskapen. Syftet med vår studie är att ta reda på hur en utvald grupp lärare, i de tidigare skolåren, tänker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi ämnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller ämnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer med lärare. I vår tolkning av intervjuerna har vi försökt inspireras av hermeneutiken. Vi har fått insikt i hur lärarna tänker om NO-ämnena i de tidigare skolåren. Dessa tankar har visat sig ha betydelse för det innehåll de väljer och den tid de lägger på undervisning i dessa ämnen. Vi har sett att de syften lärarna uppger, inte alltid stämmer överens med undervisningsinnehållet. Lärarnas tankar kretsar mycket kring vad de konkret gör och vilka svårigheter de upplever. Biologi är det ämne lärarna främst tänker på när de talar om NO och därmed det ämne de prioriterar. När de talar om biologi är det främst djur, natur och skogsdagar de tänker på. Lärarna menar att kemi och fysik inte har någon stark ställning i skolan då de av tradition inte tidigare funnits med i kursplanerna. Dessa ämnen upplever de som mer krävande vad gäller tid, material, planering och genomförande. En del menar också att ämnena är svåra för elever i de tidigare skolåren. Många lärare återkommer till betydelsen av eget intresse och utbildning när de talar om NO. Flertalet tror att ämnena skulle prioriteras mer om de utvärderades, vilket inte görs idag.

<p>Bakgrund: I kursplanen för år 5 finns både strävans- och uppnåendemål inom naturvetenskapens tre områden \2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen är obefintlig inom vissa områden för de lägre åldrarna. Detta beror på att pedagogerna för de lägre åldrarna inte är förtrogna med kemi och fysik själva och därför undviker ämnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet är att undersöka hur lärarna för klass 1-3 spontant tänker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tänka sig att arbeta med inom respektive område samt vilken inställning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua åtta lärare, för att få fram lärarnas spontana tankar. Vi har en fenomenologisk analys, som innebär att man beskriver människors upplevelser av fenomen. I analysen har vi använt oss av meningskategorisering och meningskoncentrering. Vi har sökt efter likheter och olikheter i materialet för att kunna sammanställa materialet. Resultat: Alla lärarna hade tankar och idéer om arbetsformer inom fast och flytande form samt gasform, där vatten kunde användas i alla dessa former. Att ge tankar åt begreppet \201Dljudets utbredning\201D var inte alls lika enkelt för alla. Däremot var det lättare att ge förslag på arbetsformer kring ljud. Alla lärare beskrev någon form av magnetism. Däremot gav inte alla lärarna förslag på arbetsformer, mer än att generellt arbeta praktiskt med det. Lärarna hade en gemensam syn på arbetssätt, oavsett område i naturvetenskap. Det var att eleverna skall få arbeta mycket praktiskt, genom att laborera, experimentera - där eleverna får fundera, ställa hypoteser, skriva och/eller rita.Lärarna hade olika uppfattningar om att bilda begrepp i övriga skolämnen. Gemensamt för alla lärarna var att vid användning av be</p>

Bakgrund: I kursplanen för år 5 finns både strävans- och uppnåendemål inom naturvetenskapens tre områden \2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen är obefintlig inom vissa områden för de lägre åldrarna. Detta beror på att pedagogerna för de lägre åldrarna inte är förtrogna med kemi och fysik själva och därför undviker ämnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet är att undersöka hur lärarna för klass 1-3 spontant tänker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tänka sig att arbeta med inom respektive område samt vilken inställning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua åtta lärare, för att få fram lärarnas spontana tankar. Vi har en fenomenologisk analys, som innebär att man beskriver människors upplevelser av fenomen. I analysen har vi använt oss av meningskategorisering och meningskoncentrering. Vi har sökt efter likheter och olikheter i materialet för att kunna sammanställa materialet. Resultat: Alla lärarna hade tankar och idéer om arbetsformer inom fast och flytande form samt gasform, där vatten kunde användas i alla dessa former. Att ge tankar åt begreppet \201Dljudets utbredning\201D var inte alls lika enkelt för alla. Däremot var det lättare att ge förslag på arbetsformer kring ljud. Alla lärare beskrev någon form av magnetism. Däremot gav inte alla lärarna förslag på arbetsformer, mer än att generellt arbeta praktiskt med det. Lärarna hade en gemensam syn på arbetssätt, oavsett område i naturvetenskap. Det var att eleverna skall få arbeta mycket praktiskt, genom att laborera, experimentera - där eleverna får fundera, ställa hypoteser, skriva och/eller rita.Lärarna hade olika uppfattningar om att bilda begrepp i övriga skolämnen. Gemensamt för alla lärarna var att vid användning av be

No description available.

Detta är en litteraturstudie, vars syftet är att undersöka vilka undervisningsmetoder som kan påverka elevernas förståelse och studieresultat i naturvetenskap. De frågeställningar som det i denna litteraturstudie eftersökts svar på är följande: ”Vilka undervisningsmetoder används enligt forskning i  naturvetenskaplig undervisning i den svenska grundskolan?” och ”Vilka undervisningsmetoder påverkar enligt forskning elevers studieresultat i den svenska grundskolan?”. 12 studier har analyserats, både svenska och internationella, som behandlar detta område. Studierna hittades i databaserna Eric, Diva och Academic Search Elite. De visade att laborationer är effektfulla för elevers förståelse i NO-ämnet, där det kan skapas diskussioner, frågor och tankar som är lärorika för eleverna. Andra studier som behandlats tar upp naturvetenskapliga läroböcker som undervisningsmaterial, NTA-projektet (Naturvetenskap och Teknik för Alla) som arbetar för skolutveckling i NO ämnet, men även digitala hjälpmedel som datorer och surfplattor. I resultatdelen behandlas internationella studier från Australien, vilka tog upp multimodala representationer och interaktiva skrivtavlor. Slutligen diskuteras och ställs några studier emot varandra. Dessa tas sedan upp i slutsatsen som är att lärare bör variera sina undervisningsmetoder för att så många elever som möjligt ska skapa förståelse för abstrakta begrepp och naturvetenskapliga fenomen.

I denna litteraturöversikt finns en genomgång av artiklar som behandlar No-området och utomhuspedagogik. Målet var att ta reda på hur närområdet kan användas som stöd i No-undervisningen. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att utomhusundervisningen inte är den optimala lösningen ensamt, utan bör användas i kombination med den ordinarie undervisningen för bästa resultat. Precis som med all undervisning finns det problemområden även här. De problemen som lyftes var framförallt den tidskrävande planeringen och lärares osäkerhet. Däremot visade det sig att en kombination av inom- och utomhusundervisning gav positiva resultat hos eleverna. Förslag till vidare forskning är att man undersöker om och i så fall vad det är som ger en positiv påverkan hos eleverna när lektionerna sker utomhus.

Studien behandlar utomhusundervisningenss förhållande till ekologisk hållbar utveckling medinriktning på förhållningssättet hos elever i grundskolans tidiga år. Studien utgår från denpragmatiska lärteorin.Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever attundervisning utomhus påverkar deras förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.Studien behandlar undervisning i de naturorienterande ämnena.I studien användes den kvalitativa metoden intervju med semistrukureade intervjufrågor föratt svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av åtta elever i grundskolans tidiga år från enskola i västra Sverige.Eleverna är positiva till att vistas i utomhusmiljöer och framförallt i skogsmiljöer.Undervisning utomhus är någonting de vill ha mer utav och de anser att det är positivt närinnehållet handlar om fenomen som finns i utomhusmiljöer. De redogör för att det kanpåverka deras intresse men att väderleken spelar roll. Respondenterna anger framföralltartkunskap som en utkomst av undervisning utomhus men att de även får kunskap från tv,radio, film och litteratur. Utifrån dessa källor når de även kunskap om vad de kan göra förnaturen. Respondenterna redogör för vad som påverkar dem till att genomföra handlingar somär positiva för miljön och förmedlar hur medvetna de är gällande klimatförändringar bådelokalt och globalt. Eleverna upplever att utomhusundervisning i de naturorienterande ämnenapåverkar deras lärande om naturmiljöer genom att de får en positiv känsla för naturen ochkunskaper om växter och djur. De upplever även att utomhusundervisning påverkar deras viljaatt bevara naturmiljöer. De främsta orsakerna om varför de ville bevara naturmiljöer som deredogjorde för var att naturen är vacker, djurliv och klimatpåverkan.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare verksamma i förskoleklass till och med årskurs 3 beskriver arbetet med naturvetenskapliga undersökningar, mål med aktiviteterna samt möjligheter och utmaningar i undervisningssammanhang. Studien hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det framgick att det var en stor spridning av hur mycket av undervisningstiden som lades på naturvetenskapliga undersökningar, mellan drygt 30 % upp till 75 %. Samtliga fem respondenter använder sig av naturvetenskapliga undersökningar med prövning av hypotes eller idéer och undersökningar utan prövning av hypotes eller idéer. Studien visar också att lärarna är positivt inställda till användandet av naturvetenskapliga undersökningar och ser dem som motivationsbidragare till elevernas lärande. Utmaningarna var färre och beskrevs som negativt tänkande om NO av vissa kolleger samt bristande tillgång till material och lokaler. Lärarna gav skilda svar på frågan om mål med aktiviteterna. Detta indikerar att ett ökat kollegialt utbyte mellan kollegor skulle kunna främja utvecklingen av undervisningen.

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p>