In light of the global climate crisis and the worldwide focus on ecological economy policies, this study aims to analyze what role the economy has in the quest for a sustainable future in Uppsala. How do urban planning documents as well as regional and municipality employees interpret and value economic sustainability in relation to ecological sustainability? The methodology includes two different types of document analysis as well as qualitative interviews. Finally, an ideal type analysis has been used to place the urban planning policies of Uppsala on a scale between ecological modernization theory and degrowth theory. The thesis shows a view of an economic sustainability in terms of economic growth as being the prerequisite for a sustainable development. Furthermore, the analysis shows an ambiguous portrayal of the relationship between the ecological and economic dimensions of sustainable development. The documents and employees depict the urban planning policies of Uppsala as being ecologically modernized. Despite relatively advanced climate policies, Uppsala has yet to articulate more bold views of a sustainable future.

Det fynd av sällsynta jordartsmetaller som gjordes i Kiruna i början av året 2023 hyllas för att ha potential att bidra till framväxten av grön teknik. Samtidigt skulle en gruva på denna plats klyva ett traditionellt renskötselområde i två separata delar. I uppsatsen tillämpas Politisk utilitarism och Rättvisa som Skälighet för att upptäcka möjliga riktlinjer för huruvida en gruva är tillåten på mark som redan används som renskötselområde. Då teorierna leder till två motsatta slutsatser presenteras ett förslag om att anta nerväxt som en alternativ strategi för att uppnå en grön omställning, vilket gör att beslutsproblemet tar en ny form och möjliggör för teorierna att mötas i sin vägledning.

Global raw material extraction has accelerated since the 1950s, causing resource depletion, ecosystem degra- dation, pollution, and climate change. To reduce such impacts, the economic drivers of material use must be addressed. Although economic growth often drives material use to increase, this increase can be counter- acted by dematerialization. This study explores whether dematerialization can achieve sustainable material footprints in Sweden by 2050, considering different scenarios of economic growth. Environmentally extended multi-regional input-output analysis was used to calculate the Swedish material footprint from 1995 to 2011. Structural decomposition analysis was used to quantify how much dematerialization, economic growth, con- sumption and trade patterns, and population drove the changes in the material footprint. Based on previous literature, 6 tons of materials per person was used as a sustainability target in three backcasting scenarios, reflecting degrowth, growth, and growth with ambitious shifts towards less material intensive consumption and trade patterns, respectively. The Swedish material footprint increased from 211 to 279 Mt from 1995 to 2011. While relative dematerialization did occur, economic growth caused material use to grow. If the economy degrows, the 2050 target can be reached with dematerialization rates of 0.7 times the previous rates. To reach the target under continued economic growth, dematerialization rates must increase by a factor of 1.8-2.7, depending on the extent of shifts to less material intensive consumption and trade patterns. Although further research is needed to examine whether such unprecedented rates of dematerialization are feasible, the results suggest that degrowth must be considered. / Råvaruutvinningen i världen har ökat kraftigt sedan 1950-talet, vilket leder till resursbrist, degraderade ekosystem, föroreningar och klimatförändringar. För att minska den miljöpåverkan behöver drivkrafterna bakom samhällets materialanvändning angripas. Ekonomisk tillväxt driver på råvaruutvinningen, men resurseffektivisering kan minska den. Den här studien undersöker hur resurseffektivisering,dematerialization på engelska, kan uppnå en hållbar materialanvändning i Sverige 2050, beroende på hur den ekonomiska tillväxten utvecklas. Data på nationella och internationella ekonomiska flöden och deras miljöeffekter, environmentally extended multi-regional input-output data på engelska, användes för att räkna ut Sveriges materialanvändning ur ett konsumtionsperspektiv från 1995 till 2011. Strukturell dekomponering användes för att kvantifiera hur mycket resurseffektivisering, ekonomisk tillväxt, konsumtions- och handelsmönster och befolkningsstorlek drev förändringarna i materialanvändningen. Baserat på den befintliga litteraturen användes 6 ton material per person som ett hållbarhetsmål i tre scenarier, som representerade nerväxt, tillväxt och tillväxt där konsumtionen samtidigt blir mindre materialintensiv. Den svenska materialanvändningen ökade från 211 till 279 Mt mellan 1995 och 2011. En viss resurseffektivisering skedde under perioden, men den ekonomiska tillväxten bidrog till att materialanvändningen ändå ökade. Om ekonomins storlek minskar kan hållbarhetsmålet nås 2050 med en resurseffektiviseringstakt som är 0,7 gånger takten från 1995 till 2011. För att nå målet med ekonomisk tillväxt behöver takten i resurseffektiviseringen öka med en faktor mellan 1,8 och 2,7, beroende på hur stora skiftena till mindre materialintensiva konsumtions- och handelsmönster är. Mer forsknings behövs för att undersöka huruvida en så snabb resurseffektiviseringstakt är realistisk, men resultaten visar att nerväxt kan vara ett alternativ.

Genom att kritiskt granska de två Malmöstadsdelarna Augustenborg och Sege Park, som har utgett sig för och planeras att bli förebilder för hållbar stadsutveckling, studeras inslag av en nerväxt-inspirerad utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Detta görs genom en fallstudie där områdenas strategiska hållbarhetsarbete studeras genom att observera inslag av två utvalda begrepp, kollaborativekonomi (KE) och lokal självförsörjning (LSF). Dessa begrepp kommer från framtidsscenarier i rapporten Framtider bortom BNP-tillväxt av Hagbert et al.( 2018) i forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande som är formulerade att uppnå ett hållbart tillstånd inom Donut-ekonomin (Raworth 2012) i Sverige 2050. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade kvalitativa informantintervjuer, offentligt tillgängliga dokument från Malmö Stad som hållbarhetsstrategi och planprogram för Sege Park samt en antologi över Augustenborgs utveckling. Den analytiska metoden består av en systematiserande kvalitativ textanalys som utformats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska diskussion och ramverk. Tidigare forskning tar upp olika förhållningssätt till operationaliseringen av nerväxtlogiker på stadsdelsnivå. Den teoretiska diskussionen går igenom olika perspektiv kring nerväxtlogiker, relationen mellan tillväxt och stadsutveckling samt det rådande stadsplaneringsparadigmets relation till hållbar stadsutveckling. Det teoretiska ramverket presenterar de två begreppen kollaborativ ekonomi och lokal självförsörjning som används för att utröna inslag av en utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Studiens empiriska framställning visar att många inslag av kollaborativ ekonomi och lokal självförsörjning är närvarande, men överlappar med rådande tillväxtbaserade stadsplaneringsparadigm och det är tveksamt i vilken utsträckning dessa inslag faktiskt bidrar till minskade resursflöden och en utveckling bort från ekonomisk tillväxt. Studiens diskussion tar upp svårigheterna med att tillämpa en stadsplanering inspirerad av nerväxtlogiker inom rådande lagstiftning, som hindrar en utveckling bort från tillväxt. Ansatsen att använda framtidsscenarier för studier av en samtida verklighet kan ifrågasättas och har genererat en viss svårighet bland annat i relation till skillnaden som uppstår mellan framtidsscenariernas radikalitet och dagens socio-ekonomiska komplexa situation. / Through a critical examination of two neighbourhoods of Malmö, Augustenborg and Sege Park degrowth-inspired elements of a development away from economic growth are being studied. These specific neighbourhoods are selected since they have served and are being planned to serve as models of sustainable urban neighbourhoods. The neighbourhoods are being studied through a case study of strategic sustainable measures through the observation of two selected concepts, Collaborative Economy (KE) and Local Self-sufficiency (LSF). These concepts originate from the future scenarios in the report Futures Beyond GDP Growth (Hagbert et al., 2018) in the research program Beyond GDP Growth: Scenarios for sustainable building and planning formulated to reach a sustainable condition within the Doughnut-economy (Raworth, 2012) in Sweden 2050. The empirical material are five semi-structured qualitative informant interviews, publicly accessible documents from Malmö municipality as sustainability strategy, district planning program as well as an anthology of the neighbourhood Augustengorg’s development history. The analytical method is a systemising qualitative text analysis designed from the study’s theoretical discussion and framework. Earlier research addresses different approaches to operationalisation of degrowth on a neighbourhood level.The theoretical discussion examines different perspectives concerning degrowth, the relation between economic growth and urban development as well as the relation of the prevailing growth based urban planning paradigm to sustainable urban development. The theoretical framework discusses the two concepts Collaborative Economy and Local Self-sufficiency which are being used to examine the presence of a development away from economic growth. The empirical representation shows that several elements of Collaborative Economy and Local Self-sufficiency are present, but coexists with the contemporary prevailing growth based urban planning paradigm, and it is uncertain to which extent these elements actually contribute to diminish the flows of resources and contribute to a development away from economic growth. The discussion examines the difficulties applying urban planning inspired by the logic of degrowth within prevailing legislation preventing a development away from economic growth. The attempt to use scenarios of an alternative future for studies of a contemporary reality can be questioned. It has generated a certain amount of difficulty in relation to the apparent difference between the radicality in the scenarios and the complexity of the socio-economical situation of today.

The concepts of degrowth and green growth are central in the scientific discussion on resources, climate change and sustainability. This thesis investigates to what degree the concepts are present in the Swedish government’s climate policy. The two climate policy action plans that have hitherto been presented by the government was analysed through a quantitative text analysis method and the findings where then compared with each other. The analysis suggests, unsurprisingly, that green growth is the dominant perspective in both action plans although there exist clear differences in emphasis of the perspectives.  The current right-wing government stresses that economic growth should be considered a prerequisite for the transition to sustainable development whilst the former left-wing government tries to merge the concepts of degrowth and green growth although with an emphasis on the later.  The findings show that different perspectives on economic growth are present in Swedish climate policy and that the concepts of degrowth and green growth are useful tools to analyse and comprehend these perspectives. The findings raise questions whether opinions on economic growth, as expressed in the government’s action plans, are a result not only from party ideology but also from power struggles within respective government coalition.