Thesis (M. Phil.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

<p>Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen. Båda grupperna hade en hög förekomst av emotionella svårigheter och flickor var särskilt drabbade. Resultatet pekar på att de för tidigt födda ungdomarna har anpassat sig väl efter sina förutsättningar.</p> / Stockholm Neonatal Project

<p>Syftet med studien var att kartlägga samt jämföra neonatalavdelningarna i Sverige beträffande matsituationen, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda barn med hypoglykemi samt att undersöka vilken kvalitet avdelningarnas riktlinjer inom området hade. Studien riktade sig till samtliga neonatalavdelningar i Sverige. Undersökningen gjordes via strukturerad telefonintervju med avdelningschefen eller någon av denne utsedd. Respondenten ombads skicka sina riktlinjer i ämnet. Resultatet visade att samtliga neonatalavdelningar använde sig av tillmatningsmetoderna amning, kopp och sond. Att tillmata barnen var tredje timma var brukligast. Av de sjukhus som deltog, 32 av 37, hade 65,6 % <2,6 som definition av hypoglykemi. Skillnad fanns mellan regionerna beträffande om blodprover togs kapillärt eller venöst. Den amningsstrategi som användes mest var gradvis minskning av maten. Skillnad fanns mellan regionerna angående hur de rangordnat vanligaste tillmatningsmetoderna och mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande när barnen vanligen ammades fritt. Trettioen sjukhus bedrev någon typ av samvård och alla sjukhus bedrev känguruvård. Skillnader förelåg mellan regionerna men även mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande hur mycket barnen sitter hud-mot-hud med sina föräldrar. Få statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan regionsjukhus/annat sjukhus eller mellan regionerna angående tillmatning, amning, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda fullgångna barn med hypoglykemi. Det fanns begränsat med referenser i PM/riktlinjerna, innehållet varierade stort och ingen konsensus framkom angående de olika undersökta områdena.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Dept. of Anthropology, June 1999. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Neonatal mortality remains a problem worldwide, despite the existence of low-cost and evidence-based interventions. Unfortunately, the translation of these interventions into practice is deficient. The aim of this thesis was to study aspects of knowledge translation (KT) before and during the Neonatal Knowledge Into Practice (NeoKIP) trial in Quang Ninh, Vietnam. Over a period of three years, this trial evaluated the use of facilitators from the Women’s Union who supported maternal and newborn health groups (MNHG) comprised of eight local stakeholders, as an intervention for improved neonatal survival. In the first two studies (before intervention) we assessed primary health care staff’s knowledge and material preparedness regarding evidence-based neonatal care and explored how primary health care staff translated knowledge into practice. The last two studies (during intervention) were process evaluations aimed at describing the implementation, process and mechanism of the NeoKIP intervention. Primary health care workers achieved 60% of the maximum score in the knowledge survey. Two separate geographical areas were identified with differences in staff levels of knowledge and concurrent disparities in neonatal survival, antenatal care and post-natal home visits. Staff perceived formal training to be the best way to acquire knowledge but asked for more interaction between colleagues within the healthcare system. Traditional medicine, lack of resources, low workload and poorly paid staff constituted barriers for the development of staff knowledge and skills. Eleven facilitators were trained to cover eight facilitator positions. Of the 44 MNHGs, 43 completed their activities to the end of the study. In total, 95% of the monthly meetings with a MNHG and a facilitator were conducted with attendance at 86%. MNHGs identified 32 unique problems, mainly families’ knowledge/behavior, and implemented 39 unique actions, mostly regarding communication. MNHGs experienced that the group was strategically composed to influence change in the communes and facilitators were identified as being important to sustaining activities over time. The facilitators’ lack of health knowledge was regarded as a deficit in assisting the MNHGs, but their performance and skills increased over time. This low-cost model, building on local stakeholder involvement, has the capacity to be scaled up within existing healthcare structures.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen. Båda grupperna hade en hög förekomst av emotionella svårigheter och flickor var särskilt drabbade. Resultatet pekar på att de för tidigt födda ungdomarna har anpassat sig väl efter sina förutsättningar. / Stockholm Neonatal Project

Syftet med studien var att kartlägga samt jämföra neonatalavdelningarna i Sverige beträffande matsituationen, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda barn med hypoglykemi samt att undersöka vilken kvalitet avdelningarnas riktlinjer inom området hade. Studien riktade sig till samtliga neonatalavdelningar i Sverige. Undersökningen gjordes via strukturerad telefonintervju med avdelningschefen eller någon av denne utsedd. Respondenten ombads skicka sina riktlinjer i ämnet. Resultatet visade att samtliga neonatalavdelningar använde sig av tillmatningsmetoderna amning, kopp och sond. Att tillmata barnen var tredje timma var brukligast. Av de sjukhus som deltog, 32 av 37, hade 65,6 % &lt;2,6 som definition av hypoglykemi. Skillnad fanns mellan regionerna beträffande om blodprover togs kapillärt eller venöst. Den amningsstrategi som användes mest var gradvis minskning av maten. Skillnad fanns mellan regionerna angående hur de rangordnat vanligaste tillmatningsmetoderna och mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande när barnen vanligen ammades fritt. Trettioen sjukhus bedrev någon typ av samvård och alla sjukhus bedrev känguruvård. Skillnader förelåg mellan regionerna men även mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande hur mycket barnen sitter hud-mot-hud med sina föräldrar. Få statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan regionsjukhus/annat sjukhus eller mellan regionerna angående tillmatning, amning, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda fullgångna barn med hypoglykemi. Det fanns begränsat med referenser i PM/riktlinjerna, innehållet varierade stort och ingen konsensus framkom angående de olika undersökta områdena.

I Sverige föds ca 90 000 barn per år och cirka 10 % behöver vård på en neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara många, men vanligt är att barnen som drabbas, är för tidigt födda och då är extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda på pappans upplevelse att vårda sitt barn på en neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehållsanalys som metod valdes. Sju stycken pappor som hade vårdat sitt barn på en neonatalavdelning intervjuades med en frågeställning ”Hur upplevde du att vårda ditt barn på en neonatalavdelning”? Resultatet delades in i tre kategorier som ”vilja skapa anknytning till sitt barn”, ”känsla av otillräcklighet” och ”behov av att känna trygghet” med tillhörande underkategorier. I studien framkom att pappan tycker att det är viktigt att få vara nära barnet och vill gärna ta ansvar för vården. De var mycket nöjda med vården och hade tillit till vårdpersonalen men upplevde att de skulle velat haft mer stöd.  Det framkom även att de tyckte att det var frustrerande att vilja vara på flera ställen samtidigt. Med denna studie hoppas författarna kunna öka kunskapen som ska främja ett individuellt anpassat stöd för en bättre omvårdnad av det nyfödda barnet. / In Sweden, about 90 000 children per year are born and about 10% of these need to be taken care in neonatal intensive care unit. The causes can be many, but the most common reason is that the children who suffer, are prematurely born and are extra vulnerable due to their immaturity. The purpose of the study was to find out the father's experience of caring for their child in a neonatal intensive care unit. A qualitative research using content analysis method was chosen. Seven fathers who had to provide care of their child in a neonatal department were interviewed with a question "How you did your experience to take care for your child at a neonatal department?" The results were divided into three categories such as "like to create ties to their child," "sense of inadequacy" and "need to feel safe" with its sub-categories. The study revealed that the father thinks that it is important to be close to the child and would like to take responsibility for the health care. They were very satisfied with the care and had trust in the caregivers, but felt that they would have had more support. The fathers also experienced frustration of the wish to be in several places simultaneously. In this study, the authors hope to raise awareness to promote a personalized support for a better care of the newborn baby.

Sammanfattning Bakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin som framkom var: Att gå från kaos till kontroll. Underliggande kategorier som framkom var (1) rädsla för det okända, (2) otillräcklighet i förhållande till sig själv och andra, (3) overklighet i den nya situationen, (4) delaktighet i vården av sitt barn och (5) förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: Papporna var från början rädda, kände sig otillräckliga och upplevde situationen som overklig. Med hjälp av egna och utifrån kommande resurser, bland annat barnsjuksköterskans omvårdnad och information, fann papporna efter olika lång tid en känsla av att vara delaktiga och ett förtroende för vårdpersonalen, som ledde till en högre känsla av sammanhang, det vill säga KASAM.   Nyckelord: Anknytning, delaktighet, KASAM, neonatalavdelning, / Summary Background: Today fathers are present during acute care of his newborn child and have an important role in the care of the newborn child. Closeness between child and parent is essential to promote wellbeing, attachment and bonding. Purpose: The purpose of the study was to describe what fathers' experience in acute care of their newborn baby. Method: Ten fathers of newborn children, where the child after the birth has been in need of emergency care and hospitalization in a neonatal department, have been interviewed. The interviews have been analyzed using qualitative content analysis. Result: The main category was: Going from chaos to control. The underlying categories that emerged were (1) fear of the unknown, (2) inadequacy in relation to himself and others, (3) unreality in the new situation, (4) participation in the care of his baby and (5) trust of health care staff. Conclusion: Fathers were initially afraid, felt inadequate and experienced the situation as unreal. Using proprietary and extrinsic resources, including pediatric nursing care and information, the fathers found at different phases a sense of ownership and confidence in the care that led to a greater sense of coherence, in other words Salutogenesis.Keywords: Attachment, Neonatal unit, Participation, Salutogenesis,

During a finite developmental phase – the brain growth spurt – the brain grows and matures at an accelerated rate. During this period the brain is more sensitive to harmful substances such as ethanol and environmental toxins than before or after. This period extends from the last trimester to the second year in humans and occurs postnatally in the mice used for these studies. The aims of this thesis were; to investigate common anaesthetics ability to promote acute apoptosis and late persistant behavioural aberrations measured with spontaneous behaviour in a novel home environment, learning in a radial arm maze and anxiety-like behaviour in an elevated plus maze, to measure alterations in BDNF, CaMKII, GAP-43, synaptophysin and tau after anaesthesia exposure, to evaluate clonidine as a potentially protecting agent and examine if theophylline, a chemically unrelated compound, causes similar effects as anaesthetics. Some of the results are: combinations of anaesthetics acting on the GABAA receptor (propofol or pentothal) and NMDA receptor (ketamine) exhibit more apoptosis and behavioural alterations than single anaesthetics. Ketamine, but not propofol, alters the content of CaMKII and GAP-43 proteins important in brain development. Propofol exposure alters the content of BDNF (brain derived neurotrophic factor) in hippocampus, frontal and parietal cortex. Neonatal propofol exposure leads to less sensitiveness to diazepam in adult age as measured with induced spontaneous behaviour and an elevated plus maze. Clonidine, an alpha2 adrenergic agonist does not cause any aberrations and appears to prevent apoptosis and behavioural alterations after ketamine. Theophylline, used as apnoea treatment in neonates, also increases apoptosis and alters normal behaviour. Thus, alterations both in neuronal survival, function and protein expression is apparent after neonatal exposure to anaesthetics. This is also shown in studies of Rhesus monkeys. However, it is still difficult to assess how these findings should extrapolate to humans. Epidemiological studies give conflicting results. Insufficient anaesthesia is not a solution as pain and stress cause even more pronounced problems. Minimizing anaesthetic exposure, delaying procedures until after the sensitive phase and finding protective agents, such as clonidine, are possible strategies. Evaluation of other substances that infants are exposed to is needed.