Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur naturkunskapslärare undervisar utifrån ett andraspråksperspektiv. Genom kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer med fem naturkunskapslärare undersöks hur lärarna planerar och arbetar med språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Lärarnas syn på språklig utveckling inom den ämnesspecifika undervisningen redovisas samt vilket språkutvecklande material som lärarna använder sig av. Resultatet visar att naturkunskapslärarna inte använder sig av några standardiserade didaktiska modeller för språk- och kunskapsutvecklande undervisning, utan agerar på olika sätt utifrån lärarnas erfarenheter av andraspråkundervisning. Lärarna efterfrågar ämnesspecifik fortbildning inom andraspråksundervisning och digitala verktyg som gynnar andraspråksperspektivet inom naturkunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på en högstadieskola i Västra Götalands län i Sverige arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Två mer specifika frågeställningar är: 1. Hur arbetar lärare på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt? 2. Vilka hjälpmedel använder lärare för att kon-textualisera undervisningen? I studien har en kvalitativ metod använts, där fyra lärare har intervjuats och observerats. Resultatet av observationerna och inter-vjuerna ger svar på det övergripande syftet. Det sätt på vilket lärarna arbetar på i fråga om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt varierar i utifrån den språkinriktade undervisningens tre grundprinciper: kontext, interaktion och språklig stöttning. Det beror även på var läraren vill att eleverna ska befinna sig enligt Cummins fyrfältsmodell, som visualiserar och illustrerar den kontextuella och kognitiva dimensionen av lärande som grund. Det framgick även att det hjälpmedel som lärarna främst använder för att kontextualisera undervisningen är datorn och Google Classroom. Slutsatsen är att lärare 3 gav minst kontext, interaktion och språklig stöttning i undervisningen medan lärare 1, 2 och 4 upp-fyllde mer punkter enligt ett observationsschema. / <p>Betygsdatum 2019-08-28</p>

Den här studien handlar om den verklighet som många andraspråksinlärare befinner sig i; nämligen att studera ett nytt, avancerat ämne parallellt med andraspråkinlärning i språket som ämnesstudierna bedrivs på. Studien ansluter till den pågående andraspråksforskningen, närmare bestämt de behov, framsteg och misslyckanden en andraspråksinlärare möter i sin strävan att nå sitt mål om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andraspråksinlärare. Den högskolestuderande andraspråksinläraren i den här studien anger att han aldrig fått språkutvecklande ämnesundervisning, tillräcklig interaktion och stöttning på målspråket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller på nuvarande utbildning på högskolenivå. Därför vill jag i den här studien undersöka om hans förmåga att förbättra de egna inlärningsstrategierna kan underlätta framgång i studier. Genom praktiska övningar och reflektioner söker jag i den här studien se om han tar steg mot självstyrt lärande. Analysen baseras på insamlingsdata och det mönster som framträder i hans uttalanden och reflektioner. Studien är således en introspektiv studie där inlärarperspektivet på det egna lärandet står i fokus. De metoderna som används i studien är kvalitativa i form av semistrukturerade intervjuer, samtal, loggboksanteckningar med styrda och öppna frågor och aktiviteter med läsförståelsestrategier. Det introspektiva inslaget genomsyrar studien vilket vill ur inlärarperspektiv beskriva informantens inlärningssituation under utveckling. Den här studiens resultat visar att informanten är mer medveten om sina befintliga läsförståelsestrategier nu och öppen för att ta till sig nya läsförståelsestrategier. Informanten har dock behov av repetitiva aktiviteter under stöttning för att kunna befästa dessa. Informanten utvecklas mot självstyrt lärande och hans medvetenhet om inlärningsprocesserna höjs samt att han har börjat identifiera de inlärningsstilar och strategier som han föredrar.

One of the biggest challenges in Swedish education is figuring out how to support the growing number of refugees. Although the country has had plenty of migration since World War II the knowledge about how to teach this group in school is limited. The purpose of this study is to investigate how high schoolteachers in civics are doing to help this category of students and relate it to Pauline Gibbons theory. The Australians main thesis is that teachers should focus on both language and the subject. I did the research by interviewing six teachers and found out that most of Gibbons thoughts are logical but that plenty are hard to implement under the current circumstances. It is also very important to be flexible while implanting the theory to get the wished effect.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur lärare stödjer elevers förståelse av innehållet i faktatexter i årskurs 2. Därför har data i form av fyra lärarintervjuer analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien är även inspirerad av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi. Studiens resultat visar att lärarna aktivt arbetar med faktatexter från årkurs 1. Tidigare forskning belyser att det är viktigt att undervisning av faktatexter inleds tidigt. Detta för att elever ska få möjlighet att lära sig att nyttja faktatexter och få förståelse för innehållet. Lärarna upplever att eleverna är motiverade samt nyfikna på att läsa faktatexter. Däremot är uppfattningen att begreppsförståelsen är det som kan vara svårt i undervisningen, då ord och begrepp kan hämma elevernas förståelse av textens innehåll. Lärarna belyser vikten av samtal och diskussion, om både textens begrepp och innehåll, för att ge eleverna möjligheten att förstå innehållet. / The purpose of this qualitative interview study is to contribute with knowledge about how teachers support students' understanding of the content of factual texts in year 2. Therefore, data in form of four teacher interviews were analysed, based on sociocultural theory. The study is also inspired by the qualitative research approach phenomenography. The study´s result shows that teachers are actively working with factual texts from grade 1. Previous research illuminates the importance of starting to teach about factual texts early. This, to give students the opportunity to learn how to use factual texts and to understand the content. The teachers experience that the students are motivated to read factual texts and are curious about them. The teacher's conception, however, is that the conceptual understanding can be difficult for students, since words and concepts can inhibit the students' understanding of the texts' content. The teachers then describe that conversation and discussion, about both concept and content of the text, as important to give the students the opportunity to understand the content.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta. Syftet med denna studie att undersöka vilka fördelar som kan urskiljas med ett alternativt sätt att undervisa i ett heterogent klassrum på gymnasienivå. I denna studie handlar det specifikt om att arbeta med språk- och kunskapsutvecklande undervisning.Frågeställningarna lyder: Hur reflekterar läraren kring och arbetar med språk- och kunskapsutveckling i den långsiktiga planeringen s.k. macro-scaffolding? Hur synliggörs exempel på språklig stöttning ”i stunden” s.k. micro-scaffolding, och hur tänker läraren kring detta? Vilka fördelar respektive begränsningar upplever läraren av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande?Språk- och kunskapsutvecklande undervisning baseras på sociokulturella teorier. I denna studie används i analysen av empirin bl.a. Vygotskijs (1978) närmaste utvecklingszon (zone of proximal development), tillsammans med Bruners (2006) teori om scaffolding. Studien är kvalitativ med fenomenologisk ansats och baseras på semi-strukturerade intervjuer med två lärare, tillsammans med observationer av deras undervisning. Lärarna betonar vikten av att aktivera sina elever språkligt på olika sätt, samtidigt som de bygger stödstrukturer kring dem. Detta görs både i planeringen och i klassrummet. Eleverna arbetar ofta i smågrupper för att stödja varandra, med instruktioner om hur detta arbete ska gå till. Lärarna är noga med att belysa nya ord och ämnesspecifika begrepp och använder sig av genrepedagogikens cirkelmodell för att stödja och explicitgöra för eleverna då de introduceras för nya texttyper. De betonar också vikten av att skapa en gemensam förståelsegrund bland eleverna då ett nytt arbetsområde/tema inleds. De ser båda positiva effekter för sina elever, t.ex. gällande måluppfyllelse och i förbättrade relationer. Som begränsning nämner de att språkinriktad undervisning är tidskrävande. Båda lärarna vill utvecklas vidare i denna pedagogik och önskar dessutom spridning bland kollegor. För att detta ska ske behövs, enligt lärarna, lämplig fortbildning och samarbete mellan ämneslärare och språklärare.Denna studie ger en inblick i hur språk-och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut och upplevas i arbetet med elever i högre stadier. Den information som framgick av resultatet kan bidra med infallsvinklar för lärare och andra som vill utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning bland äldre elever.Språk- och kunskapsutvecklande undervisning är ett sätt att stödja språkkänsliga elever i att utveckla språk och ämneskunskaper parallellt i skolan. Därför kan studiens resultat föras till specialpedagogik som förebyggande arbete och till det kompensatoriska uppdrag som skolan har (Nilholm, 2012).

I och med flyktingvågen år 2015 kom benämningen nyanlända elever att uppmärksammas inom skolvärlden och svensk forskning. Detta gör att en undersökning inom ämnet blir betydelsefull för att möjliggöra en likvärdig utbildning som främjar språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever. Syftet med denna undersökning är att skapa en tolkning av hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för att möjliggöra detta. Ytterligare en fråga som undersökts är vad lärare anser är viktiga förutsättningar för att nyanlända elever ska nå skolframgång. Metoder som används i undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt observationer med fem lärare som undervisar i någon av årskurserna F-3 i skildra delar av Stockholmsområdet. Resultatet i denna undersökning påvisar att lärarna tillämpar genrepedagogik, elever som resurser för varandra samt multimodala verktyg för att främja både språk- och kunskapsutveckling. Det som däremot sällan förekom om lärarna inte hade förutsättningarna för det var stöttning i form av modersmålet samt explicit stöttning från läraren. Vidare kritiseras placeringstypen direktintegrering av lärarna i studien då de menar att det inte finns rätta förutsättningar för dessa elevers behov i en ordinarie klass. Studiens resultat påvisar därmed en avsaknad av kompetens inom området samt att placeringstypen direktintegrering bör vidareutvecklas för att möjliggöra en likvärdig utbildning samt språk- och kunskapsutveckling för nyanlända elever

Studien är en etnografiskt inriktad undersökning som beskriver och analyserar tre lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet biologi. Deltagare i studien är en lärare i biologi, en studiehandledare och en lärare i svenska som andraspråk samt 14 nyanlända elever. Eleverna talade samma modersmål men skiljde sig åt gällande skolbakgrund och gick vid studiens genomförande sin tredje termin i svensk skola. Studien genomfördes i samband med att de tre lärarna i studien deltog i en gemensam aktionsforskningsprocess med uppsatsförfattaren som handledare. I aktionsforskningen strävade lärarna efter att fördjupa sina kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att bättre kunna möta elevernas olika behov. Data samlades in under vårterminen 2014 genom ljudupptagningar av intervjuer och samtal, observationer samt film och fotografier från undervisningen och analyserades retrospektivt. Resultatet visar att lärarna under studiens gång, förändrar både sin syn på språk, lärande och undervisning samt sitt sätt att planera och genomföra undervisningen. Det mest framträdande är förändringar i lärarnas syn på den egna lärarrollen och sin praktik. Resultatet visar på en ökad medvetenhet om uppdraget att explicit lära ut både läs- och skrivstrategier samt att aktiviteter i undervisningen går mot en mer elevcentrerad och strukturerad undervisning där den interaktionella stöttningen och språkligt aktiva elever blir centrala inslag. Resultatet tyder på att lärarnas förhållningssätt och syn på språket som en resurs för lärande har betydelse för uppfattningen om lärarrollen och för vilka aktiviteter som tillämpas i undervisningen, samt för hur resultatet av de tillämpade aktiviteterna tolkas. Studiens resultat ses som relevant för planering och genomförande av fortbildningsinsatser för lärare med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och undervisning för nyanlända elever i synnerhet, men även för utveckling av undervisning i allmänhet.

Denna studie undersöker några lärares uppfattning om ämnet idrott och hälsa som språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk. Idag visar forskning positiva resultat på språk- och kunskapsutvecklande undervisning för såväl elever med svenska som modersmål och för elever med svenska som andraspråk. Studien undersöker även om lärarna i studien använder sig av denna undervisningsform i sin dagliga praktik, vilka resurser och hjälpmedel de har att tillgå samt i vilka situationer som de uppfattar att de arbetar på ett sätt som är språkutvecklande. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Sex gymnasielärare som alla undervisar elever med svenska som andraspråk i idrott och hälsa deltar i studien. Resultatet visar att lärarna ställer sig positiva till och uppfattar att ämnet idrott och hälsa är språkutvecklande på många plan. Dels har ämnet många ingångssätt till verbal kommunikation genom instruktioner, regelgenomgångar och praktiska demonstrationer av ämnesspecifika begrepp och dels öppnar ämnet för kommunikation genom samarbetsövningar och lagspel mellan eleverna med svenska som förstaspråk och andraspråkseleverna. Lärarna i studien uppger ett behov av mer resurser och fortbildning av hur man på bästa sätt inkluderar andraspråkselever i undervisningen.