The problem of this study was the development of a theoretical construct based on a survey of current practices and consistent with accepted theories of touch as they related to nursing.

The problem of this investigation was concerned with ascertaining the image of nursing and job satisfaction of United States Air Force nurses as determined by the type of nursing education and the length of time in the service.

Published literature has focused on understanding moral distress from a descriptive standpoint. Missing from the literature is an exploration of the role a nurse can play in his/her/own moral distress.A qualitative study with an interpretive design incorporated Clandinin and Connelly' narrative methodology. Results highlighted assumptions were made by participants in the absence of resources, which led them to" know the right action to take" from their own perspective.

Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och allmänsjuksköterskan möter i sitt arbete dagligen människor med psykisk ohälsa. Dessa människor upplever sig ofta osynliga i samhället och upplever även förutfattade meningar i mötet med sjuksköterskan. Forskning idag utgår mindre ofta från perspektivet hos människor med psykisk ohälsa, vilket behövs för att omvårdnaden ska kunna utvecklas. Problematiken är att sjuksköterskan många gånger möter människor utifrån deras psykiska diagnos, istället för att möta dessa människor utifrån ett helhetsperspektiv. Examensarbetet beskriver hur vuxna människor med psykisk ohälsa kan uppleva mötet med sjuksköterskan. Två teman framkommer efter sammanställning av befintlig forskning. Vuxna människor med psykisk ohälsa upplever antingen sig sedda i mötet med sjuksköterskan eller en känsla av osynlighet. Känslan av att vara sedd uppkommer när sjuksköterskan bekräftar individen genom att vara öppensinnad. Sjuksköterskan lägger ner tid i mötet genom att lyssna och att försöka förstå personens situation. En känsla av osynlighet i mötet uppkommer när sjuksköterskan förminskar personen till en diagnos. De med psykisk ohälsa upplever hinder i relationen genom att sjuksköterskan utövar makt och behandlar dem som barn. De känner sig ensamma när sjuksköterskan inte har tid för dem och inte tyckts bryr sig om dem. Genom denna studie kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för hur vuxna människor med psykisk ohälsa upplever mötet med dem. Ökad förståelse kan förbättra relationen mellan människor med psykisk ohälsa och sjuksköterskan. Det kan även leda till en ökad känsla av hälsa hos människor med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness has in recent years increased in society. It has since centuries been seen as a shameful disease and mental illness has not been a high priority in health care. Aim: The aim of this study was to describe how adult humans with mental illness experiences the meeting with the nurse.Method: The method that was used was a literature based study with basis in analysis of qualitative research. 11 articles with a qualitative approach was analyzed. Result: The result showed two main theme. The first theme was a feeling of being seen in the meeting when an open dialogue was used and a relationship was created. The second theme was a feeling of invisible because they felt reduced to a diagnosis and encountered obstacles in the relation. Conclusion: Adult humans with mental illness could experience the meeting in different ways. A good meeting with the nurse could increase the human with mental illness trust in healthcare. It could improve the care and relationship between human with mental illness and the nurse.

Sårvård är central omvårdnadsuppgift i sjuksköterskans profession som kräverspecifika kunskaper, förberedelser och tidsplanering vilket innebär behov av en radolika resurser men även kostnader för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskanskunskap gällande prevention och sårvårdsbehandling utgör grunden förevidensbaserad sårvård med patientens personliga behov i fokus. Syftet var att belysasjuksköterskors erfarenheter av sårvård, och genomfördes som en systematisklitteraturstudie där resultatet utgjordes av åtta kvalitativa och två kvantitativavetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fyra teman som belyser sjuksköterskorserfarenheter av sårvård; utmaningar; helhetssyn i sårvård; behov av kunskap ochbetydelsen av stöd. Konklusionen påvisar vikten av att se på patienten som har behovav sårvård ur ett helhetsperspektiv. Det handlar inte enbart om att behandla självasåret utan bemötandet utifrån helhetssyn, att se personen i den aktuellaomvårdnadssituationen. Studien belyser även vikten av teamarbete och ett gottsamarbete mellan olika professioner i sjukvården, vilket leder till att kontinuitetuppnås. Slutligen behövs det kontinuerlig sårvårdsutbildning till sjuksköterskor inomklinisk verksamhet men även fortsatt forskning som lyfter tillämplig avevidensbaserad prevention av sår samt effektstudier av sårbehandling. / Wound care is a central task of the nursing profession that requires specificknowledge, preparation and planning which means the needs of a variety of resources,but also the costs of health care. The nurse's knowledge regarding wound treatment,care, and prevention is the basis for evidence-based wound care with the patient'spersonal needs in mind. The aim was to highlight nurses' experiences of wound care,and carried out a systematic literature where the result had eight qualitative and twoquantitative scientific articles. The results revealed four themes that highlight nurses'experiences of wound care; challenges; holistic approach to wound care; need forknowledge and the importance of support. The conclusion demonstrates theimportance of ensuring the patient is in need of wound care from a holisticperspective. It is not just about treating the wound without seeing the human being inits entirety, and to respond to the patient in the current nursing situation. The studyalso highlights the importance of team work and good cooperation between differentprofessionals in health care, which leads to continuity, is achieved. Finally, we needcontinuous wound care training for nurses in clinical practice but also continuedresearch that highlights relevant evidence-based prevention of ulcers and efficacystudies of wound healing.

Through the examination of primary sources largely overlooked by historians, this dissertation traces the professionalization of nursing in New Orleans, Louisiana, from 1881 to 1950 while placing this localized history within the context of national trends. In the late nineteenth century, nursing developed into a middle class profession for women inspired by the careers of Florence Nightingale and Clara Barton. This dissertation investigates the process by which women became professional nurses while a complex intersection of issues related to gender, race, and class at times advanced, and at other times, hindered their progress towards professionalization. New Orleans serves as a useful case study to illustrate the progression of nursing in both location and time. The city’s subtropical climate and position as a major port of immigration fostered an array of natural and public health disasters that offered an opportunity for the development of professional nursing. Partnerships among male hospital administrators, Catholic Sisters, and upper class clubwomen in New Orleans led to the establishment of seven professional schools, six for whites and one for blacks, that offered specialized nursing education to women of all social classes. When disasters struck New Orleans and elsewhere, nursing for the American Red Cross demanded biracial cooperation for relief work. After the American Red Cross shifted its national mission to war relief and entered into a tenuous partnership with the military, nurses from New Orleans served around the world and at home. Disasters and wars had created opportunities for nurses to earn public recognition and trust and expand control over their careers. Their service in the military particularly influenced federal legislation that raised their status and authority and lifted restrictions on gender and race.

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning (HLR) är den första hjälpen för att behandla ett hjärtstopp. Etiska riktlinjer för HLR i Sverige rekommenderar anhörigas närvaro om det finns bra förutsättningar. Sjuksköterskor har olika roller vid en återupplivningsinsats som bland annat deltagande i HLR och stöd till anhöriga. Anhöriga ska inkluderas i ett patientperspektiv och deras delaktighet är viktig att beakta av sjuksköterskorna genom interpersonella relationer och ömsesidighet i förhandling med anhöriga.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning på vuxna patienter i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats, varav 7 kvalitativa, 4 kvantitativa och 2 kvalitativa/kvantitativa. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier: Ett svårt beslut, En utmaning att hantera anhörigas närvaro och Tillfälle som medför möjligheter med 7 underkategorier. Konklusion: Anhörigas närvaro uppfattas som ett svårt beslut när det gäller att tillfråga eller inte anhöriga. Strukturella hinder i organisationen och emotionella reaktioner hos anhöriga är faktorer som sjuksköterskor anser försvåra beslutet. Sjuksköterskor uppfattar att det är en utmaning att behandla med anhöriga närvarande eftersom det skapar osäkerhet och kräver en extra sjuksköterskeresurs. Anhörigas närvaro uppfattas som ett tillfälle som har flera potentialer, vilket innebär att anhörigas engagemang och sjuksköterskors professions utveckling möjliggörs. / Background: Cardiopulmonary resuscitation (CPR) is the first emergency procedure for a cardiac arrest. Ethical guidelines for CPR in Sweden encourage family presence during appropriate circumstances. Nurses have different roles during a resuscitation effort which includes: participation in CPR, supporting the family, etc.. Nurses should include family members in the patient's perspective and they should implement family members’ participation through interpersonal relationship and mutuality in negotiation. Purpose: To describe nurses' perceptions of family presence during CPR on adult patients in a hospital setting. Method: A literature review with 13 articles, consisting of 7 qualitative, 4 quantitative and 2 qualitative/quantitative analyzed. Results: Three categories emerged from the analysis:  A difficult decision, A challenge to deal with family members’ presence, and Opportunity with possibilities, with 7 subcategories. Conclusion: The decision to ask family to be present during CPR is perceived by nurses as a difficult one. Organizational barriers and the emotional reactions of families are factors that influence their perceptions about asking family to be present or not. Nurses perceive that it is a challenge to deal with family presence because it creates uncertainty and requires additional personal. Family presence is perceived by nurses as an opportunity with considerable potential to involve the patient’s family and for the nurses themselves to development within their profession.

Bakgrund: Döden är något de flesta sjuksköterskor troligtvis möter under sin yrkeskarriär och att vårda döende patienter innebär att tillgodose patienten och anhörigas behov. Denna vård skapar många känslor och svårigheter som sjuksköterskan måste handskas med. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie där resultatet av nio kvalitativa studier granskades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. Använda databaser för sökningarna var Scopus, CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien visar sjuksköterskornas strävan efter att tillgodose patientens behov och välbefinnande. Sjuksköterskornas roll i mötet med patient och anhöriga samt bristande förutsättningarna som upplevdes beskrivs. Sjuksköterskorna beskriver hur de blir känslomässigt påverkade samt behovet och användandet av resurser för att klara av att vårda döende patienter.Konklusion: Att vårda och sträva efter att eliminera lidande för patient och anhöriga kan skapa ett lidande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna beskriver ett behov av hanteringsstrategier och stöd i sitt eget lidande för att kunna känna medlidande. Vården beskrivs även som givande och bör bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där personen ses som en partner.

Syfte sjuksköterskans erfarenheter av det preventiva arbetet rörande övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Bakgrund Fetma är ett världsomspännande problem som drabbar över 10% av världens befolkning. WHO uppskattar att 42 miljoner barn under 5 år har övervikt eller fetma. Fler människor avlider i dagsläget av sjukdomar relaterat till övervikt och fetma än av undervikt och malnutrition. Fördelningen av de som har övervikt och fetma är skev och de ur samhällets lägre sociala skikt, invandrare eller bor på glesbygden har högre risk att drabbas. De fysiska och psykiska negativa konsekvenserna av fetma och övervikt är många. Metod En kvalitativ litteraturstudie där 11 artiklar har ingått. Genom kritisk granskning och analys har artiklarna sammanställts till ett resultat. Resultat Resultatet innefattar två huvudkategorier: “Sjuksköterskans erfarenhet av det preventiva arbetet” som tar upp möjligheter och hinder vid rådgivning, bemötande och interaktion, hjälpmedel och tid. Den andra huvudkategorin - “Vårdens organisation” beskriver bristfälligt samarbete och stöd samt riktlinjer och preventionsåtgärder.   Konklusion Det finns ett stort behov av att ge sjuksköterskor mer tid att arbeta preventivt, mer kunskap om hjälpmedel och fler möjligheter att samarbeta med kollegor och andra professioner. / Aim Nurses’ experiences of the preventive work regarding overweight and obesity in children and adolescents.   Background Obesity is a worldwide problem that affects over 10% of the world population. WHO estimates that 42 million children under 5 years are overweight or obese. More people die of diseases related to overweight and obesity than of underweight and malnutrition. The distribution of those with overweight and obesity is skewed and from society’s lower social strata, immigrants or people living in a rural areas have a higher risk to be obese. The physical and psychological consequences of obesity are many.   Method A qualitative literature review that included 11 articles. The result was created by a critical review, analyze and summarization.   Result The result included two main themes: “ Nurses’ experience in the preventive work” which addressed the opportunities and barriers with counseling, refutation and interaction, aids and time. The last major category - “Healthcare organization” describes insufficient cooperation and support as well as guidelines and prevention measures. Conclusion There is a great need to give nurses more time to work preventive, give more knowledge of utilities and more opportunities to collaborate with colleagues and other professionals.

Introduction: Adolescent Mental health is a growing topic of concern for pediatric nurse practitioners. Adolescents are known for risky behaviors that can lead to poor health habits, unintentional and intentional injuries. There are recommendations from the US Preventive Services Task Force (USPSTF), the American Academy of Pediatrics (AAP), and the National Prevention Council (NPC) to screen adolescents for mental health concerns including depression and suicide. There are established guidelines and evidenced based screening tools to assist practitioners in screening for at risk adolescents. Yet many practitioners are unaware of these screening tools or do not feel comfortable discussing these difficult topics with adolescent. Objective: The purpose of this study was to assess Arizona’s Pediatric Nurse Practitioners' attitude, knowledge, and practice behaviors towards adolescent mental health screenings. The Theory of Planned Behavior was used to address the relationship between the practitioner’s perceived predictive behaviors and actual behaviors. By assessing practitioners’ experience with adolescence mental health screening, barriers were identified for planned future implementation studies. Methods: From this DNP project, a survey was created and electronically distributed to members of the Arizona Chapter of NAPNAP. There were 23 participants who completed the survey. A Likert-scale was used to allow the participants to express their experiences and concerns. Results: The survey showed that most pediatric nurse practitioners strongly agreed about the importance of screening adolescent for mental health concerns such as depression and suicide. The survey also found that although the PNPs felt willing to discuss the topics, their lack of knowledge about the recommendations resulted in them not screening every adolescent every time. Conclusion: The survey showed that PNPs identified adolescent with mental health concerns including depression and suicide in their practice. The results of the survey showed the PNPs are willing to discuss these topics, but need more knowledge and training regarding screening tools. In addition, the survey identified the barriers in screening of adolescents' mental health which include financial reimbursement and time management. Future studies should focus on improving mental health education for pediatric practitioners and resources to assist them in screening their adolescent patients.