Bakgrund: En amputation innebär ett avlägsnade av en kroppsdel. De flesta amputationer utförs i de nedre extremiteterna. I Sverige sker årligen ungefär 2250 amputationer i de nedre extremiteterna. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Tio kvalitativa originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Primära sökord som användes var amputation, nedre extremitet och livsförändrade händelser med begränsningar såsom engelska och peer reviewed. Resultat: Fyra teman identifierades: Upplevelsen av psykiska och fysiska förändringar, Att uppleva rollförändring och förlust av självständighet, Förändrad kroppsuppfattning och känslan av sårbarhet samt Vägen tillbaka efter amputation. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av självständighet vilket gav upphov till en känsla av att vara en börda för sin familj. Den fysiska förmågan försämrades vilket bidrog till att de inte kunde ta sig utanför hemmet. Detta resulterade i att de kände sig ensamma och isolerade. Slutsats: Patienter upplevde känslomässig chock och rädsla inför framtiden. Att inte kunna prestera till fullo, bidrog till en känsla av förlust av identitet och självständighet. Vikten av stöd från familj, vänner och vårdpersonal har en central betydelse för återhämtning efter amputation. Amputation innebär att patienten genomgår en övergång till en ny fas i livet, en transition. / Background: An amputation implies a removal of a body part. Most amputations transact at the lower extremities. In Sweden approximately 2250 lower extremity amputations are made a year. The causes of amputation may be vascular diseases, diabetes or trauma. The profession of a nurse has a major role in the relation to the patient. Aim: The aim was to investigate patients’ experiences after an amputation of lower extremity. Method: To approach the aim a literature review was performed by the method of Friberg. Ten qualitative original articles were collected by the databases PubMed and Cinahl Complete. Primary keywords were amputation, lower extremity and life change events. Limitations were English and peer reviewed. Results: Four themes were identified: Experience of psychological and physical changes, To experience changes of identity and loss of independents, Changes of self-perceptions and the feeling of being vulnerable and How to recover after an amputation. The result showed that the patients’ experienced a loss of independence which resulted in a feeling of being a burden. The physical ability was impaired and contributed to a feeling of being isolated and lonely. Conclusion: The patients’ experienced emotional shock and a fear for the future. Not being able to perform to the fullest produced a loss of identity and independence. Support from family, friends and healthcare professionals has a central value for the recovery. To be amputated results in a transitioning and a new phase in life.

Bakgrund: En underbensamputation innebär en stor livsförändring för patienten. En förlorad kroppsdel är inte bara en förlust av de funktionella förmågorna, de psykologiska förändringar som en amputation innebär ger upphov till en förlust av ett sätt att leva och en förlorad kontroll. Sjuksköterskans roll inom omvårdnaden efter en amputation är en central del för att främja rehabiliteringen, där kunskap för det psykiska måendet och lyhördhet inför den nya livssituationen är av stor vikt. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att belysa forskning om patienters upplevelse av det dagliga livet efter en underbensamputation. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv studier med kvalitativ studiedesign. Lämpliga studier valdes ut och kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall (SBU 2014). Därefter genomfördes analys utifrån Popenoe m.fl. (2021) där resultatet kategoriserades. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet, upplevelse av förändring i det dagliga livet, en förändrad kroppsuppfattning och att främja välbefinnandet. Under respektive huvudkategori urskildes subkategorier, dessa innefattade upplevda hinder i vardagen, upplevelse av smärta och fantomsmärta, förändring i relationer, förlust av självständighet, känsla av maktlöshet, upplevelsen av den nya spegelbilden, det sociala nätverket som stöd, vägen till självständighet och anpassningen till den nya livssituationen. Konklusion: Förlusten av en kroppsdel är permanent och innebär en stor förändring hos patienterna i det dagliga livet. Oavsett bakomliggande orsak till amputationen gav detta upphov till olika hinder i vardagen, en förlust av självständighet och en förändrad spegelbild. För att främja återhämtning och rehabilitering var förberedelse, tydlig information och delaktighet av stor vikt samtidigt som en personcentrerad vård såg till hela patientens behov. / Background: Lower limb amputation represents a major life change for the patient. The loss of a limb is a loss of functional abilities where psychological changes lead to a loss of way of life and control. The nurses can help promote rehabilitation, where knowledge of the patient’s well-being and sensitivity to the new life situation are important. Purpose: The purpose of this literature review is to highlight research on patients’ experience of daily life after a lower limb amputation. Method: Qualitative literature review based on twelve studies with a qualitative study design. Suitable studies were selected, a quality review was conducted according to SBU's quality review template (SBU 2014). Analysis was then carried out according to Popenoe et al. (2021), where the results were categorized. Results: Three main categories were identified, experience of change in daily life, changed body image and promoting well- being. Under each main category, subcategories were distinguished, perceived barriers in daily life, experience of pain and phantom pain, change in relationships, loss of independence, feeling powerless, experiencing a new mirror image, the social network as support, the path to independence and adaptation to the new life situation. Conclusion: The loss of a limb is permanent and represents a major change in patients’ lives. Regardless of the case of the amputation, it resulted in various barriers to daily life, loss of independence and an altered reflection. To promote recovery and rehabilitation, preparation, clear information, and participation were essential while person-centred care addressed the needs of the whole patient.

Bakgrund: Stressfrakturer utgör 10–20 % av alla idrottsskador och 10% av alla ortopediska skador, av samtliga stressfrakturer lokaliseras upp till 49% i tibia. För att ställa diagnosen korrekt behövs en magnetröntgen, benskanning eller datortomografi. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga tillförlitligheten hos kliniska tester för att diagnostisera stressfrakturer i tibia. Metod: En litteraturöversikt med narrativ design tillämpades, sökningen utfördes i Pubmed, Sportdiscus, Pedro & Cinahl, inklusionskriteriet var att studierna skulle ha minst ett radiologiskt referenstest. Kvalitén av studierna bedömdes med Quadas mätinstrument. Resultat: 17 artiklar inkluderades i översikten, totalt var det åtta olika tester som undersöktes. Tre studier valde att kombinera flera tester vid diagnostiseringen av stressfrakturer i tibia. Inget ensamt test eller testkombination hade både en hög specificitet och sensitivitet. Flertalet studier fick en hög sensitivitet vid palpation, även kombinerade tester gav en hög sensitivitet. Konklusion: Enbart kliniska tester verkar inte kunna diagnostisera stressfrakturer i tibia då testerna har en låg specificitet. Eventuellt kan en kombination av tester utesluta stressfrakturer i tibia och därav minska behovet av röntgenundersökning. Flertalet studier hade metodologiska brister därför behövs mer forskning för att kunna dra säkrare slutsatser gällande testernas tillförlitlighet. / Background: Stress fractures make up 10-20% of all sports injuries and 10% of all orthopedic injuries, of all stress fractures up to 49% are in the tibia. To make the diagnosis correctly, an MRI, bone scan or computed tomography is needed.  Aim: The purpose of this study was to investigate the reliability of different clinical tests in the diagnosis of stress fractures of the tibia.  Method: A literature review with narrative design was applied, the search was performed in Pubmed, Sportdiscus Pedro and Cinahl, the inclusion criteria was that the studies had at least one radiological reference test. The quality of the studies was assessed with Quadas measuring instrument.  Results: 17 articles were included in the review, a total of eight different test examined. Three studies chose to combine multiple tests in the diagnosis of tibial stress fractures. No single test or test combination had both a high specificity and sensitivity. Most studies obtained a high sensitivity on palpation, even combined test gave a high sensitivity. Conclusion: Clinical tests alone do not seem to be able to diagnose stress fractures in the tibia as the tests have a low specificity. Possibly, a combination of tests can rule out stress fractures in the tibia and therefore reduce the need for radiological examination. Most studies had methodological flaws therefore, more research is needed to be able to draw safer conclusions regarding the ability of the tests.

BACKGROUND: Previous studies have shown a high injury rate in the lower extremities among military recruits. A correlation has been shown between female gender or a low level of physical activity prior to basic military training and a higher risk of injury. AIM: To investigate the self-reported injury rate in the lower extremities among Swedish recruits and the difference in injury rate between men and women. Another aim was to investigate correlation between self-reported injury rate in the lower extremities and self-reported physical activity, and to study this correlation for both men and women. METHOD: A quantitative study with a prospective, descriptive, comparative and correlative design. Data from two different questionnaires were answered by 177 recruits. RESULTS: 26% of the recruits reported injury in lower extremities after completing the basic training. There was a significant difference (p=0.006) in self-reported injury between female and male recruits. The level of prior physical activity and the injury rate amongst the recruits had a low correlation. CONCLUSION: The results indicate a high injury rate among Swedish recruits, especially among the female recruits. No correlation between self-reported physical activity and the injury rate in lower extremities was found. / BAKGRUND: Tidigare studier visar på hög skadeprevalens i nedre extremiteter hos militära rekryter under grundläggande militär utbildning. Samband har setts mellan kvinnligt kön eller låg fysisk aktivitetsnivå före utbildningsstart och ökad skaderisk. SYFTE: Undersöka den självrapporterade skade-/besvärsprevalensen i nedre extremitet hos svenska rekryter efter avslutad grundläggande militär utbildning (GMU), samt studera skillnader mellan könen i detta avseende. Syftet var också att undersöka sambandet mellan självrapporterad fysisk aktivitetsnivå inför GMU och skade-/besvärsprevalensen i nedre extremiteter efter genomförd utbildning samt studera sambandet för män respektive kvinnor. METOD: En kvantitativ studie med prospektiv, deskriptiv, komparativ och korrelerande design. Data från två olika enkäter besvarades av 177 rekryter. RESULTAT: 26% av rekryterna rapporterade skada/besvär i nedre extremitet vid avslutad utbildning. Signifikant skillnad (p=0,006) kunde ses i självrapporterad skade-/besvärsprevalens mellan kvinnliga (42%) och manliga (21%) rekryter. Nivå av fysisk aktivitet och skade-/besvärsprevalensen hos rekryterna hade inget signifikant samband och låg korrelation. KONKLUSION: Resultaten tyder på hög skadeprevalens inom GMU, framförallt hos kvinnliga rekryter. Något samband mellan självskattad nivå av fysisk aktivitetsnivå och skade-/besvärsprevalens i nedre extremitet fanns inte hos rekryterna. Sambandet fanns varken för män eller kvinnor på gruppnivå.

An academic contribution for the urgent work of sustainable development is to detect and analyze important factors of successful work for sustainability. This study explores the factors of social processes behind Sweden´s largest biosphere reserve, a model area for sustainable development, Nedre Dalälven River Landscape. The aim is to study underlying incentives in the establishment of a biosphere reserve to detect critical social factors in the initial work for sustainable development. Critical discourse analysis will serve as a theoretical point of departure but also as an analytical method since it connects external circumstances with individual perspectives. The data was collected through individual interviews, a group interview, participatory observations and document readings. Social negotiations in this study refer to individual needs, people´s relations as well as needs that concern organizational business relations. Information is collected as a combination of written sources, such as official documents and local papers articles, semi-structured interviews of individuals and a group interview. The result showed that the driving force behind becoming a biosphere, the local association NeDa, was important for the fellowship. NeDa was understood as public good and as working for the best of the community. The biosphere reserve was perceived as a confirmation of the capabilities of local people. The meaning of sustainable development was filled with local matters which enabled a biosphere reserve well established in the area. In conclusion, underlying social negotiations are critical for sustainable development locally.

Aim: The aim of this thesis is to evaluate patients’ satisfaction with prosthetic device and service on lower limb amputations in Danang, Vietnam and to implement comparisons between the subgroups gender, living area, amputation cause and level. Method: A cross-sectional study design was conducted using the Quebec User Evaluation of Satisfaction with assistive Technology (QUEST) 2.0 questionnaire to measure patients’ satisfaction. Fifty patients were recruited through the International Committee of the Red Cross (ICRC) and the data collection was performed in the patients own homes with an interpreter. The collected data was statistically analyzed with suitable tests using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Result: The patients were quite satisfied with their prosthetic devices (mean 4.16 SD ± 0.561) and more or less satisfied with their given services (mean 2.83 SD ± 1.213). Significant differences were found between genders regarding the patients’ satisfaction with prosthetic device. There were no significant differences between the remaining subgroups; living area, amputation cause and amputation level. Conclusion: This thesis demonstrates that the patients in Danang appear to be quite satisfied with their prosthetic device, even though they reported problems with the durability of the device. Furthermore, the patients were more or less satisfied with their prosthetic services. The findings in this thesis also reveals that women were less satisfied compared to men regarding the prosthetic device. These conclusions should however be taken with caution, since the reliability and validity was lower than desired and it’s difficult to generalize the results to the population. / Syfte: Syftet med denna studie är att evaluera patienters nöjdhet med deras utgivna protes och service på nedre extremitetsamputerade i Danang, Vietnam och att implementera jämförelser mellan subgrupperna kön, bostadsområde, amputations- orsak och nivå. Metod: En cross-sectional studiedesign blev utförd genom användning av Quebec User Evaluation of Satisfaction with assistive Technology (QUEST) 2.0 enkäten för att mäta patienters nöjdhet. Femtio patienter blev rekryterade genom International Committee of the Red Cross (ICRC) och datainsamlingen blev utförd i patienternas egna hushåll med en tolk. Den insamlade datan blev statistiskt analyserad med lämpliga tester genom användning av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat: Patienterna var ganska nöjda med deras utgivna proteser (medelvärde 4,16 SD ± 0,561) och mer eller mindre nöjda med deras utgivna service (medelvärde 2,83 SD ± 1,213). Signifikanta skillnader hittades mellan kön gällande patienters nöjdhet med deras utgivna protes. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de resterande subgrupperna; bostadsområde, amputationsorsak och amputationsnivå. Slutsats: Den här studien demonstrerar att patienterna i Danang verkar vara ganska nöjda med deras utgivna proteser, fastän de rapporterade problem med protesens hållbarhet. Dessutom var patienterna mer eller mindre nöjda med deras utgivna service. Fynden i denna studie påvisar också att kvinnorna var mindre nöjda gällande protesen jämfört med männen. Dessa slutsatser skall dock tas med aktsamhet, eftersom reliabiliteten och validiteten blev lägre än önskat och det var svårt att generalisera resultaten till populationen.

Detta kandidatexamensarbete som utförts på uppdrag av ST-läkare i urologi Per Nordlund hade målet att bygga en urinflödesmätare. Eftersökta mätvärden att registrera var tidpunkt för miktionstillfället, mängden urin per tidsenhet (ml/s), flödesmönster, total mikterad volym (ml) samt miktionstid (sek). Urinflödesmätaren syftar till att förbättra initial bedömning samt uppföljning av personer med vattenkastningssvårigheter, en vanlig orsak till sjukvårdskontakt hos svenska män. För utvärdering av patienters vattenkastning ombeds patienten idag själv registrera och mäta urinvolym, en metod som ofta innebär besvär för patienten och kan innehålla inkomplett och felaktig data. Vid urologmottagningar ges möjligheten att elektroniskt mäta urinflöde och volym. Då en stor variation över dygn och miktionstillfälle föreligger kan en felaktig bild över symtom presenteras. Detta har gett upphov till idén att skapa en urinflödesmätare vars uppgift är att automatisera mätningsprocessen i hemmet.  Arbetet utfördes genom att programmera en Arduino mikrokontroller samt användning av en flödessensor. Flödessensorns konstruktion bestod av en magnet, halleffektsensor samt en turbin. Halleffektsensorns uppgift var att mäta det elektriska fältet som uppstår då magneten som sitter på flödessensorns turbin roterar. Genom att utnyttja turbinrotationen kan bland annat volym beräknas. Arbetet har även inneburit användning av Python med syftet att spara det mätvärde från mikrokontrollern i en CSV fil som kan öppnas av en vårdgivare med applikationer som Excel. / This bachelor's degree project which was carried out on behalf of Per Nordlund, urology resident, had the goal of building a urine flow meter. The sought-after values to register each time of the micturition; the amount of urine per unit time (ml/ s), flow pattern, total micturized volume (ml) and micturition time (sec). The urine flow meter aims to improve initial assessment and follow-up of people with urination difficulties, a common cause of medical contact in Swedish men. Today, when evaluating patients urination, the patient is asked to register and measure urine volume themselves, a method that often causes problems for the patient and may contain incomplete and incorrect data. At urology clinics, individuals are given the opportunity to electronically measure urine flow and volume. When there is a large variation over day and occasion of micturition, an incorrect picture of symptoms can be presented. This has given rise to the idea of creating a urine flow meter whose task is to automate the measurement process in the home.  The work was performed by programming an Arduino microcontroller and using a flow sensor. The design of the flow sensor consisted of a magnet, a hall-effect sensor and a turbine. The task of the hall-effect sensor was to measure the electric field that arises when the magnet attached on the flow sensor's turbine rotates. By utilizing the turbine rotation, volume can be calculated. The work has also involved the use of Python with the aim of saving the output values from the microcontroller in a CSV file that can be opened by a healthcare provider with applications such as Excel.

Uppsatsens syfte var att utreda ett område som tidigare forskning inom miljöhistoria inte har utforskat rörande myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet mellan åren 1985-1995. Tanken var att utreda de möjliga myggbekämpningsmetoderna som föreslogs, vilka aktörer det var som förespråkade dessa, samt naturens påverkan på närområdet under samma tid. Forskningsläget beskriver tankesättet bakom miljöhistorisk forskning, ger en bakgrund till myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet från år 2000 och framåt, och belyser relationen mellan människa och natur. Länsstyrelsen Västmanlands rapport från 2003 täcker hur invånare i Heby kommun lyfte frågan om myggproblematik till kommunal nivå år 1985. Hebys kommunarkiv erhöll två samlade ärenden rörande den aktuella perioden. Undersökningen utgår från en förklarande kvalitativ analys av två kommunstyrelseärenden hos Heby kommunarkiv namngivna som KS.1985.292 och KS.1991.552. Källmaterialet omfattar 95 sidor av sammanträdesprotokoll, inbjudningar till informationsträffar, forskningsrapporter,informationsdokument och diverse övriga handlingar som ej kan kategoriseras. Undersökningsresultaten visar att Heby kommun under den aktuella perioden av 1985-1995 inte vidtog åtgärder i form av myggbekämpning, även om flertalet förslag fanns representerade i kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll. Anledningen till varför myggbekämpningen uteblev har troligtvis flertalet faktorer som exempelvis kommunens ekonomiska begränsning, kommunstyrelsens motvilja att bruka kemiska bekämpningsmetoder, eller att kommunstyrelsen inväntade svar från andra, större samhällsorgan.Bekämpningsmetoderna som förespråkades var dels biologiska metoder som inplantering av inhemsk fisk och groddjur, eller kemisk bekämpning i form av besprutning med insekticider.

Bakgrund Amputation innebär att individen förlorar en liten eller stor del av kroppen som inte kan ersättas. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Amputation kan medföra fysiska och psykiska förändringar i patientens liv. Omvårdnad av dessa patienter kan vara komplex, sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter efter amputation av nedre extremitet. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Sjutton originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Valda artiklar, kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad analysmetod. Resultat Efter sammanställning av de nitton studierna identifierades två övergripande rubriker: Fysiologiska upplevelser och erfarenheter, psykologiska upplevelse och erfarenheter. varje kategori hade två underkategorier. Eftersom vi undersöker patientens upplevelser och erfarenheter efter amputation har vi valt att inkludera flera faktorer som påverkar patientens livskvalitet såsom sexualitet, smärta, depression och kroppsbild. Dessutom har vi även valt att inkludera benprotesens samt ADLs funktion som en faktor eftersom funktionaliteten är en viktig del av livskvaliteten. Slutsats Amputation leder till stor förändring i patientens liv, kan orsaka lidande i både den fysiska och psykiska hälsan, och ger svårigheter i patientens framtida liv. Det är viktigt som sjuksköterska att förstå och ha kunskap om den påfrestning som uppkommer efter amputation för att ge den specificerade vård som behövs i samarbete med andra yrkesgrupper för att möjliggöra att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. / Background Amputation means that the individual loses a small or large part of the body which cannot be replaced. The cause of amputation can be vascular disease, diabetes and trauma. Amputation causes physical and mental changes in the patient's life. Patient care can be complex, therefore the nurse has a significant role when interacting with patients who have undergone amputation. Purpose The purpose was to describe patients experiences after amputation of the lower extremity. Method Non-systematic literature review was performed based on Friberg's method description. Seventeen original articles were obtained via the databases PubMed and Cinahl Complete. Selected articles were quality reviewed and analyzed through an integrated analysis. Results After compiling the seventeen studies, two main categories were identified: Physiological experiences and experiences, psychological experience and experiences. Each category had two subcategories. Because we examine and study the patient's experiences after amputation, we have chosen to include several factors that affect the patient's quality of life such as sexuality, pain, depression and body image. In addition, we have also chosen to include the function of bone prosthesis and ADL as a factor because functionality is an important part of the quality of life. Conclusions Amputation leads to great change in the patient's life, which can cause suffering in physical and mental health and difficulties in the patient's future life. It is important as a nurse to understand and have knowledge of the stress that arises after amputation to provide the specified care needed in collaboration with other professions to enable the patient to return to a normal life as possible.

Measuring lower limb strength and symmetry is a common practice in elite sports to determine the return to sports point in time during rehabilitation, and this information could be useful for amateur athletes too. However, the devices used for this are highly sophisticated and hardly accessible. The aim of this project is to devise an affordable system for lower limb strength measurement which can be integrated with a common training system, to make this type of information widely available. The system is built up on a flywheel-based leg extension machine (LegExx by Exxentric AB) that allows quadriceps training at maximal force in concentric and eccentric contraction. Inexpensive standard components and software were used for prototyping. The parameters of interest were angular velocity of extension/flexion in the knee and force applied by the athlete. In the first step, evaluation was limited to the concentric phase of movement. Angular velocity and leg position was measured with a gyroscope sensor (Movesense by Suunto). For force measurement, two approaches were tested: In prototype A, the tension of the drive belt, which ultimately puts the flywheel into rotation, was measured with a sensor for tensile forces (Tindeq Progressor 300). In prototype B, a more direct measurement was used, with force sensors mounted under the contact point of the athlete’s shank with the swing beam of the LegExx. Sensor data were transmitted via Bluetooth to a mobile device or a laptop and displayed graphically after synchronization of the data streams. Force values were converted to torque using inverse kinematics to make the two prototypes comparable. The first prototypes were shown to be workable and yielded similar readings for concentric peak torque, with realistic wave forms in the graphical display. Comparison with results of a gold standard isokinetic dynamometer revealed, however, major discrepancies mainly regarding the absolute torque values. Oscillation in the belt system were identified as an issue in prototype A, while cross talk between sensors and vulnerability to leg placement occurred in prototype B. However, these issues are not insurmountable, and it is suggested to proceed with the development of prototype B, as it has the advantage of simultaneous measurement and direct comparison of both legs. / Att mäta styrka och symmetri i nedre extremiteterna är vanligt inom elitidrott för att avgöra när man kan återgå till idrottsutövning under rehabiliteringen, och denna information kan vara användbar även för amatöridrottare. De apparater som används för detta är dock mycket sofistikerade och svårtillgängliga. Syftet med detta projekt är att utforma ett prisvärt system för mätning av styrkan i nedre extremiteterna som kan integreras med ett vanligt träningssystem, för att göra denna typ av information allmänt tillgänglig. Systemet är uppbyggt på en svänghjulsbaserad benspark maskin (LegExx från Exxentric AB) som möjliggör quadriceps träning vid maximal kraft i koncentrisk och excentrisk kontraktion. Kostnadseffektiva standardkomponenter och mjukvara användes för prototypframställning. De parametrar som var av intresse var vinkelhastighet för utsträckning- /böjning i knäet och den kraft som utövades av idrottaren. I det första steget begränsades utvärderingen till rörelsens koncentriska fas. Vinkelhastighet och benposition mättes med en gyroskopisk sensor (Movesense från Suunto). För kraftmätning testades två tillvägagångssätt: I prototyp A mättes dragkraften i drivremmen, som i slutändan sätter svänghjulet i rotation, med en sensor för dragkrafter (Tindeq Progressor 300). I prototyp B användes en mer direkt mätning med kraftsensorer som monterades under kontaktpunkten mellan idrottsutövarens smalben och LegExx:s svängbalk. Sensordata överfördes via Bluetooth till en mobil enhet eller en bärbar dator och visades grafiskt efter synkronisering av dataströmmarna. Kraftvärden omvandlades till vridmoment med hjälp av invers kinematik för att göra de två prototyperna jämförbara. De första prototyperna visade sig fungera och gav liknande mätningar för koncentriskt toppmoment, med realistiska vågformer i den grafiska displayen. En jämförelse med resultaten från en isokinetisk dynamometer med guldstandard visade dock på stora skillnader, främst när det gäller de absoluta vridmomentvärdena. Oscillation i bältesystemet identifierades som ett problem i prototyp A, medan överkoppling mellan sensorer och känslighet för benplacering förekom i prototyp B. Dessa problem är dock inte oöverstigliga, och det föreslås att man fortsätter att utveckla prototyp B, eftersom den har fördelen av samtidig mätning och direkt jämförelse av båda benen.