Sammanfattning  Bakgrund: Amputation av nedre extremiteter har en stor inverkan på patienters livssituation. Att förlora en kroppsdel innebär en begränsning av fysisk aktivitet, och att leva med en ny kroppsbild utgör en stor utmaning för patienterna. Samhälle och vårdgivare behöver visa förståelse och erbjuda en individanpassad vård till patienterna då detta har en avgörande betydelse för deras välbefinnande. Roys adaptionsmodell och ett fokus på personcentrerad vård hjälper vårdpersonal att få en holistisk syn och ökad förståelse för patienters reaktion och känslor, och därmed ett effektivare vårdresultat. Syfte: Belysa patienters upplevelser av en förändrad livssituation efter amputation av nedre extremiteter.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Friberg (2022) analysmodell.Resultat: Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde fantomsmärta och fantomförnimmelse efter amputation av nedre extremitet och att det inverkade på deras livskvalitet. Patientens smärtupplevelser möts av oförståelse från vårdgivare och familj, vänner och närstående. Det sociala stödet från familjer, vänner och vårdgivare, även ekonomiskt stöd från staten, var avgörande för patienters återhämning och livskvalitet. Amputationen förändrade patientens liv, både fysiskt och psykiskt. De flesta patienter har accepterat amputationen som en del i deras förändrade livssituation. De har en positiv inställning till framtiden och en anpassad protes var ett redskap för att kunna leva självständigt.Slutsats: Socialt stöd och stöd från vårdgivare är betydelsefullt för patienternas återhämtning och för att bryta självisolering. Fantomsmärta och smärtupplevelser som uppstår efter amputation påverkar patienternas vardag och många patienter accepterar det som en del av den förändrade livssituationen. Protesens begränsningar och möjligheter påverkar patienternas liv på olika sätt och kan ge möjligheter till ökad rörlighet och självförtroende. Som blivande sjuksköterska är det viktigt att arbeta med personcentrerad vård som fokuserar på patienten och inte sjukdomen, för att därigenom få ett bättre resultat och undvika onödigt vårdlidande.

<p>Mosquitoes are found in extremely large numbers in the lower parts of the River Dalälven. In the year 2000 the mosquito nuisance was especially high, resulting in foundation of the Biological mosquito control project. Since 2001 mosquito larvae are controlled by using a biological pesticide BTI (Bacillus thuringiensis ssp israelensis). The mosquito fauna in the area is dominated by flood water mosquitoes, a group of mosquitoes that are very aggressive and form new generations of mosquitoes during every single flooding event during the summer. To be able to efficiently control the mosquitoes it is essential to know the extension and locality of the flooding. A flooding event is evaluated by how high the water level will reach and at which time the top of the hydrograph is accruing. There is a need for a tool for short time prediction of flooding events in the Nedre Dalälven region. In this study a hydraulic model in the software HEC-RAS has been used, here called HEC-RAS NEDA. The hydraulic model came up with good results when predicting water surface levels. The validation process made from figures of a period with large amplitude in water levels showed that the modelled water level was within ± 0,05 m from the observed water stands. It is a stable model that can handle 100-year flows with quick changes in the flow. The correspondence is good concerning the water levels and it functions well when studying the top of the hydrograph. HEC-RAS NEDA is an accurate and easy to manage tool for prediction of flooding in the lake of Bysjön, Österviken and Färnebofjärden. Modelled results have been compared with the model made by Swedish meteorological and hydrological institute on the request of Räddningsverket. The results from the two models shows large discrepancies, probably because of low accuracy data entered into the model from Räddningsverket. Räddningsverket has used the Geographical Sweden Data height data bank´and I used the height data from a laser scanned digital terrain model. Area studies have also been made according to how the area of the water surface changes with the water stand. These studies show that during the flood in year 2000, 55 km2 was flooded based on laserscanning in Färnebofjärden.</p> / <p>Mygg förekommer i extremt stora antal i området kring nedre delen av Dalälven. År 2000 var myggplågan särskilt stor vilket medförde att projekt Biologisk Myggkontroll bildades. Myggbekämpning har bedrivits i Nedre Dalälven sedan 2001 med ett biologiskt bekämpningsmedel, Bacillus thuringiensis ssp israelensis (BTI). Områdets myggfauna domineras av så kallade översvämningsmygg, en grupp stickmyggor som är mycket aggressiva och bildar nya generationer efter varje enskild översvämning under sommaren. För en effektiv bekämpning av mygglarverna krävs att man vet översvämningens omfattning och lokalisering. En översvämning bedöms med avseende på hur högt vattenståndet når samt vid vilken tidpunkt hydrografens toppvärde inträffar. Det finns ett behov av ett verktyg som kan utföra korttidsprognoser av översvämningar i Nedre Dalälven. I denna studie har en hydraulisk modell i programvaran HEC-RAS använts, här kallad för HEC-RAS NEDA. Den hydrauliska modellen fungerar bra till att användas för prediktering av vattenstånd i Nedre Dalälven. Valideringen av modellen mot värden under en testperiod med stor amplitud i vattenståndet visade att modellerade vattenstånd var inom ± 0,05 m från de uppmätta värdena. Modellen är stabil och klarar av att hantera 100-årsflöden med snabba flödesfluktuationer. HEC-RAS NEDA är ett noggrant och lätthanterligt predikteringsverktyg för översvämningar i Bysjön, Österviken och Färnebofjärden. Överensstämmelsen är god gällande nivån av vattenståndet och den fungerar bra för att studera hydrografens topp temporärt. Modellerade resultat har jämförts med karteringar som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har gjort på Räddningsverkets begäran. Resultaten skiljer sig betydligt mellan HEC-RAS NEDA och Räddningsverkets modell, troligen på grund av att Räddningsverket har stora svagheter i indata till modellen. Räddningsverket har använt Geografiska Sverige Data-Höjddata och modellen HEC-RAS NEDA är framtagen med höjddata från en digital terrängmodell baserad på laserscanning. Areella studier i GIS över hur arean av vattenspegeln förändras med vattenståndet visar att Färnebofjärden under augusti år 2000 lade 55 km2 under vatten.</p>

Amputation av nedre extremitet drabbar cirka 2600 individer i Sverige årligen. Amputation är en stor operation som innebär en rad förändringar som exempelvis nya fysiska hinder och förändrade känslor kring sig själv och sin omgivning. Syftet med studien är att belysa individers upplevelser av livet efter en amputation av nedre extremitet. Studien är en litteraturöversikt gjord på kvalitativa artiklar där tio artiklar valdes ut och analyserades med hjälp av Fribergs (2006) analysmetod. Detta resulterade i tre huvudteman Att förlora ett ben som beskriver de känslor och problem som individerna upplever i samband med amputation. Förändrad självbild handlar om hur individen ser på sig själv och hur de uppfattar att andra ser på dem. Det sista temat, Att återfå kontroll, beskriver hur individen återfår sin självständighet och nytt hopp som gått förlorad efter amputationen. Författarna har i diskussionen fokuserat på att diskutera kring vad sjuksköterskan bör tänka på i mötet med dessa individer och vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa dem att återfå sin självständighet och hopp om framtiden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år genomgår cirka 2600 personer i Sverige en benamputation. Orsakerna är oftast trauma, kärlsjukdomar eller tumörsjukdomar. Det är flera delar i livet som påverkas av en amputation, den sociala och fysiska aspekten är två av dessa. Det finns flera olika strategier för att bearbeta förlusten av ett ben. Denna uppsats avser att ge sjuksköterskan en bättre förståelse för patientens situation, vilket gör att sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård till patienten. Syftet med denna studie är att beskriva patientens upplevelser efter en amputation i de nedre extremiteterna. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Friberg (2002) modell med åtta kvalitativa studier. Resultatet är uppdelat i åtta teman vilka representerar de olika områden i livet som påverkas av en amputation. Det är viktigt att känna till att processen för återhämtning börjar redan innan operationen. Efter amputationen är stödet från familj och vänner väldigt viktigt då man upplever både fysiska och psykiska hinder. Efter en amputation uppstår flera känslor vilket kan medföra bristande självförtroende och minskad självständighet. De flesta upplever smärta efter amputationen, ofta är det smärta i stumpen som kommer av protesanvändning. Även om en protes kan ge mycket smärta så kan en välanpassad protes förenkla vardagen. Olika sätt att hantera situationen är genom att aktivera sig, ha en positiv inställning och smärtlindring. I diskussionen behandlas metoden och resultatet. Vi reflekterar över resultatet och återkopplar till bakgrunden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det utförs ca 2 250 amputationer i Sverige årligen, dock är ej amputation av tå eller genom foten inräknat i den siffran. Att genomgå en amputation medför en betydande funktionsnedsättning som inte bara påverkar rörelseförmågan och aktiviteter i det dagliga livet utan även den psykosociala anpassningen, kroppsuppfattning och sociala relationer. Att genomgå amputation är inte smärtfritt och kan komma med kvarvarande smärta i nedre extremiteterna. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av det dagliga livet efter att ha genomgått en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar analyserade utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrån perspektiv och manifest ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra slutkategorier; att ha svårt att acceptera att inte kunna leva som tidigare, att känna sig annorlunda och möta svårigheter i vardagen, att vilja vara oberoende men samtidigt vilja få stöd och att det går att leva ett bra liv trots amputation. Slutsats: Resultatet visar vikten av att som vårdpersonal arbeta personcentrerat och att inte glömma bort att stötta även emotionella behov. Den sexuella hälsan efter amputation upplevdes viktig att få prata om men vårdpersonal behöver bli bättre på att lyfta ämnet. Att få möta och prata med andra som också genomgått amputation av nedre extremitet väckte tankar om hinder samt möjligheter och detta upplevdes stöttande och uppmuntrande.

Bakgrund: Ungefär 2 250 amputationer utförs i Sverige varje år med bakomliggande orsaker som cirkulationssjukdomar, diabetes eller trauma. Det är en stor omställning för den amputerade personen och hälsan. Saker som påverkas efter en amputation av nedre extremitet kan vara det dagliga livet, ekonomin, hemmet, jobbet, sociala relationer, sättet att se på sig själv och smärtproblematik. I mötet med en amputerad person är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar behov, sätter uppnåeliga mål och att finnas där för personen.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med nedre amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt, med 12 artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta kvalitativa innehållsanalys. Deltagarna i artiklarna skulle vara över 18 år, hade nedre amputerade extremitet/extremiteter och deltagarnas upplevelser berörde situationer utanför sjukhus- och vårdmiljön.Resultat: Analysen visade på fyra huvudkategorier: att amputerade personer blev bemött på olika sätt av familj och vänner, att den nedsatta rörligheten påverkade personerna, känslomässiga upplevelser och upplevelser av smärta och behandlingDiskussion: Sjuksköterskan är viktig både som hjälp och stöd tiden efter en nedre amputation och att ge personcentrerad vård.Slutsats: Ökade kunskaper ger sjuksköterskan djupare förståelser för den amputerade personen. Forskning kring hur amputationer påverkar kroppen psykiskt och fysiskt behövs för att underlätta för personen i det dagliga livet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Protesen har existerat sedan forntida egypten. Att leva med en protes kan ha både negativ och positiv påverkan hos protesbäraren. Omställningen bidrar till en ny livsstil där varje individ kan påverkas i olika utsträckning både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om protesbärarens upplevelser för att kunna hjälpa protesbäraren att anpassa sig till livet med en protes. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet. Metod: Allmän litteraturstudie bestående av tio resultatartiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt Sage Journals. Artiklarna analyserades med hjälp av en guide för kvalitativ forskning gjord av Popenoe et al. (2021). Resultat: Det framkom fem kategorier och dessa var: rörlighet, komfort och funktion, samhällets inverkan, utbildning, jobb och ekonomi och socialt stöd. Alla kategorier belyste hur det kan vara att leva med en protes för nedre extremitet. Konklusion: Protesen kan medföra en känsla av självständighet samtidigt som den kan upplevas som en begränsning med smärtor och problem med passform. Stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktigt för återhämtningen. Att vårdpersonal gav god och tillräcklig information var också väsentligt. Ytterligare forskning behövs om protesbärares upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet där sjuksköterskor får den kunskap som krävs för att ge en god omvårdnad. / Background: The prosthesis has existed since ancient Egypt. Living with a prosthesis can have both negative and positive effects on the prosthesis user. The transition contributes to a new lifestyle where each individual can be affected to different extents both psychologically and physically. The nurse needs to have knowledge about the experiences of a prosthesis user in order to be able to help the prosthesis user adapt to life with a prosthesis. Aim: The aim of the study was to illustrate experiences of living with a lower extremity prosthesis. Method: The general literature review study included ten result articles that were searched in the databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Sage Journals. The articles were analyzed using a guide for qualitative research made by Popenoe et al. (2021). Results: Five categories emerged and these were: mobility, comfort and function, impact from the society, education, jobs and finances and social support. All categories highlighted what it can be like to live with a prosthesis for the lower limb. Conclusion: The prosthesis can bring a sense of independence as well as a limitation that includes pain and problems with the fitting of the prosthesis. Support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. It was also essential that healthcare staff provided good and sufficient information to the patient. Further research is needed on prosthesis users’ experiences of living with a lower extremity prosthesis where nurses gain the knowledge required to provide good nursing care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Incidensen av löprelaterade skador varierar mellan 19.4-79.3% varje år. Knäsmärta är den vanligaste skadeorsaken. Ökad stegfrekvens har visat sig minska fotisättningsbelastning mot underlaget, minska vertikal förflyttning av tyngdpunkten och belastning mot leder i nedre extremitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om 10-15% stegfrekvensökning vid föredragen hastighet minskar knäsmärta hos vuxna löpare på motionsnivå. Design: Pilotstudie Metod: Stegfrekvens hos 15 vuxna försökspersoner med knäsmärta under eller efter långdistanslöpning undersöktes vid en föredragen hastighet. Stegfrekvensen ökades med 10-15% vid samma hastighet och de fick därefter springa med den nya frekvensen i två veckor. En metronom styrde frekvensen. Knee Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) samt upplevd knäsmärta mättes med Numeric Rating Scale, (NRS). Mätningar gjordes före och efter träningsperioden. Resultat: En signifikant reducering av knäsmärta uppmättes på NRS (p=0.001). Signifikant förbättring av KOOS (p=0.004), KOOS funktion, fritid och idrott (p=0.007) och KOOS livskvalité (p=0.023) vid ökad stegfrekvens på 10-15% efter två veckors träning. Slutsats: Resultatet av denna pilotstudie visar att det förefaller vara viktigt att analysera stegfrekvens som första rehabiliteringsinsats hos motionslöpare med knäsmärtor. / ABSTRACT Background: The incidence of running related injuries every year ranges from 19.4-79.3%. Knee pain is the most common injury. It has been shown that increased step-rate reduces peak ground forces, vertical displacement of the centre of mass and joint loads in the lower extremity. The purpose of this study was to investigate if 10-15% increased step-rate at self selected speed could decrease knee pain in adult recreational runners. Design: Pilot study Methods: 15 adult recreational runners with knee pain during or after training sessions were recruited. Step rate/min were measured at self selected speed. Step-rate was increased by 10-15% at the same speed. The participants used a metronome to remember the frequency in a 2 week training session and then we did a follow up. Knee Osteoarthritis Outcome score (KOOS) and numeric rating scale (NRS) were measured before and after the training session.   Results: There was a significant reduction in knee pain on the NRS (p=0.001). Significant improvement in KOOS (p=0.004), KOOS sport/recreation (p=0.007) and KOOS knee related quality of life (p=0.023) after two week training session with increased step rate 10-15% at a self selected speed. Conclusion: The results from this pilot study implies that it is important to analyze step-rate as a first intervention in physical therapy when we rehabilitate long distance runners with knee pain.

Mosquitoes are found in extremely large numbers in the lower parts of the River Dalälven. In the year 2000 the mosquito nuisance was especially high, resulting in foundation of the Biological mosquito control project. Since 2001 mosquito larvae are controlled by using a biological pesticide BTI (Bacillus thuringiensis ssp israelensis). The mosquito fauna in the area is dominated by flood water mosquitoes, a group of mosquitoes that are very aggressive and form new generations of mosquitoes during every single flooding event during the summer. To be able to efficiently control the mosquitoes it is essential to know the extension and locality of the flooding. A flooding event is evaluated by how high the water level will reach and at which time the top of the hydrograph is accruing. There is a need for a tool for short time prediction of flooding events in the Nedre Dalälven region. In this study a hydraulic model in the software HEC-RAS has been used, here called HEC-RAS NEDA. The hydraulic model came up with good results when predicting water surface levels. The validation process made from figures of a period with large amplitude in water levels showed that the modelled water level was within ± 0,05 m from the observed water stands. It is a stable model that can handle 100-year flows with quick changes in the flow. The correspondence is good concerning the water levels and it functions well when studying the top of the hydrograph. HEC-RAS NEDA is an accurate and easy to manage tool for prediction of flooding in the lake of Bysjön, Österviken and Färnebofjärden. Modelled results have been compared with the model made by Swedish meteorological and hydrological institute on the request of Räddningsverket. The results from the two models shows large discrepancies, probably because of low accuracy data entered into the model from Räddningsverket. Räddningsverket has used the Geographical Sweden Data height data bank´and I used the height data from a laser scanned digital terrain model. Area studies have also been made according to how the area of the water surface changes with the water stand. These studies show that during the flood in year 2000, 55 km2 was flooded based on laserscanning in Färnebofjärden. / Mygg förekommer i extremt stora antal i området kring nedre delen av Dalälven. År 2000 var myggplågan särskilt stor vilket medförde att projekt Biologisk Myggkontroll bildades. Myggbekämpning har bedrivits i Nedre Dalälven sedan 2001 med ett biologiskt bekämpningsmedel, Bacillus thuringiensis ssp israelensis (BTI). Områdets myggfauna domineras av så kallade översvämningsmygg, en grupp stickmyggor som är mycket aggressiva och bildar nya generationer efter varje enskild översvämning under sommaren. För en effektiv bekämpning av mygglarverna krävs att man vet översvämningens omfattning och lokalisering. En översvämning bedöms med avseende på hur högt vattenståndet når samt vid vilken tidpunkt hydrografens toppvärde inträffar. Det finns ett behov av ett verktyg som kan utföra korttidsprognoser av översvämningar i Nedre Dalälven. I denna studie har en hydraulisk modell i programvaran HEC-RAS använts, här kallad för HEC-RAS NEDA. Den hydrauliska modellen fungerar bra till att användas för prediktering av vattenstånd i Nedre Dalälven. Valideringen av modellen mot värden under en testperiod med stor amplitud i vattenståndet visade att modellerade vattenstånd var inom ± 0,05 m från de uppmätta värdena. Modellen är stabil och klarar av att hantera 100-årsflöden med snabba flödesfluktuationer. HEC-RAS NEDA är ett noggrant och lätthanterligt predikteringsverktyg för översvämningar i Bysjön, Österviken och Färnebofjärden. Överensstämmelsen är god gällande nivån av vattenståndet och den fungerar bra för att studera hydrografens topp temporärt. Modellerade resultat har jämförts med karteringar som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har gjort på Räddningsverkets begäran. Resultaten skiljer sig betydligt mellan HEC-RAS NEDA och Räddningsverkets modell, troligen på grund av att Räddningsverket har stora svagheter i indata till modellen. Räddningsverket har använt Geografiska Sverige Data-Höjddata och modellen HEC-RAS NEDA är framtagen med höjddata från en digital terrängmodell baserad på laserscanning. Areella studier i GIS över hur arean av vattenspegeln förändras med vattenståndet visar att Färnebofjärden under augusti år 2000 lade 55 km2 under vatten.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en global folksjukdom. Sjukdomen kan orsaka flera allvarliga komplikationer varav en är amputation av nedre extremitet. Förlust av en kroppsdel till följd av sjukdomen innebär både fysiska och psykiska påfrestningar, vilket kan resultera i positiva och/eller negativa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser kring amputation av nedre extremitet till följd av diagnosen diabetes mellitus. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att patienternas upplevelser är individuell och innefattar både positiva och negativa aspekter. Upplevelserna involverade rörelseförmågan, känslor, stöd, information och utbildning. Stödet från anhöriga och vårdpersonal hade en avgörande inverkan på patienterna under hela amputationsprocessen. Stödet hade även betydelse för patienternas acceptans och anpassning till den förändrade livssituationen. Konklusion: Studien visar att patienterna upplevde ett bristande stöd från sin omgivning, vilket påverkade upplevelserna negativt. När sjuksköterskan erhåller en förståelse för patienten kan det underlätta bemötandet och den stödjande funktionen i vårdmötet. / Background: Diabetes mellitus is a public disease that is seen on a global scale. The illness can cause several complications and amputation of the lower extremity is one of them. To lose a limb as a result of the disease cause both physical and psychological distress, which can cause positive or negative experiences for the patient. Aim: To describe the patient's experience about amputation of the lower extremity as a result of the diagnose diabetes mellitus. Method: A literature review based on 11 qualitative scientific articles. Results: The results show that the patient’s experience is individual and include both positive and negative aspects. The experiences involved mobility, emotions, support, information and education. The support had a determinant effect on the patients whole amputationprocess. This was also crucial for patients ability to adapt and accept the changes in their life. Conclusions: The study showed that the patients felt a lack of support from the people around them, which had negative effects on their experience. When the nurse has a deeper understanding for the patient it might facilitate to be a supportive function for the patient.