Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad relaterad till feber samt olika feberreducerande metoder. Detta har gjorts genom en litteraturstudie. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar, framförallt genomförda på patienter på intensivvårdsavdelningar eller patienter med neurologiska skador. Artiklarna belyser sjuksköterskans uppfattning av omvårdnad vid feber, vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna utför, samt omvårdnadsåtgärders effektivitet. Resultatet är indelat i två delar, del ett belyser sjuksköterskors uppfattning av feberreducerande omvårdnadsåtgärders och deras omvårdnadsåtgärder till febrila patienter och del två belyser effekten av feberreducerande omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskorna ansåg att feber skulle behandlas. Den vanligaste omvårdnadsåtgärden var administrering av antipyretika. En kombination av antipyretika och extern nedkylning var det som sjuksköterskorna ansåg hade bäst feberreducerande effekt. Studierna som undersökte de externa nedkylningsmetoderna, visade att det inte var någon större skillnad i de olika nedkylningsåtgädernas feberreducerande effekt. Enbart antipyretika hade nästan samma effekt som en kombination av antipyretika och extern nedkylning men gav färre komplikationer i form av frossa.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har en arbetsmiljö som anses riskfylld och utmanande, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Undvikandet av patogener är svårare i en prehospital miljö. Ytor och utrustning i ambulansen har visat sig vara källor till smitta. Risken att drabbas av PVK-relaterade komplikationer, som tromboflebit, är större om infarten satts prehospitalt jämfört med sjukhusmiljö. Aseptiska rutiner som finns verkar inte prioriteras. Klimat och väder påverkar en utsatt patient ännu mer. Nedkylning innebär förlust av dyrbar energi för chockade, skadade eller sjuka patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som uppfyller en hög patientsäkerhet som rör infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning i den prehospitala omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie som innefattar 12 artiklar från Sverige, Finland, Frankrike och USA. Tre olika fokusområden valdes; infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Resultat: Resultatet redovisas enligt de valda fokusområdena relaterade till patientsäkert vårdarbete. Gällande infektionsrisker framkom att ambulanserna innehåller mikroorganismer av varierande grad trots rengöring. Det framkom att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutinerna inte är tillräcklig. Utbildning och bärandet av eget desinfektionsmedel kan förändra detta. Gällande PVK-relaterade komplikationer framkom att många PVK:er sätts i onödan vilket kan åtgärdas med tydligare riktlinjer. Under nedkylning framkom att tillförsel av aktiv värme och borttagandet av våta kläder har signifikant god effekt. Slutsats: Litteraturstudien har visat på vikten av att använda adekvata åtgärder vid ett prehospitalt omhändertagande i relation till infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa områden för att kunna ge patientsäker vård. / Background: The nurse in the ambulance works in a challenging environment that may put the patient safety at risk. Avoiding pathogens is difficult in a prehospital setting. Ambulance surfaces and equipment have shown to be sources of contamination. The risk of obtaining complications related to peripheral venous catheters, e.g. thrombophlebitis, is increased if the device is inserted prehospitally compared to when in hospital. Aseptic routines seem not to be prioritized. Climate and weather affect an already exposed patient even further. Hypothermia causes loss of valuable energy for chocked, traumatised or ill patients. Aim: The aim of this study was to investigate which nursing actions that fulfills a high level of patient safety regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia in a prehospital care setting. Method: A literature review comprising of 12 articles from Sweden, Finland, France and USA. Three areas of interest were chosen; infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. Results: The result is divided into three focus areas related to patient safety healthcare. Regarding infection risks, the ambulances showed to be contaminated of varying levels of microorganisms, despite cleaning. The ambulance personnel showed insufficient compliance to hygiene routines. Education and carrying a personal bottle of hand rub can change this. Regarding complications from peripheral venous catheters, many catheters were inserted unnecessarily and this can be reduced by establishing firmer guidelines. Regarding hypothermia, it became clear that adding active warming and removal of wet clothing have significant effect. Conclusion: This literature review has shown the importance of taking adequate actions in a prehospital care setting regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. The nurse needs to have enough knowledge within these areas to be able to provide patient-safe care.

The provision of a sustainable energy supply is one of the most important issues facing humanity at the current time, given the strong dependence of social and economic prosperity on the availability of affordable energy and the growing environmental concerns about its production. Solar thermal power has established itself as a viable source of renewable power, capable of generating electricity at some of the most economically attractive rates. Solar thermal power plants are based largely on conventional Rankine-cycle power generation equipment, reducing the technological risk involved in the initial investment. Nevertheless, due to the variable nature of the solar supply, this equipment is subjected to a greater range of operating conditions than would be the case in conventional systems. The necessity of maintaining the operational life of the steam-turbines places limits on the speed at which they can be started once the solar supply becomes available. However, in order to harvest as much as possible of the Sun’s energy, the turbines should be started as quickly as is possible. The limiting factor in start-up speed being the temperature of the metal within the turbines before start-up, methods have been studied to keep the turbines as warm as possible during idle-periods. A detailed model of the steam-turbines in a solar thermal power plant has been elaborated and validated against experimental data from an existing power plant. A dynamic system model of the remainder of the plant has also been developed in order to provide input to the steam-turbine model. Three modifications that could potentially maintain the internal temperature of the steam-turbines have been analysed: installation of additional insulation, increasing the temperature of the gland steam and use of external heating blankets. A combination of heat blankets and gland steam temperature increase was shown to be the most effective, with increases in electricity production of up to 3% predicted on an annual basis through increased availability of the solar power plant. / Hållbar energiförsörjning är för närvarande en av de viktigaste frågorna för mänskligheten. Socialt och ekonomiskt välstånd är starkt kopplat till rimliga energipriser och hållbar energiproduktion. Koncentrerad solenergi är nu etablerad som en tillförlitlig källa av förnybar energi och är också ett ekonomiskt attraktivt alternativ. Koncentrerade solenergikraftverk bygger till stor del på konventionella Rankine-cykel elgeneratorer, vilka minskar de tekniskt relaterade riskerna i den initiala investeringen. På grund av solstrålningens skiftande karaktär utsätts denna utrustning för mer varierade driftsförhållanden, jämfört med konventionella system. Behovet av att bibehålla den operativa livslängden på ångturbiner sätter gränser för uppstartshastigheten. För att utnyttja så mycket som möjligt av solens energi bör ångturbinen startas så snabbt som möjligt när solstrålningen blir tillgänglig. Eftersom temperaturen i metalldelar hos turbinerna är den begränsande faktorn, har metoder studerats för att hålla turbinerna så varma som möjligt under tomgångsperioder. En detaljerad modell av ångturbiner i ett solenergikraftverk har utvecklats och validerats mot experimentella data från ett befintligt kraftverk. En dynamisk systemmodell av de övriga delarna av anläggningen har också utvecklats för att ge input till ångturbinsmodellen. Tre modifieringar som potentiellt kan bidra till att upprätthålla den inre temperaturen i ångturbiner har analyserats: montering av ytterligare isolering, ökning av temperaturen hos glänsångan och användning av elvärmefiltar. En kombination av elvärmefiltar och en temperaturökning av glänsångan visade sig vara det mest effektiva alternativet. Åtgärderna resulterade i en ökad elproduktion på upp till 3%, beräknat på årsbasis genom ökad tillgänglighet hos kraftverket. / QC 20110629 / TURBOKRAFT