Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur fysiklärare på högstadiet tillämpar for- mativ bedömning i praktiken. Hur ofta utför lärarna formativ bedömning? Vilka me- toder använder sig lärarna av, och vilka faktorer påverkar deras arbete med formativ bedömning? En enkät med frågor direkt kopplade till Dylan Wiliams fem nyckelstra- tegier för formativ bedömning skickades ut via e-post till högstadielärare inom ett skol- område. En tematisk analys av svaren visar att lärarna oftast utför formativ bedömning en gång i veckan och att de främst använder gruppdiskussioner och skriftliga uppgifter för att samla information om elevernas tänkande, samt att eleverna oftast får feedback muntligt. Analysen visar även att självreglerat lärande är den minst utövade strategin för formativ bedömning. Vidare visar studien att erfarenhet, samarbete med kollegor, gott klassrumklimat och små klasstorlekar är de vanligaste faktorerna som underlättar tillämpning av formativ bedömning, medan tids- och intressebrist hos ele- verna finns bland de vanligaste hindren för implementering av formativ bedömning.

Tidigare forskning visar att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers lärande ochutveckling, men på grund av att den svenska skolan blir mer resultatinriktad blir det svårare attanvända formativ bedömning. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur matematiklärarearbetar med formativ bedömning i undervisningen. Med hjälp av 72 enkätsvar och intervjuer med 5lärare har vi fått svar på våra frågor. Frågorna handlar om hur formativ bedömning används imatematikundervisningen i årskurs 4–6, och hur lärare motiveras genom self-determination theorytill att arbeta, eller inte arbeta, med formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömninganvänds i stor utsträckning i matematikundervisningen, och att lärare drivs framför allt av en yttremotivation för att arbeta med formativ bedömning. Många olika arbetssätt för formativ bedömninganvänds av lärare i matematikundervisningen. Muntlig feedback är det arbetssätt som används av flestinformanter.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur gymnasielärare definierar och arbetar med formativ bedömning. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar gymnasielärare innebörden av formativ bedömning? Hur beskriver gymnasielärare sitt arbete med formativ bedömning? För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med sex språklärare i gymnasieskolan. Studiens resultat visar att lärarna tolkar formativ bedömning som en viktig del av undervisningsprocessen som äger rum i undervisningen då man arbetar stegvis för att främja elevernas lärande. Det framkommer också i studien att lärarna arbetar med formativ bedömning i form av Wiliams nyckelstrategier. Lärarna lägger stor vikt vid återkopplingen både skriftligt och muntligt, vilket har stor effekt för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling.

The aim of this study was to investigate what formative assessment means and get information about how teachers’ assessment practice in formative assessment can look like, based on five key strategies. I have observed five teachers in grade 4 to 6 during a week of their mathematics teaching. Formative assessment is assessment for learning and has the purpose to support students’ knowledge development. There are five key strategies for formative assessment and all strategies should be used to create as good conditions as possible for the students’ knowledge development. Key strategy 1 is that teachers must clarify intentions and knowledge criteria for students. Key strategy 2 involves the teacher to elicit evidence of students’ learning through questions for example. Key strategy 3 is that the teacher should give feedback that moves the student forward. Key strategy 4 is to activating students as resources for each other and finally key strategy 5 is to activate students as the owner of their learning. The results show that teachers use all strategies but some use them more than other teachers. Teachers use about one third of the time of a full week teaching time to work with key strategies. The first key strategy is the most common strategy and the fourth strategy is given most of the time, even if it’s not used during all lessons. / Syftet med mitt examensarbete var att beskriva vad formativ bedömning innebär och få en inblick i hur lärares bedömningspraktik för formativ bedömning kan se ut utifrån fem nyckelstrategier. För att ta del av detta har jag observerat fem lärare i årskurs 4-6 under en veckas matematikundervisning. Formativ bedömning är bedömning för lärande och har syftet att stödja elever i deras kunskapsutveckling. Det finns fem nyckelstrategier för den formativa bedömningen och alla strategierna bör användas för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för elevers kunskapsutveckling. Nyckelstrategi 1 är att lärare ska tydliggöra mål och kunskapskriterier för elever. Nyckelstrategi 2 handlar om att läraren ska synliggöra elevers lärande. Nyckelstrategi 3 är återkoppling som för eleven framåt. Nyckelstrategi 4 ska läraren aktivera eleverna som resurser för varandra och till sist nyckelstrategi 5 ska eleverna aktiveras som ägare av sitt eget lärande. Resultatet visar att alla strategier används av lärare men vissa mer än andra.  Lärare använde ungefär en tredjedel av en veckas av matematikunder-visningens tid för arbetet med nyckelstrategierna. Första nyckelstrategin är mest förekommande i undervisningen medan fjärde nyckelstrategin tillägnas mest tid även om den inte är återkommande vid varje lektion.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och synliggöra hur verksamma musiklärare i grundskolans använder sig av formativ feedback, och hur de kopplar den till kunskapskraven och elevers lärande. I den här studien har Wiliam och Blacks fem nyckelstrategier för formativ bedömning använts som teoretisk utgångspunkt, och hermeneutik som vetenskapsteoretisk ansats. Detta examensarbete är en enkätstudie, och enkäten har distribuerats via sociala medier och mail till aktiva musiklärare i grundskolan. Sammanlagt samlades 41 enkäter in. Resultatet visar att musiklärare i grundskolan ser formativ feedback som ett sätt att handleda eleverna framåt i sin musikaliska utveckling, genom framåtsyftande kommentarer och tydlig målsättning. Genomgående i materialet var att feedback främst ges muntligt och under lektionstillfällena. De flesta av lärarna förklarar inte aktivt sambandet mellan feedback och lärande för eleven, utan upplever att detta är något som framgår ändå.

Formativ bedömning har varit ett aktuellt ämne inom didaktikforskning de senaste decennierna, vilket har lett till att många nationer världen över försökt implementera formativ bedömning. I den svenska skolvärlden lyfts formativ bedömning enligt Skolverket fram som ett exempel att arbeta med vetenskaplig grund i praktiken. I denna praktik står lärare som de främst ansvariga för att en formativ klassrumspraktik ska bli verklighet. Utifrån några lärares beskrivningar av sin undervisning var således syftet med detta arbete att undersöka hur framträdande olika aspekter av formativ bedömning är i lärarnas undervisning, hur de förklarar uteblivna aspekter och vad de anser behövs för en fullständig implementering. För att komma åt olika aspekter av den formativa bedömningen användes fem nyckelstrategier för formativ bedömning som teoretiskt ramverk. Tre lärare intervjuades och deras undervisningsbeskrivningar analyserades med hjälp av de fem nyckelstrategierna.I linje med tidigare forskning visar resultatet i denna studie att lärarna tenderade att ta fram belägg för lärande främst för att forma undervisningen, inte för att ge återkoppling för att föra lärandet framåt. Aktiverandet av elever som läranderesurser för sig själva och andra hade i tidigare studier till stor del uteblivit, men tolkades i denna studie genomsyra undervisningen hos två av de tre lärarna. Dessa aspekter skrevs i tidigare forskning fram som ett sätt att återfå den tidinvestering som det formativa arbetssättet kan innebära, men lärarna förklarade ändå andra uteblivna aspekter främst med tidsbrist. Slutsatsen av detta är att vi kanske måste acceptera att formativ bedömning kräver mer tid och denna tid måste komma någonstans ifrån.Denna studie tyder på att svårigheten och tidsåtgången med formativ bedömning ligger i återkopplingsaspekten. I och med bredden av forskningsområdet kopplat till återkopplingens roll, utformning och betydelse anses det vara ett misstag att formativ bedömning nämns som något alla lärare underförstått ska implementera. Dess komplexitet bör inte underskattas och samstämmighet, gemensam fokus och tid avsatt i kollegiet var något som berördes av lärarna i denna studie. Om formativ bedömning är av intresse, bör det inte vara i bakgrunden. För att tydligare kunna tala om formativ bedömning föreslås avslutningsvis en annan uppdelning jämfört med tidigare definitioner: transitiv och reflexiv formativ bedömning.

Studiens syfte var att granska hur grundlärare i årskurs 4–6 uppfattar och förhåller sig till begreppet formativ bedömning i arbetet inom ramen för svenskämnet. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning lärare använde formativ bedömning i sin undervisning samt ifall den fortsatta undervisningen baserades på informationen om elevens nuvarande kunskaper. Utforskandet av lärares tankar kring den formativa bedömningens fördelar och utvecklingsmöjligheter var också en central aspekt som studien ämnade att undersöka.  Kvalitativa intervjuer med sex svensklärare som undervisade i åk 4–6 genomfördes, med strävan att uppnå studiens syfte. De intervjuade lärarna kom från tre olika skolor och resultatet visar att formativ bedömning inte används fullt ut i undervisningen av alla lärarna, men att de ändå anser att formativ bedömning gynnar elevernas lärandeutveckling. En samstämmig svårighet som lärarna upplevde med tillämpningen av formativ bedömning var att det är tidskrävande. Däremot anser lärarna att fördelarna som de upplever med formativ bedömning överväger nackdelarna, och därför ställer de sig positiva till användandet av bedömningsformen. / The purpose of the study was to review how primary teachers in years 4–6 perceives and relates to the concept of formative assessment in work within the framework of the Swedish subject. The aim was also to find out to what extent teachers used formative assessment in their teaching, and if the continued teaching was based on the information about the student's current knowledge. The exploration of teachers' thoughts about the benefits and development opportunities of formative assessment was also a central aspect that the study intended to investigate.  Qualitative interviews with six Swedish teachers who taught grades 4–6 were conducted, with the aim of achieving the purpose of the study. The interviewed teachers came from three different schools and the results show that formative assessment is not used fully in the teaching by all the teachers, but that they still believe that formative assessment benefits the students' learning development. A consistent difficulty teachers experienced with the application of formative assessment was that it is time consuming. However, the teachers believe that the advantages they experience with formative assessment outweigh the disadvantages, and therefore they are positive about the use of the assessment form.

Tidigare forskning visar att arbete med formativ bedömning kan ha en stark effekt på lärandeprocessen både för lärare och elever. Denna form av bedömning delar ansvaret för lärandet till tre olika aktörer: lärare, elev och även kamrat som tillsammans ska stödja och fördjupa lärandet. Det forskning även pekar mot är att det finns en utmaning med användandet av formativ bedömning för idrott och hälsa-lärare inom deras ämne. Det uppstod även nya utmaningar på grund av coronapandemin där Folkhälsomyndighetens direktiv krävde att gymnasieskolorna skulle stängas ner och att undervisningen skulle utföras på distans. Distansundervisningen resulterade i att idrott och hälsa-lärare med sitt praktiskt inriktade ämne tvingades förändra sin planering och bedömning. Studien syftar därför till att undersöka och bidra med kunskap kring hur gymnasielärare uppfattar och använder formativ bedömning, detta med utgångspunkt från Black och Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Både inom vanlig fysisk undervisning och även under perioden med distansundervisning.  Undersökningen av detta utfördes genom sju kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som distansundervisade ämnet idrott och hälsa. Resultatet i denna studie visar att idrott och hälsa-lärare utnyttjar aspekter av formativ bedömning som att ge feedback och att skapa belägg för lärandet, men aspekter som att skapa förståelse för lärandet utnyttjas mindre. Att undervisningen inte kunde bedrivas på plats i skolan gjorde att idrott och hälsa-lärarna upplevde svårigheter med att använda och ge formativ bedömning. Lärarna planerade om momenten på distans till att bli mer teoretiska för att bättre kunna veta vad eleverna faktiskt har lärt sig. Elever som föredrar teoretiska uppgifter före praktiska motiverades av det större ansvarstagandet, jämfört med de elever som behöver rutin och lärare vid sig.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka hur nyckelstrategin ”att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna” beskrivs i idrottsdidaktisk litteratur. Följande frågeställning syftar till att uppfylla syftet: Hur skildras nyckelstrategin i de idrottsdidaktiska böckerna? Den övergripande frågeställningen förtydligas med följande frågor: 1) Nämns nyckelstrategin explicit i texterna? 2) Finns det spår av nyckelstrategin i texterna? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna analyserades fyra idrottsdidaktiska böcker med en kvalitativ innehållsanalys. Insamlandet av relevant material har gjorts manuellt utifrån ett antal kodningsprinciper. Efter insamlandet av data kodades materialet och sorterades in i teman. Resultat Analysen visar att nyckelstrategin inte nämns explicit i någon av texterna, däremot finns det spår av nyckelstrategin i texterna. Dessa spår förmedlar i princip samma innehåll som nyckelstrategin. Dock är det tveksamt om läsare kommer att förstå detta som viktiga aspekter eller veta hur de ska arbeta med detta som lärare då det relevanta innehållet inte har en framträdande roll i böckerna. Slutsats Det verkar fortfarande, även fast uppdaterade böcker inom ämnet nyligen publicerats, finnas en brist på information om bedömning för lärande och nyckelstrategin ifråga i den här typen av böcker. Det finns ett behov av mer forskning om hur vi kan arbeta med bedömning för lärande inom ämnet och även ett behov av att detta förmedlas till lärare i ämnet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Syftet med denna studie har varit att söka svar på om och hur formativ bedömning påverkar elevers resultat inom geometri, samt hur elever beskriver formativ bedömning. För att få svar på elevers resultat har en intervention genomförts med 21 elever i årskurs 6 där tio elever ingick i två testgrupper och elvaelever ingick i två kontrollgrupper. Elever från testgrupperna blev även intervjuade i fokusgrupper där de beskrev sitt lärande i geometri kring formativ bedömning. Den teoretiska bakgrunden som studien utgått ifrån samt studiens analysverktyg är ett begreppsligt ramverk för formativ bedömning där fem nyckelstrategier har varit i fokus både i interventionen och fokusgrupperna. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i de två testgrupperna fick ett positivt resultat efter ha mött formativ bedömning som stöd, medan majoriteten av kontrollgruppernas resultat visade ett sämre resultat efter ha haft ordinarie stöd i matematik. Efter avslutad intervention beskrev eleverna i fokusgrupperna att de inte är vana vid formativ bedömning, utan att bedömning för dem är en samlad bedömning från lärare med betyg efter avslutande prov. Sammanfattade beskrivningar efter elevernas nya erfarenheter av formativ bedömning var att: de tydligt förstod målen med arbetet, de var positiva till öppna uppgifter som skapar diskussioner, önskade att få både återkoppling från lärare och klasskamrater samt stöd av lärare vid självbedömning. / The purpose of this study is to investigate if and how formative assessment affect pupils’ results within the area of geometry; as well look in to how pupils describes formative assessment. To answer this, an intervention was made with 21 pupils in grade 6 where ten of them was a part of two test groups and the other eleven was a part of two control groups. The pupils in the test group, was also a part of two focus groups where they described their thoughts about formative assessment in geometry. The theoretical background from which the study was based as well as the study’s analytical tools is a conceptual framework about formative assessment where five key strategies been in focus, both in the intervention and the focus groups. The result showed that most of the pupils in the two test groups had a positive result after the experience of formative assessment as support, while most of the control group showed a negative result after ordinary support in mathematics. After closed intervention, the focus groups said they´re not used to formative assessment. They are used to a summed-up assessment from their teachers consisting of grades, given after tests. To summarise the pupils’ thoughts about their new experiences of formative assessment: it was clear they understood the purpose with their work, they were open minded to tasks that lead to discussions, wanted feedback from teachers and classmates as well as support from teachers when it comes to self-assessment.