This study aims to examine teachers’ approach to formative assessment. The purpose has materialized to four research questions linked to the theory of formative assessment. It does so by interviewing eight teachers in upper secondary education. The interviews are then interpreted through a method inspired by the phenomenographic method. During the teachers' formative work they describe their feedback as matrices based on the curriculums, verbal, written, and for many of the informants done mostly in connection to the return of examinations. The results of the study also finds that the requirements of summative assessment from, amongst other things, the curriculum makes it difficult for teachers to fully implement formative assessment. In addition, the lack of time makes it difficult for the teachers to work as formative as they want. The interviewed teachers also confirm what other studies have found, and thus the formative ways of working do not achieve their fully potential if it is only used instrumentally, and not implemented as a complete theory. The study also finds that teachers experience difficulties in motivating of the students and making them responsible for their own learning.

InledningSummativ och formativ bedömning är två olika bedömningsmetoder som lärare i dag arbetar med i skolan. Fokus i detta arbete är på formativ bedömning där feedback har en stor betydelse. Feedback kan ges på olika sätt och av både lärare och klasskamrater. Denna studie ger en djupare insyn kring hur feedback bör ges och vara kopplad till kunskapsmål och kriterier för att eleverna själva ska förstå vad som förväntas av dem för att de sedan ska kunna vidareutveckla sin kunskap.Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 anser sig arbeta formativt med bedömning i ämnet svenska.MetodI studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare i årskurs 4-6 på tre olika skolor.ResultatI resultatet framgår det att formativ bedömning är något som aktivt används i skolan men inte alltid i den utsträckning som lärarna själva vill. Lärarna uttrycker att summativ och formativ bedömning bör komplettera varandra. Feedback är det som störst fokus läggs på inom formativ bedömning i denna studie. Feedback kan ges av lärare och elever men lärarna menar att feedbacken behöver vara tydlig och framåtsträvande och att elever ska ges tid att bearbeta den.

En stor utmaning för svenska skolor är att förbättra elevernas allt sämre resultat. Forskning visar att formativ bedömning bidrar till att elevers resultat förbättras. Formativ bedömning är ett av flera didaktiska perspektiv som behandlas under kompetensutvecklingsprojektet Matematiklyftet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om några mellanstadielärares uppfattning om, och i så fall på vilka sätt, Matematiklyftet påverkat deras undervisningspraktik avseende formativ bedömning. För att närmare kunna undersöka detta ställdes forskningsfrågorna: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att Matematiklyftet påverkat dem att förändra sin undervisningspraktik avseende formativ bedömning? Vad upplever lärarna som särskilt utmanande vid implementering av formativ bedömning? Vilken typ av stöttning upplever sig lärarna behöva, för att kunna vidareutveckla sitt arbete med formativ bedömning? Studien är en kvalitativ undersökning där empirin samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analyserats med en kvalitativ metod. Resultaten visar att Matematiklyftet i hög grad har påverkat studiens mellanstadielärare att förändra sin undervisningspraktik avseende formativ bedömning. Det är individuellt vad inom formativ bedömning, som studiens mellanstadielärare upplever som utmanande, men generellt vill de hellre vidareutveckla strategier de anser sig ha talang för, än de som upplevs vara svåra. Studiens mellanstadielärare anger enhälligt, att tid för kollegialt lärande är den stöttning de behöver för att vidareutveckla arbetet med formativ bedömning.

Formativ bedömning är en av de metoder i undervisningen som gett bäst effekt på elevers lärande i skolan, enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att synliggöra några olika synsätt gällande förståelsen av formativ bedömning ur ett lärarperspektiv. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer, med lärare i de lägre åldrarna från olika skolor. Frågorna är formulerade utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning av Wiliam och Thompson (2008). Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats med hjälp av fenomenografisk metod (Dahlgren & Johansson 2019) vilken är lämplig att använda vid analys av tankar kring formativ bedömning och formativt arbetssätt. Resultatet presenteras i tre delar: först lärarnas förståelse för begreppet formativ bedömning, sedan hur lärarna arbetar med formativ bedömning utifrån de fem nyckelstrategierna och slutligen frågor som rör bakomliggande faktorer. Som teoretisk utgångspunkt för detta arbete valdes ett sociokulturellt perspektiv, då undervisningsprocesser sker i en social kontext. I en undervisningssituation finns det många påverkansfaktorer att ta hänsyn till vilket ledde till att vi även valde att utgå från ramfaktorteorin.   I tidigare forskning om formativ bedömning kan man utläsa att begreppet uppfattas på olika sätt och att det inte finns någon samsyn (Vingsle). Vår studie bekräftar det Vinglse ger uttryck för i den tidiga forskningen, då vårt resultat visar att alla lärare förstår begreppet formativ bedömning på olika sätt och med relativt stor variation, resultatet visar även att samtliga lärare upplever att de i praktiken använder sig av ett arbetssätt som tydligt går att koppla till de fem nyckelstrategierna i varierad utsträckning.  Den nyckelstrategi som lärarna fokuseras mest på är strategi 3, vilken handlar om feedback. Alla lärarna upplever sig ge muntlig feedback i hög utsträckning. Det som däremot skiljer lärarna åt är att skriftlig feedback inte används kontinuerligt av alla. En ytterligare skillnad som resultatet visar är hur olika ramfaktorer påverkar förutsättningarna för arbetet med formativ bedömning. Lärare har skilda uppfattningar om dess inverkan, särskilt ramfaktorerna tid och lokaler, där förutsättningarna ser olika ut och därmed påverkar lärarnas undervisningen i varierad utsträckning.

Formativ bedömning är något som sker i klassrummet oftast utan att dokumenteras. Formativ bedömning ska syfta till att läraren tillgodoses med information om var eleverna befinner sig på sin utvecklingsnivå. Detta för att kunna anpassa undervisningen till den nivå eleverna befinner sig på. Att göra den anpassningen ska, enligt teorier inom formativ bedömning, leda till att eleverna på sikt lär sig mer. Då svensk gymnasieskola tvingades att övergå till distansundervisning i och med Coronapandemin (2020) finns det intresse i att undersöka hur lärare upplever att formativ bedömning fungerar vid distansundervisning i matematik på gymnasienivå. Detta är en kvalitativ studie som baserades på semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar på att det finns problem att använda sig av flera nyckelstrategier, inom formativ bedömning, vid distansundervisning. Ett exempel är att lärarna upplever att det är svårt att ge relevant feedback till eleverna utifrån deras eget arbete.

Formativ bedömning är ett arbetssätt för läraren att kunna utveckla undervisningen och bättre tillgodose elevernas lärandebehov. För att utveckla elevernas lärande finns det fem nyckelstrategier som har utformats för att föra samman praktik och idéen om formativ bedömning. Studiens syfte och frågeställningar handlar om att öka kunskap om verksamma lärares åsikter om och arbete med formativ bedömning. Vidare berör forskningsfrågorna vilken stöttning lärare beskriver att de får i arbetet och om behov av mer stöttning finns. Materialet består av en enkät som genomförts med verksamma lärare som undervisar i årskurs 1–3. Studien visar att användningen av formativ bedömning varierar mellan lärarna. De ser positivt på formativ bedömning men framför också att svårigheter finns i det praktiska utförandet. Lärarna framför vidare att det finns behov av mer stöttning i form av fortbildning och kollegialt lärande för att utföra formativ bedömning av god kvalitet.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare beskriver att de använder olika strategier för formativ bedömning. Vi har sammanställt och analyserat data från en enkät och kategoriserat in material under fem olika rubriker utifrån fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Vårt resultat visar att alla lärare i studien använder sig av formativ bedömning på något sätt i sin matematikundervisning, men att strategierna tar sig olika uttryck och det skiljer sig åt hur de används. Resultatet visar också att den formativa bedömningen leder till anpassning av undervisningen utifrån elevernas olika kunskapsnivåer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur två gymnasielärare och sju elever i årskurs 3 på gymnasiet förhåller sig till och uppfattar arbetet med formativ bedömning. Frågeställningarna för studien har varit: Hur beskriver två gymnasielärare att de arbetar med formativ bedömning? Upplever lärarna att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och i sådana fall hur? På vilka sätt kan lärarna påverka och utveckla sitt arbete med formativ bedömning? Uppfattar eleverna de formativa inslagen i undervisningen och i sådana fall hur? På vilket sätt förhåller sig lärarens och elevernas uppfattningar till varandra? Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjudata, där materialet har behandlats utifrån Paul Blacks och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Dessa strategier utgår ifrån klargörande av lärandemål, skapande av lärandeaktiviteter, framåtsyftande återkoppling, kamratbedömning och elevers självbedömning. Resultaten av studien visar att lärarna har ett aktivt förhållningssätt till formativ bedömning enligt Blacks och Wiliams strategier, där eleverna genom olika tekniker ges möjligheter till att ta ansvar över och äga sitt lärande. Lärarna upplever att eleverna tar ansvar för sitt lärande genom delaktighet i kursmoment och genom förvaltande av återkoppling. Det finns stora möjligheter till utveckling av arbetet med formativ bedömning, men ett hinder upplevs vara attityden till teknik och formativ bedömning, där det inte alltid finns en samsyn. Eleverna är positiva till de formativa inslagen i undervisningen, men upplever att variationerna är stora beroende på ämne och beroende på lärare. Det är önskvärt med en ökad tydlighet och valfrihet. Vid en jämförelse av lärare och elevers uppfattningar framkommer att kommunikation är både en värdefull men samtidigt komplicerad del. Syftet med den formativa bedömningen i undervisningen behöver både tydliggöras och synliggöras i alla led, så att kunskapen, lärandet och eleverna hamnar i fokus.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om idrott och hälsa lärares upplevelse av att arbeta med formativ bedömning. Studien utgår ifrån följade frågeställningar: Hur beskriver lärarna begreppet formativ bedömning? Hur tillämpar lärarna formativ bedömning i sin undervisning?  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju stycken idrott och hälsa lärare för årskurs 7-9.   Resultatet visar att lärarna tolkar formativ bedömning som en process där man arbetar stegvis för att vägleda eleven vidare i sin kunskapsutveckling. Tillämpningen sker med återkoppling och feedback. Resultatet visar också att lärarna upplever att tidsbrist hindrar tillämpning av formativ bedömning samtidigt som samtliga lärare i studien är att de anser att eleverna lär sig mer med hjälp av formativ bedömning.

Syftet med detta examensarbete är att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har manifesterats i klassrummen. Anledningen till varför det är intressant att titta närmare på detta begrepp inom pedagogiken, är att det finns forskning som visar på att bedömning för lärande har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Klassrummet är det område man måste fokusera på för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt är en kvantitativ enkätundersökning hos alla elever i år 9 på en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever på enkäten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att få fullt genomslag, tänker jag att man behöver fortsätta det systematiska och långsiktiga arbete som redan påbörjats.