• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kan NOSACQ-50 mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet? : en explorativ studie med Nordic Safety Climate Questionnaire NOSACQ-50 som verktyg / Is it possible to meassure safetyclimate within primary activity with NOSACQ-50? : an explorative study with Nordic Safety Climate Questionnaire as a instrument

Strömberg, Fanny, Lind, Felicia January 2016 (has links)
Grundskolan i Sverige är den största organisationen i landet och risker för attentat och andra förödande händelser kan förekomma. Skolattacken i Trollhättan som under hösten 2015 inträffade är ett exempel på ett sådant attentat som skett inom svensk skolverksamhet. Vid närmare granskning upptäcktes det att det finns mycket få publicerade studier kring säkerhetsklimat inom skolverksamhet, vilket väckte ett intresse att undersöka detta närmare. Syftet med föreliggande studie var att med kvantitativ ansats undersöka om Nordic Safety Climate Questionnaire kan mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. Mätinstrumentet NOSACQ-50 består av 50 påståenden som är indelade i 7 säkerhetsklimatdimensioner och 2 undersökningsområden. Då skolor präglas av barn och ungdomar har personalen ett stort ansvar för deras säkerhet och därför var det de som blev föreliggande studies undersökningsdeltagare. I föreliggande studie gjordes ett bekvämlighetsurval och studien avgränsades till grundskoleverksamhet då det där fanns kontakter och goda möjligheter för att underlätta datainsamlingen. Urvalet bestod av 60 undersökningsdeltagare från 3 grundskolor i södra Sverige. Undersökningsdeltagarna var mellan åldrarna 22 år till 68 år där 17 var män, 43 var kvinnor och där 5 stycken har en arbetsledande befattning. Studiens resultat visade att NOSACQ-50 kan mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. NOSACQ-50 uppvisade en hög tillförlitlighet men två dimensioner (4 och 5) uppvisade ett lägre alfavärde. Det kan bero på att frågorna i dessa dimensioner kan vara mindre lämpade för att mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. NOSACQ-50 kunde inte urskilja säkerhetsklimatnivåer mellan grundskolorna. / The elementary school in Sweden is the largest organization in the country and the risks of attacks and other devastating events can occur. The school attack in Trollhattan in the autumn of 2015 is an example of such an attack that occurred in the Swedish school activity. During closer examination it was discovered that there are very few published studies about the safety climate in school activities, which created an interest to investigate this further. The aim of the present study was to investigate the quantitative approach of the Nordic Safety Climate Questionnaire, which is an instrument that can measure the security climate in primary activities. The measuring instrument NOSACQ-50 consists of 50 claims that are divided into 7 security climate dimensions and 2 study areas. When children and young people characterize schools, the staff has a great responsibility for their security and therefore it was those who were present studies survey participants. In the present study a convenience sample was made and the study was restricted to primary business since there were available contacts and therefore a good opportunity to facilitate data collection. The sample consisted of 60 study participants from 3 primary schools in southern Sweden. Study participants were between the ages of 22 years old to 68 years old, where 17 were men, 43 were women and where 5 have a managerial position. The study results showed that NOSACQ-50 could measure the security climate in primary activities. NOSACQ-50 showed a high reliability but 2 dimensions (4 and 5) exhibited a lower alpha value. It may be due to issues in these dimensions may be less suited for measuring safety climate in primary activities. NOSACQ-50 could not distinguish the security climate levels from primary schools.
2

Samband och könsskillnader mellan kriminalvårdares personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat / Relationships and gender differences between the personality traits of prison officers and their experiences of safety climate

Severinsson, Louise, Åkesson, Maria January 2011 (has links)
Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP). Totalt ingick 30 deltagare i studien. Signifikanta samband fanns mellan personlighetsdragen misstroende, bitterhet, somatisk ångestbenägenhet, social konformitet och verbal aggressionsförmåga i förhållande till hur de anställda upplevde säkerhetssystemet samt ledningen och kollegornas säkerhetsarbete.  Signifikanta skillnader i personlighetsdragen fanns endast mellan mäns och kvinnors somatiska ångestbenägenhet, där kvinnor hade utmärkande högre värden. I övrigt visades inga signifikanta skillnader mellan personlighetsdragen. Vad det gällde upplevelser av säkerhetsklimatet på anstalten mellan könen kunde vissa skillnader utläsas, men dessa var inte signifikanta. Resultaten antyder att människor som arbetar inom kriminalvården är ganska lika varandra och att personlighetsdrag till viss del kan inverka på upplevelsen av arbetsplatsens säkerhetsklimat. Då antalet deltagare är begränsat bör dock slutsatser dras med försiktighet. / The prison Hall near Södertälje has safety class A. This means that prisoners constitute a high risk to the public and the employees have a great respons­ibility in maintaining security at the prison. The purpose of this study was to explore possible relationships and differences between the prison officers’ views on safety climate and their personal traits. Furthermore gender differences in personality traits and experience of safety climate were studied. The security form NOSACQ-50 and Swedish universities Scales of Personality (SSP) were used. A total of 30 participants were included in the analysis. Significant correlations were found between the personality traits mistrust, embitterment, somatic trait anxiety, social desirability and verbal trait aggression in relation to how the employees experienced the safety climate. Significant differences in personality traits were found between male and female only in somatic trait anxiety, where women had distinctively higher values then men. When it came to perceptions of safety climate between the sexes some differences could be seen, but these were not significant. The results suggest that men and women working in prisons are quite similar and that personality traits may to some extent affect the experience of the workplace safety climate. As the number of participants is limited, however, care should be taken when making conclusions.
3

Incidentrapportering : ett resultat av säkerhetsklimatet? / Incidence reporting : resulting from safety climate?

Ahlbin, Nathalie, Bäckström, Mirja January 2014 (has links)
Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande. Det finns inte heller några skillnader mellan chefer (N = 6) och terminalarbetare (N = 27) i detta avseende. Antalet antagna incidenter som sker på arbetsplatsen påverkar upp-fattningen av säkerhetsklimatet, som sedan styr förhållningssättet till incidentrapporteringen. Av de olika typer av säkerhetsbeteenden som tidigare forskning tagit upp, visade sig både safety participation (säkerhetsdeltagande) och safety compliance (regelföljande) ha kopplingar till incidentrapporteringsuppfattningarna. Safety participation har ett något star-kare samband än compliance. Slutsatsen blir att ledarskapsorienterade åtgärder rörande sä-kerhetsklimatet bör genomföras, för att åstadkomma en ökad incidentrapporteringsfrekvens. Då samplet var förhållandevis litet, bör generaliseringar göras med viss försiktighet. / <p>This quantitative study was conducted at a logistics company in Sweden, to investigate the potential effects of safety climate on incident reporting within the organization. A survey was performed, using several items from all of the seven dimensions from the Swedish ver-sion of the Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50) by Kines and colleagues (2011). These items were then accompanied by some questions of our own regarding inci-dent reporting.</p><p>The results show substantial effects of safety climate on the way incident reporting was viewed by both workers and managers, even when taking the trait CFC into consideration. Furthermore, the amount of percieved accidents seems to have a negative effect on safety climate, which in turn affects the incident reporting attitudes. Two different sets of safety related behaviours (participation and compliance) was analyzed in relation to incident re-porting, and the results show that both types have significant correlations to incident report-ing, although participation behaviour seem to have the strongest linkage of the two. As the sample was rather small, generalizations should be done sparingly.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>
4

Analys av Arbetsmiljöverkets tillämpning av enkätverktyget NOSACQ-50

Andersson, Robin January 2013 (has links)
År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt. Först räknas en teoretisk felmarginal ut som påvisar hur mycket resultatet kan skilja sig. Därefter analyseras resultaten från enkätundersökningen med samma variabler som fastställdes i den teoretiska analysen. Det visar sig att Arbetsmiljöverkets version av enkäten kan ge upphov till en felmarginal på närmare 0,8175 poäng. Denna marginal är förvånansvärt stor även om den baserar sig på en väldigt osannolik situation. Vid nästa del av analysen visar det sig att enkätundersökningen har en felmarginal på &lt;0,00 poäng, vilket innebär att resultatet inte påverkas i någon större utsträckning. Detta ger ett intressant slutresultat där det påvisats en stor felmarginal i teorin, men som i praktiken är närmare obefintlig. Hur resultatet skall tolkas är inte helt klart. Det finns ett antal felkällor som måste beaktas, såsom lågt deltagarantal i undersökningen. Analysen bygger även i stor utsträckning på subjektiva bedömningar, vilket minskar trovärdigheten för resultaten. Därav har författaren dragit slutsatsen att det finns en uppenbar skillnad i resultaten mellan analysobjekten i teorin. Dock finns det inte tillräckligt med data för att fastställa någon skillnad i praktiken. Det går inte heller att avgöra huruvida den teoretiska analysen och dess resultat stämmer, endast att skillnaden finns där.
5

Safety first : En kvantitativ studie om ledares säkerhetsklimat och safety performance i byggbranschen

Eriksson, Emil, Forssén, Michael January 2022 (has links)
Denna kandidatuppsats syftade till att mäta säkerhetsklimatet bland ledarna i en organisation verkandes inom elbranschen och jämföra detta med branschgenomsnittet samt andra branscher. Vidare undersöktes säkerhetsklimatet i relation till safety performance inom organisationen. Studien syftade även till att finna samband och skillnader relaterade till upplevelsen av klimatet som baseras på faktorer såsom individens erfarenheter och sociala omgivning. Dessa faktorer låg till grund för kategorierna ålder, år i organisationen och yrkesbefattning. Frågeställningar uppsatsen ämnade att besvara var: Skiljer sig denna organisations resultat jämfört med andra branscher? Hur ser sambanden ut mellan ledarnas säkerhetsklimat och safety performance? Finns det samband mellan social omgivningen såsom yrkesbefattning, ålder och antal år i organisationen som påverkar säkerhetsklimatet? För att mäta säkerhetsklimatet användes frågeformuläret nordic safety climate questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att organisationens säkerhetsklimat var högt jämfört med andra branscher men likväl fanns ändå rum till förbättring. Vidare visade resultatet att det var möjligt att observera samband mellan det goda säkerhetsklimatet och ökningen av riskobservationer/tillbud. Resultatet påvisade samband mellan lågt antal olyckor och högt upplevt säkerhetsklimat. Den sociala omgivningen kopplat till yrkesbefattningar tenderar att påverka uppfattningen av säkerhetsklimatet. Detta då chef/projektledare och ledande montörer svarar höga värden beroende på om frågorna rör ledning eller medarbetare. Analyserna visade på samband mellan upplevt säkerhetsklimat och erfarenheter, äldre individer skattade säkerhetsklimatet högre samt att de med fem år eller mindre hos organisationen skattade högre. Detta resultat skulle kunna ha influerats av organisationens ökade fokus i nutid gällande säkerhetsarbetet. Slutligen var det 60 respondenter med ledande positioner som deltog i denna studie.

Page generated in 0.0306 seconds