Kontrastmedelsförstärkta undersökningar är en vanlig diagnostisk metod inom modern radiologi. Överkänslighetsreaktioner utlösta av kontrastmedel förekommer sällan men kan i dessa fall innebära allvarliga hälsorisker. Syfte:Syftet var att sammanställa förebyggande åtgärder som en röntgensjuksköterska kan vidta för att minimera risker för uppkomst av överkänslighetsreaktioner utlöstaav jodbaserade kontrastmedel. Metod:En allmän litteraturstudie genomfördes för att skapa översikt över aktuellt område. Studien bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Riskidentifiering är initialt viktigaste åtgärden där patientorienterad information och dokumentation spelar en väsentlig roll. Premedicineringhar konstaterats ha en förebyggande effekt på milda och måttliga överkänslighetsreaktioner men kan inte helt utesluta uppkomsten av reaktioner. Byte till icke-joniska lågosmolära kontrastmedel kan reducera frekvensen av reaktioner. Vissa diagnostiska metoder tillåter användning av gadolinium och koldioxid som ett alternativ till jodbaserade kontrastmedel. Konklusion:Resultatet visar att profylax av överkänslighetsreaktioner utlösta av jodbaserade kontrastmedel är en komplex process där alla åtgärder är sammanhängande. En röntgensjuksköterska har det främsta ansvaret att identifiera och förebygga situationer som kan leda till utveckling av reaktioner på kontrastmedel. En god kännedom och tillämpning av förebyggande åtgärder är därför nödvändigt i röntgensjuksköterskans utövning av sin profession.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Trauma kan orsaka livshotande skador och drabbar människor i alla åldrar. Omhändertagande av traumapatienter är en komplex uppgift där tvärprofessionellt samarbete krävs. Röntgen är en viktig del av traumaomhändertagande då röntgenbilderna är centrala för fastställande av skadans omfattning. Studier visar att 33% av alla flödeshinder under traumaundersökningar sker i röntgenfasen. De vanligaste är misslyckad koordination, patientrelaterade faktorer, bristande kommunikation och problem med utrustningen.  Syfte: Syfte med denna intervjustudie är att identifiera faktorer som kan förbättra kvalitet på CT-traumaundersökningen och röntgensjuksköterskans roll i det hela. Metod: Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med semistrukturerade intervjufrågor. Sex röntgensjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus intervjuades. Intervjuerna gjordes genom fysiska möten eller per telefon och spelades in samt transkriberades ordagrant. Intervjusvaren analyserades genom kvalitativa innehållsanalysens olika delar. Resultat: Enligt röntgensjuksköterskorna skulle satsning på lagarbete, koordination, planering och kommunikation medföra förbättringar i arbetsflöde vid traumaomhändertagande. Tillgång till två CT-kameror skulle minska patientförflyttningar, förseningar och arbetsrelaterad stress. Röntgen glöms bort, i den dagliga dialogen kring patienten samt i de åtgärder som idag vidtas för att förbättra traumaomhändertagande. Slutsats: Det finns ett behov av förbättringar i kommunikation och lagarbete. Traumaövningarna kan användas för att åstadkomma en sådan förbättring. Dock saknas fokus på röntgen under traumaövningarna samt i den dagliga dialogen kring patienten. Genom att involvera röntgen mer kan antalet hinder i samband med traumaomhändertagande minskas. Det finns även ett behov av bättre tillgänglighet och rutiner vad det gäller viktig utrustning.

Introduktion: CT-angiografi med kontrastinjektion kan ge en god visualisering av kroppens blodkärl. Även om CT har många fördelar i samband med avbildning, har det några nackdelar som bör uppmärksammas. Det finns forskning som visar hur optimering av kontrastmedelsanvändning kan minska stråldosen och samtidigt förbättra bildkvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kontrastmedelsanvändningen vid CT-angiografi kan optimeras utifrån faktorerna cardiac output, arm- och kroppspositionering samt val av injektionsplats. Material och metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Studierna som använts i litteraturstudien hämtades från tre olika databaser. Totalt valdes 16 studier ut för att besvara syftet. De inkluderade artiklarna publicerades på engelska mellan 2010–2019. Resultat: Resultatet visade att blodflödet beror på cardiac output och påverkar kontrastförstärkningen i kärlen. Den ventrala armpositionen bidrar till minst artefakter och förbättrad kontrastförstärkning. Den optimala kroppspositioneringen är den som följer blod- och kontrastflödet för att undvika artefakter. Resultatet visade även att injektion i höger arm gav bättre attenuering, mindre artefakter samt lägre stråldos. Slutsats: Resultatet från studien visade att de olika faktorerna hos patienten kan påverka kontrastförstärkningen i blodkärlen samtidigt som bildkvalitet förbättras och stråldosen reduceras.

Den snabba utvecklingen inom bild- och funktionsmedicin gör att röntgensjuksköterskor ständigt ställs inför nya tekniska utmaningar. Rätt kompetens är en förutsättning för en säker vård, men trots det saknas möjligheten till kompetensutveckling i Sverige idag. I Storbritannien har röntgensjuksköterskor granskat röntgenbilder och avlastat radiologer i många år. Yrkesrollen som beskrivande radiograf är en möjlig framtida modell även i Norden. Drygt 100 beskrivande radiografer arbetar i de nordiska länderna idag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur beskrivande radiografer upplever sin yrkesroll och vad en vidareutbildning inom radiografi har betytt för dem. Metod: Studien genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med kvalitativ ansats och fokus på öppna frågor. Svaren analyserades genom kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Totalt 14 beskrivande radiografer deltog i enkätstudien. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra kategorier; personlig utveckling och ökad yrkesstatus, bättre bilder och ökad patientsäkerhet, främjandet av tvärprofessionellt samarbete och en yrkesroll som har mötts av mycket motstånd. Slutsats: Beskrivande radiografer upplever att de har fått en ökad kompetens och trygghet i det dagliga arbetet och att kunskaperna har en positiv påverkan på den kollektiva kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. Bristen på stöttning från andra professioner hämmar det tvärvetenskapliga samarbetet och motverkar en fortsatt utveckling inom yrkesrollen, trots att beskrivande radiografer kan bidra till ökad patientsäkerhet och en mer effektiv sjukvård.

Inledning: Begreppet kolorektalcancer innebär cancer i tjock- och ändtarmen. Kolorektalcancer är den tredje vanligaste dödsorsaken världen över med statistiskt stigande dödlighet och drabbar tusentals människor varje år. Sjukdomen utreds med bilddiagnostik där den vanligaste metoden är koloskopi. En annan undersökningsmetod är datortomografi (DT) och görs om koloskopin är ofullständigt eller om patienten inte klarar av att genomgå en koloskopi. Undersökningen kräver en noggrann tarmrengöring samt ett begränsat födointag vilket leder till såväl fysiska som psykiska påfrestningar hos patienten. Adekvat information inför, under och efter undersökningen är nödvändigt för att underlätta patientens mentala och fysiska tillstånd. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och belysa kunskapsläget när det gäller patienternas upplevelser i samband med en DT-kolonundersökning. Metod:Litteraturstudien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien efter en utförd kvalitetsgranskning av samtliga.Resultat: Fyra huvudfynd identifierades i resultatet. Dessa bestod av: fysiska påfrestningar, oro och ångest, förlägenhet och motvilja för undersökningen relaterad till etnicitet och kön, samt accepterandet av obehag med själva undersökningen. Slutsats: Många av patienterna upplevde smärta under undersökningen vilken var relaterad till tarmdilatationen. Eftersom många av patienterna upplevde att undersökningen var genant och fysiskt påfrestande är det väldigt viktigt med en adekvat information och en bra dialog. Detta kan minska deras oro, ge trygghet samt en ökad hanterbarhet av undersökningen. Det är av stor vikt att inte kränka patientens integritet och att bidra med uppmuntran under pågående undersökning såväl som efter. / Introduction: The term colorectal cancer (CRC) means cancer of the colon and rectum.Colorectal cancer is the third leading cause of death worldwide with statistically rising mortality and affects thousands of people every year. The disease is investigated with diagnostic imaging where the most common is colonoscopy but also with computed tomography (CT) if the colonoscopy is incomplete or if the patient is unable to undergo a colonoscopy. The examination requires accurate bowel cleansing as well as a limited food intake, which leads to physical as well as psychological concern in the patient. Adequate information before, during and after the examination is necessary to facilitate the patient's mental and physical condition. Aim: The purpose of the study was to compile and illustrate the state of knowledge regarding patients' experiences before and during a CT colon (CTC) examination. Method: The literature study was conducted as a general literature review. Thirteen articles with both qualitative and quantitative approaches were included in the study after a quality review of all.Results: Four main findings were identified in the result. These consisted of physical efforts, concern and anxiety, embarrassment and reluctance for the study related to ethnicity and gender, and the acceptance of discomfort with the study itself. Conclusion: Many of the patients experienced pain during the examination which was related to bowel dilatation. Since many of the patients experienced that the examination was embarrassing and physically stressful, it is very important to have adequate information and a good dialogue. This can reduce their concerns, provide security and increase the manageability of the investigation. It is of utmost importance not to violate the patient's integrity and to provide encouragement during ongoing examination as well as after.

No description available.

Bakgrund Klaustrofobi och ångest är vanliga orsaker till avbrutna eller inställda MR-undersökningar. Utöver problem för patienten kan det ha en negativ inverkan på ekonomin för aktuell vårdinrättning och följaktligen samhället i stort. Även patientflödet kan påverkas, där undersökningarna antingen tar längre tid än planerat eller inte kan genomföras alls, något som kan leda till en försenad diagnos om undersökningen inte genomförs. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som används för att underlätta för patienter med klaustrofobi och ångest i samband med MR-undersökningar och även att undersöka om det finns fler metoder som visat sig framgångsrika i forskning och som skulle kunna implementeras i det kliniska arbetet. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar samlats in genom sökning i relevanta databaser enligt bestämda urvalskriterier och som sedan kvalitetsgranskats med hjälp av Willmans granskningsprotokoll, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat Studiernas resultat visade att strategier som tillämpats både före och under undersökningen kan ha betydelse för patientens upplevda nivå av klaustrofobi och ångest och skulle därför kunna användas för att förbättra genomförandet och även kvalitén av MR-undersökningen. Slutsats Flertalet strategier såsom; patientinformation, lugnande läkemedel samt kommunikation används för att hantera patienters ångest och klaustrofobi i samband med MR-undersökningar. God kommunikation och information har visat sig viktig för patientens vårdupplevelse. Flera alternativ har studerats, som exempelvis; VR, hypnos, informationsfilmer samt flertalet studier på patienternas upplevelser av magnetkamerans utformning. Mer forskning är dock önskvärd inom området. / Background Claustrophobia and anxiety are common causes of MRI examinations being interrupted or cancelled. This is not only problematic for the individual patient but also causes a negative impact on the workflow, where the examinations may take up more time than allotted or even cancelled at the last minute. The latter causing a negative financial impact for the hospital and as for the patient it may result in a late diagnosis, or a lack thereof. Aim The purpose of this study was to investigate what methods are used to facilitate patients with claustrophobia or anxiety associated with MRI examinations and to explore related scientific developments. Method The study is a systematic literature study where relevant data was collected by searching relevant databases according to specific selection criteria which was then reviewed, analyzed and compiled into a result. Result The results of the studies showed that strategies applied both before and during the examination may be important for the patient's perceived level of anxiety and could therefore affect the implementation and the diagnostic quality of the MRI examination. Conclusion Various methods, like patient information, sedatives and communication are used to manage patients' anxiety and claustrophobia when undergoing MRI examinations. Good communication and information have proven to be important for the patient's experience. Several alternatives have been studied, such as VR, hypnosis, information films and studies on patients' experiences of the design of the magnetic camera. However, more research is needed.

Inledning: Lungcancer är den vanligaste cancerformen globalt. Var femte person som dör av cancer, dör av lungcancer. Den främsta orsaken till lungcancer är tobaksrökning. De första stadierna av lungcancer är ofta symptomfria, vilket betyder att när cancern väl upptäcks är den i ett framskridet stadium och därmed ofta svår att behandla kurativt. Detta innebär att prognosen för överlevnad är dålig. Standarddatortomografi ger för hög stråldos för att på ett försvarbart sätt kunna användas i förebyggande syfte. Lågdosdatortomografi (LDDT) ger endast en femtedel såhög stråldos, samtidigt som det ger mer diagnostiskt användbara bilder jämfört med slätröntgen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utröna om lågdosdatortomografiscreening av thorax effektiviserar tidigare diagnostik vid lungcancer och därmed minskar mortaliteten, samt vilka aspekter som bör beaktas vid införandet av ett eventuellt screeningprogram. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Elva kvantitativa studier inkluderades i arbetet. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att screening med lågdosdatortomografi är effektivt för att upptäcka lungcancer i ett tidigare skede vilket möjliggör kurativ behandling av fler drabbade patienter. Vidare indikerar resultatet att mortaliteten minskar bland screenade patienter, då merparten av studierna i litteraturöversikten visar på det. Slutsats: Vid eventuellt införande av ett screeningprogram behöver negativa aspekter såsom kostnad, behov av vårdresurser och falskt positiva svar som leder till oro och onödiga invasiva ingrepp hos patienterna ställas mot positiva effekter såsom tidig upptäckt och minskad mortalitet. Tydliga kriterier vad gäller urval av deltagare, screeningintervall samt hantering av positiva fynd måste fastställas. Att genomgå screening kan upplevas emotionellt krävande för patienten. Röntgensjuksköterskans roll skulle därmed bli central i ett screeningprogram vad gäller information, uppmuntran och stöd vid undersökningen och genom hela processen.