Tidigare forskning har visat att det finns fördelar och nackdelar med ämnesintegrerad undervisning av NO-ämnena. Ämnesintegrerad undervisning är den undervisning som berör flera olika ämnen och på så vis skiljer sig från ämnesindelad undervisning.I vårt arbete vill vi närma oss ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet ur elevers och lärares perspektiv. Vi har undersökt NO-ämnesintegration från två olika perspektiv: undervisningssätt och undervisningstid i NO-ämnen. Vi har undersökt hur dessa perspektiv värderas utifrån tidigare forskning, läroplan och timplan samt genom enkätundersökning på skolor. Vi har utarbetat tre olika enkäter som innehåller påståenden med fem urvalsgrader för varje svar där respondenter kan ringa in det alternativ som passar dem bäst. Vi har bearbetat svaren via statistiska beräkningar.Vårt resultat visar att det finns olika värderingar om ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen. Studiens resultat visar en tendens att föredra ämnesindelad undervisning av naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar också att både vår studie och den tidigare forskningen betonar vikten av undervisningstiden för naturorienterande ämnen. Timplan för kemi, biologi och fysik upplevs inte tillräcklig för att nå målen enligt den bestämda tiden för varje läroplan.

Uppsatsen är en läromedelsanalys som undersöker två läroböcker i de naturorienterande ämnena för årskurs 4: Koll på NO och Lära NO. Båda böckerna innehåller ämnesstoff ur alla de tre naturorienterande ämnena, det vill säga biologi, fysik och kemi. Syftet med studien är att med utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie undersöka vilka svårigheter i ämnesspråket i de naturorienterande ämnena för andraspråkselever som finns i dessa läroböcker, samt hur de hanteras. Uppsatsen utgår från teorier om systemisk-funktionell grammatik, bild och text i läroböcker, samt vardagsspråk och skolspråk. I undersökningen används såväl kvalitativ textanalys och analysverktygen kodningsorientering och ideationell analys av processtyper, som kvantitativa metoder och mängdberäkning. Studiens resultat visar att de språkliga svårigheterna begrepp utanför semantisk mellannivå, homonymer, grammatiska metaforer och andra ämnesspecifika och tekniska begrepp alla förekommer i varierande utsträckning i de båda läroböckerna. Dessa språkliga svårigheter för andraspråkselever hanteras i böckerna genom bild, förklarande text eller genom en kombination av dessa. Vissa begrepp inom dessa svårigheter hanteras dock inte på något sätt.

Denna studie undersöker integreringen av de globala målen och hållbar utveckling i NO- undervisningen i grundskolan. Genom en litteraturstudie granskades tidigare internationell och svensk forskning. Vetenskapliga artiklar analyserades efter hur väl ämnet behandlas i undervisning för elever i åldrarna 9–15 år. De vetenskapliga artiklarna samlades in genom sökningar i databaser och analyserades utefter inkludering- och exkluderingskriterier. Resultaten visar på positiva effekter av aktiv undervisningsmetodik för att förbättra elevers kunskap om de globala målen. Vidare betonas vikten av att elever förstår och engageras i de globala målen för att främja en hållbar utveckling. Resultatet av denna litteraturstudie bidrar till en ökad förståelse för hur de globala målen och hållbar utveckling kan implementeras i NO-undervisning. Vidare identifieras de framgångsfaktorer och utmaningar som finns enligt lärarna.

Sammanfattning Det finns olika aktörer såsom forskare och lärarutbildare som talar för användningen av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena. Forskning har exempelvis visat att utomhusundervisning har en positiv inverkan på både skolprestationer och motivation. Att förlägga undervisning utomhus bidrar också till ett mer varierat lärande där eleverna får en autentisk lärandeupplevelse. I en studie redogör lärarstudenter för att de anser att utomhusmiljön är den mest optimala lärandemiljön medan inomhusmiljön uppfattas som ostimulerande och inte lika gynnsamt för lärandet (Preston 2013, ss. 172–190). Om utomhusundervisningen uteslutande framställs som positiv kan det bli problematiskt eftersom det riskerar att skapas en dikotomi mellan inomhus - och utomhusundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och analysera vad som kännetecknar forskning som intresserar sig för problem och hinder för utomhusundervisning i årskurs ett till nio i de naturorienterande ämnena. Översikten kan på så vis bidra med en mer nyanserad diskussion som inte bara uppmärksammar möjligheter och fördelar utan också tänkbara problem och hinder för utomhusundervisning. För att uppfylla syftet besvarades två frågeställningar: Vad kännetecknar studierna inom området när det gäller aspekter som syfte, ansats, metod, urval, länder för studiernas genomförande och platser där utomhusundervisning bedrivs? Vilka problem och hinder uppmärksammar studierna rörande utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena? För att finna aktuell forskning formulerades sökord och urvalskriterier som användes vid elektroniska sökningar i databaserna ”ERIC ProQuest” och ”Primo”. Andra strategier som användes i urvalet var snöbollsurval och konsultation. Dessa förfaranden ligger till grund för de nio vetenskapliga artiklarna som behandlas i översikten. Artiklarna bearbetades, kartlades och analyserades för att svara på översiktens frågeställningar. Det som framkom var att studierna har en tydlig koppling mellan syfte och metod. Varierande ansatser och metoder användes men den mest framträdande metoden var kvalitativa intervjuer. Andra aspekter som var framträdande i studierna var att det fanns stor variation av länder för studiernas genomförande samt de fysiska platser där utomhusundervisning bedrivs i de naturorienterande ämnena. Det finns också en stor vidd av röster från olika parter i skolan som framkommer gällande problem och hinder med utomhusundervisning. Det problem som var mest återkommande i studierna, och som tycks vara avgörande för om lärare bedriver utomhusundervisning eller inte, var tidsaspekten. Översikten diskuterar också styrkor och svagheter i forskningsfältet, samt vilka implikationer dessa tänkbart kan få för lärarprofessionen och behovet av framtida studier.

<p>Sammanfattning</p><p>Jag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem.</p><p>Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg.</p><p>Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar.</p><p>Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen.</p> / <p>Abstract</p><p>I chose to do this survey because I’ve often found myself wondering why it seems so difficult for the students to reach the criterions in scientific studies and howcome they find the subject so difficult and boring.</p><p>The method I’ve chosen is that I’ve created a test based on the criterions for the ninth grade. This test has been given to answered by all the students in the ninth grade in Karlskoga and the results have been put together and compared with criterions and grades.</p><p>The results shows considerable lack of knowledge and a pretty big divergence from what the grades state.</p><p>The conclusion I make from this is that in reference to the criterions and the research available we have to put even more resources into the schools scientific studies if Sweden wants to keep our high international level of knowledge in science.</p>

I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås.    Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser.   Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen.   I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien.  Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra.

I denna undersökning så har en läromedelsanalys samt en enkätundersökning genomförts i syfte om att studera hur väl anknutna läromedelsböcker för de naturorienterande ämnena (NO) är till den svenska läroplanen Lgr11. Två läromedelsböcker har analyserats för att undersöka hur läroplanens centrala innehåll avseende naturorienterande ämnen behandlas och om det finns någonting som har uteslutits. NO-undervisningen ska behandla ämnena fysik, kemi och biologi. Det finns däremot inga nationella riktlinjer om hur undervisningstiden i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 ska fördelas på dessa tre ämnena. Analys av hur läroplanens centrala innehåll i NO behandlas i läromedelsböcker visar att de olika rubrikerna från det centrala innehållet prioriteras olika högt. De punkter som handlar om djur och natur behandlas i mycket större grad än de övriga punkterna. Ämnet biologi får större plats i NO-undervisningen för årskurs 1–3 jämfört med ämnena kemi och fysik. De tillfrågade lärarna anser att läromedelsböcker ofta har tydliga kopplingar till läroplanen, speciellt det centrala innehållet, och att de flesta lärare ser stora fördelar i att använda sig av en läromedelsbok i sin NO-undervisning tillsammans med kompletterande material i form av filmer, experiment och liknande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 4-6 genomför olika former av undersökningar för att fördjupa elevernas kunskaper samt stödja deras lärande i naturvetenskap. Vidare är syftet att ta reda på hur de gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod inom undersökande arbetssätt och vad de anser om elevernas delaktighet i arbetet. Studien utgår ifrån en pragmatisk syn på lärandet, där fokus ligger på elevernas tidigare erfarenheter som en viktig utgångspunkt i undervisningen. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Studien visar att de lärare som intervjuades mest använder sig av styrda undersökningar och till en viss del av vägledande undersökningar. Lärarna anser att öppna undersökningar inte lämpar sig för elever i årskurs 4-6, utan är ett arbetssätt för elever på högstadiet. Anledningen till att lärarna i den här studien inte arbetar med vägledande och öppna undersökningar hävdar de är för att de vill ha kontroll över undervisningen. Vidare visar studien att lärare inte gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod i den mån tidigare forskning visar är möjligt. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

<p>This paper deals with how science teachers in the Swedish secondary school choose the content in the education they give to the pupils. What are the reasons for their choices and what do they think of the purpose of science in secondary school? Through interviewing science teachers the investigation shows that there are three different views of how to choose content in the science education: one focuses on the processes of science itself, one integrates the socio-cultural aspects and one emphasizes the interests of the pupils</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om elevers attityder till de naturorienterande ämnena ändrats mellan år 4-6 och år 7-9. Detta tyckte vi oss ha sett när vi varit på olikaskolor under vår utbildning, därför ville vi med vår forskning se om det stämde även på den skolan vi undersökte. För att undersöka hur attityden till NO var, började vi med en enkätundersökning för elever i år 4-9. Resultatet för denna visade att elever i år 7-9 hade en mer negativ attityd till NO än elever i år 4-6. Då flera elever svarade att de inte tyckte om att arbeta med läroböcker bestämde vi oss för att undersöka även detta. Det gjordes genom ett antal observationer där vi studerade hur lärare och elever arbetade med läroböckerna. För att mer ingående få förståelse för hur detta arbete upplevdes gjorde vi även intervjuer med lärare och elever. För att få en klarhet i vilka förutsättningar som läroböckerna skapar för skolarbetet, gjorde vi en utvärdering av dessa. Slutligen förde vi en diskussion där vi kopplade ihop de empiriska studierna med den tidigare forskningen för att skapa en helhet. </p> / <p>The purpose with our work was to inquire about students attitudes to science subjects and if they change between years 4-6 and years 7-9. This is something we believe we have noticed when we spent time in different schools throughout our education and therefor we wanted, with our research, to see if that was the case with the school we studied. To examine the attitude to science subjects, we started with a questionnaire among students in years 4-9. The result showed us that the students in years 7-9 had a more negative attitude to science subjects, than those in years 4-6. We decided to research this too, when a few students answered thet they didn´t like to work with textbooks. We did that by observing how teachers and students worked with textbooks. To get a more detailed understanding how they felt about this work we also interviewed teachers and students. To get an enlightenment to what conditions textbooks create for schoolwork, we did an evaluation of them. Finally we conducted a discussion in which we connected the epiric studies with the earlier research to create an entirety.</p>