Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som går i skov och är annorlunda från person till person i hur länge det håller i sig och hur pass allvarligt depressionen anses vara. För varje nytt skov en person får så ökas risken för framtida skov som kan bli allt mer allvarligare och därmed svårare att återhämta sig från. Då depression är en vanlig sjukdom som blir allt vanligare så finns det ingenstans inom vården där en sköterska inte kommer att möta dessa människor.   Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda människor som har depression samt beskriva vilka undersökningsgrupper som finns i de valda artiklarna.   Design: En beskrivande litteraturstudie.   Resultat: Sjuksköterskor kände sig säkra i att känna igen depressionssymtom, men ändå förblev många depressionstillstånd odiagnostiserade och obehandlade. Frustration kring sjukdomen och dess behandling uppstod då det inte fanns tid eller rätt kunskap för att kunna hantera det. Viljan att lära sig mer och vara lyhörda för patienternas behov fanns vilket hänvisade till ett behov av att ha en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Det var en tydlig dominans av kvinnor i de 10 utvalda artiklarna. Det fanns allt från nyanställda sköterskor till sjuksköterskor som arbetat i flera år även om de flesta av deltagarna i de olika studierna var i medelåldern.   Slutsats: Sjuksköterskor upplever frustration och maktlöshet när de vårdar människor med depression vilket leder till känslan av stigmatisering och dåliga relationer mellan vården och patienten. Viljan att bli bättre på att känna igen depression och kunna vara ett stöd för människorna med sjukdomen finns hos sköterskorna, men bristen på tid, kunskap och kommunikation gör att sjuksköterskor känner att de inte kan hantera patienterna och blir otrygga i sin arbetsroll som vårdare. / Background: Depression is a mental illness that relapses and is different from person to person in how long it lasts and how serious the depression is considered. For each new relapse a person has the risk of future relapses increased which can become more serious and more difficult to recover from. Considering that depression is a common disorder that is becoming more common, there is no place in health care where a nurse will not meet these people.   Aim: To describe how nurses experience caring for people who have depression. The aim is also to describe the study groups of the selected articles.   Design: A descriptive study of literature.   Findings: Nurses felt confident in recognizing symptoms of depression, but many depressions remained undiagnosed and untreated. Frustration towards the disease and its treatment were experienced since there was no time or the right knowledge to be able to handle depressed patients. The desire to learn more and be empathetic to the needs of patients was present which supported the need for a good relationship between the nurse and the patient. There was a dominance of women in the 10 selected articles. Everything from newly hired nurses to nurses who've worked for several years participated although most of them were middle-aged.   Conclusion: Nurses are experiencing frustration and powerlessness when they care for people with depression, which leads to the feeling of stigmatization and poor relationships between nurse and patient. The desire to become better at recognizing depression and be a support for people with the disease exists, but the lack of time, knowledge and communication makes nurses feel insecure in their role as caregivers.

Bakgrund: När en katastrof inträffar är behovet av sjuksköterskor stort. Sjuksköterskors uppgift vid en katastrof är bland annat att ge akutsjukvård, att ge psykologiskt stöd samt att minska riskerna för ytterligare hälsoproblem. Få studier visar på sjuksköterskors upplevelse av att arbeta i en katastrof. Syfte: Att belysa svenska sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i ett katastrofdrabbat område. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, därefter analyserades data genom en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Sjuksköterskekompetens och Kultur. Det var viktigt för sjuksköterskan att kunna anpassa sig till en ny arbetsmiljö. Det var även viktigt att som sjuksköterska ha arbetserfarenhet innan ett uppdrag. Sjuksköterskorna hade en stor kommunikativ roll både i att utbilda och ha en dialog med närstående och patienter. Slutsats: Arbetsmiljö, sjuksköterskekompetens och kultur var betydande faktorer för sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta i ett katastrofdrabbat område. Förslag på vidare forskning: Forskningsområden som författarna av föreliggande studie anser behöver belysas är; utveckling av logistik och kommunikation, hur etiskt vårdande kan genomföras samt forskning angående journalsystem och hur omvårdnadsteorier kan appliceras under katastrofarbete. / Background: When a disaster occurs, the need for nurses is large. Nurses' roles in a disaster is to provide emergency care, support and protect people from health problems. Few studies show the nurse's experiences of working in a disaster. Aim: Is to highlight the Swedish nurses' experiences of caring for people in a disaster area. Method: Five semi-structured interviews were conducted, the data were analysed with a latent qualitative content analysis. Results: Three categories were identified; Working environment, The nursing competence and The culture. The result showed that it is important nurses to be able to adapt to new environments and to have work experience before the mission. The nurses had a great communicative role, both in teaching and in dialogue with relatives and patients. Conclusion: Working environment, the nursing competence and the culture was significant factors in the nurse's experiences of working in a disaster. Further research: Areas of research that the authors of the present study is considered to be illuminated; development of logistics and communications, how the ethical care can be implemented in disaster work, research on medical record systems and how nursing theories can be applied in disaster work. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2017</p>

India has become the second largest supplier of foreign-educated nurses in the U.S. The annual inflow of India-educated nurses has been increasing till 2008. The trend, however, reversed ever since the peak year. Three major events – the 2008 financial crisis, changes in the format of the NCLEX exam for registered nurses, and the adoption of WHO Code of Practice – are analyzed to understand the turning point in 2008 and the recent trend of nurse migration. Unemployment rate, health sector expenditure, exam pass rate and the behavior of recruitment agencies will be discussed to examine the impact of the three events on the push and pull factors driving international migration of nurses. The study found that the financial crisis and changes made to NCLEX exams reduced migration flow by weakening the pull factors while the impact of the adoption of WHO Code of Practice is not clear.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ökad kunskap om omvårdnadsåtgärder istället för användande av läkemedel vid oro hos dementa personer kan leda till förbättrad livskvalitet för patienten samt förbättrad arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas vid oro hos personer med demens. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie med elva undersköterskor på vård- och omsorgsboenden i kommunal regi. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; 1. Tillgodose mänskliga behov, 2. Personcentrerad omvårdnad, 3. Medvetenhet om bemötandets betydelse vid kommunikation, samt 4. Aktivitet som avledningsmetod. Slutsats: Ett lugnt bemötande och mjukt tonläge var viktiga faktorer för en bra relation till den dementa. Att arbeta personcentrerat och ha god kännedom om den dementa personens livshistoria, vanor och intressen hade stor betydelse för att förhindra oro. Fysisk och mental avledning ansågs ha god effekt.

Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett problem som ökar i hela världen. När MRSA identifieras på en vårdavdelning ingår det i sjuksköterskans arbete att kontrollera och förebygga spridning genom att följa rutiner och riktlinjer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med MRSA. En strukturerad litteraturstudie genomfördes där systematiska artikelsökningar mynnade ut i relevanta artiklar som granskades och värderades. För att analysera artiklarna genomfördes en induktiv innehållsanalys som resulterade i tre teman: Rädsla för att bli smittad, Trygghet i sin kompetens och Känsla av stress. Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med MRSA varierade. Rädsla uttrycktes för att själv bli smittad samt för att smitta den egna familjen. God kunskap och en fungerande kommunikation var viktigt för att sjuksköterskan skulle kunna ge patienter med MRSA god vård. Slutsatsen som dras från litteraturstudien är att rädslan försvinner genom kunskap, fungerande kommunikation och adekvat bemanning. Vidare forskning behövs om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med MRSA med avsikt att utveckla strategier för att hantera rädslan och uppnå god vård. / Methicillin resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing problem worldwide. When MRSA is identified on a care unit, it is part of the nurses’ responsibility to control and prevent further spread by following the infection control routines. The aim of this literature review was to investigate nurses’ experiences of caring for patients with MRSA. A structured literature review was conducted where systematic searches resulted in relevant articles which were viewed and valued. An inductive content analysis was performed and resulted in three themes: Fear of becoming contaminated, Feeling secure in your competence and Feeling stressed. The experiences of caring for patients with MRSA varied among the nurses. Fear of becoming contaminated and of contaminating ones’ family were expressed. Adequate knowledge and functioning communication was important in order for the nurses to care for patients with MRSA. The conclusion of this study is that the fear diminishes with knowledge, functioning communication and enough staff. Further research is needed about nurses’ experiences of caring for patients with MRSA in order to develop strategies to manage the fear and achieve adequate care-giving.

Smärta är ett vanligt förekommande tillstånd hos patienter som söker vård. Sjuksköterskors behandling av patienters smärta har visat sig vara otillräcklig och syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka barriärer som finns för sjuksköterskors behandling av patienters smärta. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: Barriärer relaterade till smärtbedömning, barriärer relaterade till patienter, barriärer relaterade till organisationen samt barriärer relaterade till sjuksköterskor och sjuksköterskors samarbete med andra yrkeskategorier. Vanliga barriärer för smärtbehandling innefattade bristande smärtbedömning, att patienter motsätter sig smärtbehandling, tidsbrist i sjuksköterskors arbete samt brister i kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Vårdorganisatoriska förändringar samt utbildning av sjuksköterskor gällande smärtbehandling är av stor vikt för att minska barriärer för sjuksköterskors smärtbehandling. Fortsatt forskning inom området är betydelsefullt då sjuksköterskors behandling av patienters smärta fortfarande är otillräcklig. / Pain is a common recurring condition among patients who seek care. Nurses' management of patients' pain has shown to be insufficient and thus, the intention of the literature study was to examine barriers to nurses' pain management. The literature study was based on 11 scientific articles and resulted in four themes: Barriers related to pain assessment, barriers related to patients, barriers related to the organization and barriers related to nurses and their collaboration with other professions. Frequent barriers for pain management entailed deficient assessment of patients' pain, patients who oppose pain management, nurses' lack of time as well as lack of communication between doctors and nurses. A shift in healthcare organizations as well as the education of nurses regarding pain management plays a vital part in minimizing the barriers to nurses' pain management. Continued research within the area is valuable as nurses' management of patients' pain remains inadequate.

Bakgrund: I det dagliga arbetet träffar sjuksköterskor ofta på personer med psykisk ohälsa. Borderline personlighetsstörning (BPD) är ett sjukdomstillstånd som karaktäriseras av en instabil självbild, impulsivitet, skiftande stämningsläge och stormiga relationer. Sjuksköterskorna har ett stort ansvar vid mötet med människor med olika behov, där sjuksköterskan ska vara en god lyssnare, ha empati, inge hopp, lugn och tröst. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna har en medvetenhet kring sitt eget agerande och bemötande. En persons känslomässiga, beteendemässiga och kognitiva delar ligger som grund till hur en attityd utformas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ABC-modellen beskriva sjuksköterskornas attityder till patienter med Borderline personlighetsstörning, samt att beskriva de inkluderade artiklars datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med deduktiv innehållsanalys, baserad på nio kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökningarna har gjorts via databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Scopus via Gävle Högskolan. Huvudresultat: Resultatet visar att sjuksköterskor har en övervägande negativ attityd mot patienter med BPD. Sjuksköterskor beskriver BPD patienter som manipulativa, oärliga, farliga, oberäkneliga och svåra att arbeta med. Sjuksköterskorna beskriver hur de distanserat sig och undvikt att vårda dessa patienter i den mån det gått på grund av dessa känslor mot BPD patienter. Sjuksköterskorna visade även lite empati och sympati för patienter med BPD. Sjuksköterskor med en positiv attityd mot BPD patienter beskrev hur de kände sig glada att de lagt ner tid på patienten istället för och ge upp. Metodologiska aspekten i den föreliggande studien utgjordes av nio kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Slutsats: Sjuksköterskor upplever sig ha en negativ attityd gentemot patienter med borderline personlighetsstörning. Sjuksköterskorna anser även att denna patientgrupp manipulativ och energiuttömmande. Vidare beskriver sjuksköterskor hur dom distanserar sig mot dessa patienter på grund av irritation, aggressivitet och utpressning hos patienterna. Genom mer kunskap och utbildning för sjuksköterskor som arbetar med patienter med Borderline personlighetsstörning kan en större förståelse uppnås och för att på ett professionellt sätt hantera sina egna känslor och tankar, när olika trängda situationer uppstår. / Background: In the daily work, nurse often meet people with mental illness. Borderline personality disorder (BPD) is a disease state characterized by an unstable self-image, impulsiveness, mood shifting and stormy relationships. Nurses have a great responsibility whit meeting with those people with different needs, where the nurse should be a good listener, have empathy, inspire hope, peace and consolation. Therefore, it is important that nurses have an awareness of their own actions and treatment. A person's emotional, behavioral and cognitive components are the basis for how an attitude designed. Objective: To describe nurses' attitudes towards people with borderline personality disorder according to the ABC-model and to describe the articles data collection methods. Method: A descriptive literature with a deductive content analysis, based on nine quantitative and five qualitative articles, in which the searches were made through the databases PubMed, CINAHL, and Scopus PsychINFO by Gävle University. Main Results: The results show that nurses have a predominantly negative attitude towards patients with BPD. Nurses describe BPD patients as manipulative, dishonest, dangerous, unpredictable and difficult to work with. The nurses describe how they distanced themselves and avoided caring for these patients as little as possible because of these feelings against BPD patients. The nurses also showed little empathy and sympathy for patients with BPD. Nurses with a positive attitude towards the BPD patients described how they felt satisfied that they spent time with the patient rather than give up on them. Methodological aspects in the present study consisted of nine quantitative and qualitative five articles. Conclusion: Nurses feel they have a negative attitude towards patients with borderline personality disorder. The nurses also consider this patient as manipulative and energy exhaustive. Furthermore, nurses describe how they distance themselves from these patients because of the irritability, aggression and blackmail from these patients. Through knowledge and training a greater understanding is achieved for the nurses who work with patients with borderline personality disorder as well as tools given to professionally manage their own emotions and thoughts, when various difficult situations arise.

Bakgrund: Triage är ett hjälpmedel som används för att genomföra bedömningar och prioriteringar av patienter på akutmottagningar. Bedömningarna av patienterna delas upp i olika nivåer beroende efter deras vårdbehov. Syftet med bedömningarna är att se till att den som har störst behov av hjälp erhåller hjälp först. Det är en legitimerad sjuksköterska som utför denna bedömning. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med triage på en akutmottagning samt beskriva vilken datasamlingsmetod som använts i de inkluderade artiklarna i resultatet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar efter vetenskapligt material genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed samt genom en manuell sökning i de båda databaserna. Artiklarna har granskats för att urskilja skillnader och likheter och sammanställts både i tabellform och i resultattext. Huvudresultat: I Resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelse av triage: Klinisk erfarenhet, arbetsmiljön på akutmottagningen och teoretisk och praktisk utbildning. Valda artiklars datainsamlingsmetoder bestod av både intervjustudier, enkätstudier, observationsstudier. Slutsatser: Sjuksköterskor beskriver bristande utbildning, avsaknad av yrkeserfarenhet samt olika faktorer som påverkar arbetsmiljön på akutmottagningen som har visat sig ha betydelse för deras erfarenheter av att arbeta med triage. Faktorerna har var och en för sig betydelse för sjuksköterskors yrkesutövning, inte bara inom akutsjukvården, utan även inom andra verksamhetsområden inom sjukvården. Trots den stora variationen av patient tillströmning på akutmottagningar så uppger sjuksköterskor att arbetstillfredsställelsen är stor men om mer vikt lades vid att skapa en godare arbetsmiljö, erbjuda utbildning samt se över kliniska yrkeserfarenhetens betydelse vid triagering kanske arbetstillfredsställelsen skulle vara ännu högre. / Background: Triage is a tool used to carry out assessments and priorities of patients in emergency rooms. The assessment of the patients is divided into different levels according to their health needs. The purpose of the assessments is to ensure that those who have the greatest need of assistance are taken care of first. A registered nurse performs this assessment. Aim: To describe the nurse´s experience working with triage in a emergency department and to describe the data collection method used in the articles included in the result. Method: A literature study with descriptive design, were ten scientific articles were included. A search for scientific material was carried out ant retrieved from the University of Gävle databases Cinahl and PubMed and through a manual search of the two databases. Results: It emerged that nurses describes causes like lack of education, a lack of experience and factors that affect the work environment has been shown to be important for their experience in working with triage. Selected items data collections methods consisted of interview studies, surveys, observational studies and a web-based survey. Conclusion: The results reveled three main factors affecting nurse´s experience of triage: Clinical experience, work environment and education. The factors, each individually is important for nurse’s occupation, not just in emergency care, but also in other areas in healthcare. Despite the great variety influx of patients in emergency rooms the nurse’s professional satisfaction is but if more emphasis was placed on creating a more enjoyable working environment, providing training and reviewing clinical significance of professional experience at the triage then work satisfaction migh be even higher.

Bakgrund: Bemötande är en viktig del av vården och något som sker i varje möte mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kännetecknar det bra bemötandet respektive det sämre bemötandet av sjuksköterskan på en somatisk vårdavdelning inom Europa, ur patientens perspektiv. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienter generellt sett var nöjda med bemötandet de fick från sjuksköterskor. Tio kategorier skapades som beskrev det bra respektive det sämre bemötandet. Kategorierna som framkom var; (1) information och kunskap, (2) kommunikation, (3) tekniska aspekter och skicklighet, (4) organisatoriska aspekter, (5) delaktighet, (6) behandlas med respekt, värdighet och trygghet, (7) individanpassad och personcentrerad vård, (8) positiv, glad och uppmuntrar nära relationer, (9) förutse behovet och (10) vårdande attityd. Patienterna värderade sjuksköterskans kommunikation, information, tekniska skicklighet, kompetens, positiva och vårdande attityd, att bli behandlad som individ, att känna sig sedd och få vara delaktig. Patienterna upplevde att sämre bemötande var där sjuksköterskorna var oempatiska, inte visade medkänsla eller respekt, gav otillräcklig information och inte bjöd in patienterna till delaktighet. En orsak till sämre bemötande var olika organisatoriska brister t.ex. brist på personal, vilket ledde till att sjuksköterskorna var upptagna och hade mindre tid för patienterna. Slutsats: Bemötandet är av stor vikt och påverkar patienter dagligen. Ökad kunskap om bemötande lyfter områden där det finns förbättringspotential. / Background: Encounter is an important aspect of care and something that occurs in every meeting between patient and nurse. Aim: The aim with this study was to investigate what characterizes the good encounter versus the less good encounter of the nurse on a somatic ward within Europe, through the patient's perspective. Method: Literature study with descriptive design, based on ten qualitative original articles. Findings: The results showed that patients were in general satisfied with the encounter received from the nurses. Ten categories were created to describe the good and the less good encounter. The categories that emerged were; (1) information and knowledge, (2) communication, (3) technical aspects and skillfulness, (4) organizational aspects, (5) participation, (6) to be treated with respect, dignity and security, (7) personalized and person- centered care, (8) positive, happy and encourage close relationships, (9) to anticipate the need and (10) caring attitude. Patients valued the nurses communication, information, technical skillfulness, competence, positive and caring attitude, to be treated as an individual, feel noticed and be involved. The patients experienced that less good encounter was were the nurses were non empathic, did not show compassion or respect, gave insufficient information and did not invite patients to participate. One cause for the less good encounter was different organizational deficiencies such as lack of staff, which led to the nurses being busy and therefore having less time for the patients. Conclusion: The encounter is of great importance and affects patients daily. Increased knowledge of the encounter highlights areas which offers room for improvement.

Problem statement: Mutations in the genetic material BRCA I/II are linked to increased incidence of cancer among the women who carry these alterations, raising lifetime risk of breast cancer to as high as 87%. Genetic testing exists to identify these alterations, empowering women to obtain advanced screening for breast and ovarian cancer, as well as incorporate prophylactic medications and surgeries for prevention of disease. Research has shown that appropriate risk assessment methods are not being utilized among primary care providers to identify those patients who would benefit from genetic counseling and testing. Purpose: To determine if a knowledge deficit about U.S. Preventative Services Task Force BRCA risk assessment recommendations exists among the rural Arizona nurse practitioner population, and to determine the level of confidence Arizona NPs have regarding the topic. Methods: A needs assessment completed via an 18-question online survey distributed through two provider organizations in Arizona. Inclusion criteria included NP must hold an active license in Arizona, NP must practice in primary healthcare, and practice site must serve patients who reside in a rural area of Arizona. Data collection remained open for three weeks. Analysis: Descriptive statistics using quantitative analysis evaluated provider demographics, responses to basic knowledge questions and clinical scenarios, and provider self-confidence analyses. Results: Participants were able to identify inheritance patterns of BRCA mutations, but incorrectly answered the majority of knowledge questions. Regarding self-reported confidence with awareness and use of the USPSTF guideline, nearly half of participants felt that they had at least average confidence. However, only one participant was able to answer every question correctly. Most agreed that the guidelines were relevant to their current practice. These results indicate a knowledge gap among NPs who care for patients living in rural Arizona. These results may inform future research aimed at educational interventions and practice improvement initiatives that will improve understanding and use of guidelines for screening, counseling, and testing patients at high-risk of carrying a harmful BRCA-mutation. Ultimately, these results will impact outcomes of patients living in rural Arizona.