• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 90
  • Tagged with
  • 90
  • 90
  • 33
  • 29
  • 24
  • 20
  • 19
  • 17
  • 17
  • 17
  • 15
  • 15
  • 13
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Skrivande är väl ingen konst. Eller? : En undersökning om hur textskapande i de naturorienterande ämnena i årskurs 4–6 kan främja lärandet i naturvetenskap

Antti, Joel, Törneman, Ylva January 2023 (has links)
Textskapande kan ses som ett viktigt redskap för elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap. Textskapande i de naturorienterande ämnena är också ett av de sätt med vilket elever kan närma sig en scientific literacy. Scientific literacy handlar om att i de naturvetenskapliga ämnena uttrycks naturvetenskapens världsbild både genom själva innehållet och genom de språkliga aktiviteter som eleverna deltar i. Tidigare forskning inom området har främst varit inriktad på frågan huruvida skrivande kan leda till lärande inom naturvetenskap. Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om hur lärare i de naturorienterande ämnena i årskurs4–6 upplever att textskapande kan främja lärandet i naturvetenskap. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio grundskollärare. Slutsatsen som dras är att det de facto är en konst att få till ett skrivande eller textskapande som främjar lärandet inaturvetenskap. För att få till ett skrivande eller textskapande som främjar elevernas lärande i naturvetenskap behöver många olika aspekter beaktas. Det handlar både om olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda innan lärare och elever går in i klassrummet men även vilka aktiviteter lärare med fördel kan organisera i klassrummet i syfte att främja lärandet genom textskapande. Om dessa förutsättningar är uppfyllda visar undersökningen att lärarna upplever att skrivande eller textskapande kan främja olika typer av lärande, såsom vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att läsa och skriva naturvetenskapligt innehåll. Orsaken till att skrivande eller textskapande främjar detta lärande hos eleverna upplever lärarna bland annat beror på att skrivande och textskapande befäster kunskap och ger eleverna möjlighet att reflektera över det naturvetenskapliga innehållet. I examensarbetet introduceras en modell av scientific literacy baserad på Norris och Phillips (2003) samt Yore och Treagust (2006). Denna modell modifieras sedan utifrån aspekter som kommit fram i undersökningen. Modellen gällande scientific literacy kan användas som vägledning av de lärare som vill arbeta medvetet med skrivande och textskapande inom naturvetenskap. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>
72

Inkludering av flerspråkiga elever i NO-undervisningen : En forskningsöversikt om vilka möjligheter och svårigheter flerspråkiga elever stöter på i NO-undervisningen och vilka resurser samt metoder som används för att stödja eleverna. / Inclusion of multilingual students in science teaching : A research overview of whatopportunities and difficulties multilinguals encounter in science teaching. As well aswhich resources and methods are used to meet these.

Ali, Mona, Kourie, Essajel January 2023 (has links)
I den här litteraturstudien undersöks vad transspråkandet har för betydelse i inkluderingen av flerspråkiga elever i NO-klassrummet. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever kan uppleva under NO-undervisningen och vilka metoder och resurser lärare använder för att motverka dessa utmaningar, samt främja flerspråkiga elevernas utveckling. Vi undersöker även vilka möjligheter det finns med transspråkande i NO-undervisningen. Undersökning i studien riktar sig till grundskolan specifikt årskurserna 4–6. Vår metod i studien innehåller informationssökningar där vi kritiskt granskat material från olika databaser. I studien har vi använt oss av 12 stycken vetenskapliga studier, för att komma fram till dessa har vi använt oss av inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Resultatet i studien synliggör transspråkande som en betydelsefull strategi för inkludering av flerspråkiga i NO-klassrummet. Den teoretiska utgångspunkten som det mesta av vårt material hade var ett sociokulturellt perspektiv. Vårt resultat speglar det sociokulturella perspektivet då det sociala samspelet är något lärandet fokuseras på och hur stor betydelse den kulturella faktorn har på kunskap. Vi har avslutat studien med hur vidare forskning kommer gå till.
73

Undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena : en kunskapsöversikt / Inquiry-based learning in science education : a literature review

Laursen, Tilda January 2023 (has links)
Denna kunskapsöversikt behandlar undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena med fokus på grundskolans tidigare år. Inom utbildningspolitiken är en grundläggande fråga hur man undervisar i de naturorienterande ämnena på bästa sätt och den demokratiska rättighet som innefattas av att elever får möjlighet att utveckla naturvetenskapliga färdigheter för att kunna vara aktiva i samhällsutvecklingen. Didaktiska val som läraren står inför i denna turorienterande undervisningen är av stor vikt för elevers naturvetenskapliga förmågor och förhållningssätt gentemot vetenskap. Internationella mätningar visar på låg förekomst av undersökande arbetssätt i de svenska skolorna samtidigt som forskningsresultat belyser de positiva effekterna av undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga hur forskning gällande undersökande arbetssätt karaktäriseras i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidigare år de senaste 5 åren. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte besvaras följande frågeställning: - Vad kännetecknar forskning om undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år? Metod utifrån litteratursökning resulterade i tio artiklar som analyserades och kartlades utifrån syfte och frågeställning. Kunskapsöversiktens tillvägagångssätt gällande sökmetoder, urval, urvalskriterier för inkludering samt exkludering redogörs i metodavsnittet. De tio inkluderade artiklarna är hämtade ur databasen ERIC 22-11-29 där sju länder representerar forskningsområdet. Kunskapsöversiktens resultat visar på att forskningen om undersökande arbetssätt inom grundskolans tidigare år är effekter samt komplexiteten i implementeringen av metoden. Forskningen präglas av deltagarnas attityd till de naturorienterande ämnena samt hur dessa kan påverkas utifrån didaktiska val i undervisningen. Forskningsområdet ställer gärna den traditionella lärarcentrerade undervisningen mot undersökande arbetssätt som förespråkas av ett elevcentrerat lärande. I analysen framkommer även en forskningstrend att studeraundersökande arbetssätt utifrån ett lärarstudentperspektiv där experimentell forskning är vanligt förekommande. Ett konstruktivistiskt perspektiv genomsyrar forskningsfältet där kombinerat metodval av kvalitativ och kvantitativ forskning representerar majoriteten av studierna.
74

Utmaningar med utomhusundervisning ur ett lärarperspektiv : En litteraturstudie om lärares begränsade användning av utomhusundervisning åk F-3

Jonsson, Elin, Göransson, Evelina January 2021 (has links)
Den här litteraturstudien har undersökt frågeställningen: vilka faktorer kan påverkar lärares användning av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena årskurs F-3? Ett stort antal lärare ser potential med att använda sig av utomhusundervisning. Anledningen är att en varierad lärmiljö påvisar gynnsamma effekter på elevernas prestationer och engagemang. Trots att lärarna har en positiv syn på utemiljön är det inte många lärare som applicerar det i sin undervisning på grund av upplevda hinder. Syftet med studien är att undersöka vad befintlig forskning har identifierat för orsaker till lärares begränsade användning av utomhusundervisning. Det är av vikt att belysa dessa hinder för att förebygga dem eftersom en varierad lärmiljö gynnar alla elever. Resultaten tyder på att det finns både yttre och inre faktorer som har betydelse för var undervisningen äger rum. De främsta faktorerna som nämns är tidsbrist, finansiering, lärarnas tidigare erfarenheter och deras uppfattningar om elevernas inställning till utemiljön. Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Sökningen av datamaterial har skett målstyrt utifrån problemställningen. Litteraturstudien är utformade efter en tematisk analys. Undersökandet har påvisat att lärare upplever att elever uppskattar utomhusundervisningen mer än katederundervisning. En varierande lärmiljö berikar även elevernas kunskapsutveckling och därför vill vi uppmuntra och inspirera fler lärare att använda sig av utomhusundervisning.
75

Rättvis bedömning – en studie av lärarstrategier vid bedömning i matematik och de naturorienterande ämnena

Frederiksen, Malin, Lindberg, Mira January 2006 (has links)
Vi har en föreställning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga ämnena inte är särskilt varierande. Syftet med denna uppsats är att se huruvida förutsättningarna finns för en rättvis bedömning i matematiken och de naturorienterande ämnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta lärare på två skolor i Malmöregionen, där lärarnas svar skulle hjälpa oss att besvara våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas strategier vid bedömning i de båda ämnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga ämnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utsträckning. Vår slutsats är att eleverna inte får de förutsättningarna för en rättvis bedömning som de är berättigade. / The idea behind this study is that a reduced range of evaluation forms are currently used to judge pupils’ performance in maths and natural sciences. The aim of the study is therefore to investigate whether these valuation methods permit a correct and fair judgement of pupils’ abilities in maths and natural sciences. In order to get an answer to our research questions we have carried out qualitative interviews with eight teachers in two schools in the Malmö region. The outcomes of data analysis show that are similarities and differences in the valuation strategies used by the different teachers in both subjects. Math teachers, however use a limited variety of evaluation forms for their judgements of pupils’ abilities, whereas natural science teachers use a slightly wider range of evaluation forms. Our final conclusion is that pupils do no have the possibilities the correct and fair evaluation of their abilities they should be entitled to.
76

Nyttjande av skönlitteraturens värld i NO-undervisningen. -Use of the fiction world in science lessons

Wredmark, Johanna January 2016 (has links)
Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet? Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.
77

Skönlitteraturens roll i NO-undervisning : Lärares syn på skönlitteratur i språk- och kunskapsutvecklande undervisning inom de naturorienterande ämnena i mellanåren / The role of fiction in teaching within the nature-oriented subjects : Teachers' view of fiction in language and knowledge development teaching within the nature-oriented subjects in the middle years

Jonsson, Alicia January 2023 (has links)
This study aims to investigate how four teachers work with fiction in science lessons and the teachers' views on whether fiction promotes the students' language- and knowledge development within the nature-oriented subjects. The study's two questions are: ·      How do the teachers in the study implement fiction in teaching within the nature-oriented subjects? ·      In what/in what ways do the teachers in the study believe that fiction can influence students' knowledge development in the nature-oriented subjects?  The study is based on Cummins four field model and the sociocultural perspective with a main focus on the connection between language and learning and the concept scaffolding. The material that has been used in this study has been collected through qualitative teacher interviews as well as qualitative classroom observations of the participating teachers. When analyzing the study's material, thematic analysis constituted the method. The results of the study show that the participating teachers advocate a varied working method and use several working methods when working with fiction during science lessons, for example reading aloud, silent reading and classroom discussions. The results also show that the teachers believe that fiction in science class can promote students' language and knowledge development, for example by developing the students' subject-specific language in parallel with everyday language and by making natural science phenomena concrete. The results of the study also show that the teachers have experienced difficulties while working with fiction during science lessons, but the possibilities that fiction brings means that the teachers' attitude to working with fiction in science class is positive.
78

Samspel mellan semiotiska modaliteter i SO- och NO-läromedel : En multimodal textanalys av fyra läromedel i NO och SO för årskurs 1-3

Kleringer Wellander, Ida, Svensson, Felicia January 2021 (has links)
Studien syftade till att undersöka vilka semiotiska modaliteter som förekom och hur de samspelade i SO- och NO-läromedel för elever i årskurs 1-3, samt om det skiljde sig mellan läromedlen. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor, vilka var: Vilka semiotiska modaliteter förekommer i läromedlen? Hur samspelar de semiotiska modaliteterna med varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen, med avseende på förekomst av och samspelet mellan semiotiska modaliteter? De teoretiska perspektiv som studien utgick från var det sociosemiotiska perspektivet samt det designteoretiska och multimodala perspektivet. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra läromedel för elever i årskurs 1-3, Boken om SO, SO-boken, Boken om NO och NO-boken. Utifrån Danielsson och Selanders (2014) analysmodell utarbetades fyra analyskategorier som låg till grund för analysarbetet. Samtliga analyskategorier kopplades till samspel mellan textens delar. Resultatet visade att de analyserade läromedlen innehöll flera olika semiotiska modaliteter, bland annat rubrik, brödtext, bildtext, faktarutor, fotografier, teckningar och symboler. Vidare visade resultatet att det överlag var samspel mellan de semiotiska modaliteterna. Det var nästan alltid samspel mellan brödtext och rubrik, bild och bildtext samt bild och brödtext. Resultatet visade även att det var varierande samspel mellan brödtext och bildtext och brödtext och faktarutor. Samtliga läromedel visade på rumslig närhet mellan verbal text och bild, vilket bidrar till samspel. Vad gäller likheter och skillnader visade resultatet att läromedlen överlag liknade varandra vad gäller samspelet, men det fanns vissa skillnader som kunde relateras till om det var SO- eller NO-läromedel. Bland annat skiljde sig användningen av faktarutor.
79

Läromedelsanvändning i naturorienterande ämnen, årskurs 4 – 6

Auzimar, Balbino, Rafo, Zinah January 2024 (has links)
Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.
80

Lärares användande av undersökande undervisning i matematik och No : En kvalitativ studie som undersöker vid vilket ämnesinnehåll mellanstadielärare använder undersökande undervisning samt skälen till detta. / Teacher’s use of inquiry-based education in mathematics and science.

Lundell, Birger, Lust, Olivia January 2024 (has links)
SAMMANFATTNING Studien belyser vid vilket ämnesinnehåll undersökande undervisning används i matematik respektive No i årskurserna 4–6. Studien lyfter även skäl till varför man väljer att inkludera undersökande moment i undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på när och varför undersökande undervisning används samt för att se om det råder en skillnad mellan matematik och No. Vår studie är baserad på John Deweys teori kring learning by doing. Det handlar om att göra eleverna aktiva i sin lärandeprocess. För att samla in data använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med lärare med varierad erfarenhet. Samtliga lärare undervisade inom både matematik och No. Studiens resultat visade att tillgängligheten till material, möjligheten till att konkretisera och att införa praktiska moment i undervisningen påverkade ämnesinnehållet och var skäl till varför lärare använde undervisningsformen. Studien visade även att lärare främst plockade in undersökande moment vid ämnesinnehåll som geometri och taluppfattning och tals uppfattning inom matematiken medan det inom No var NTA-lådorna som styrde vilket ämnesinnehåll de arbetade undersökande med.

Page generated in 0.1903 seconds