Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa? Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt? Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur? Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen? Metod Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 – 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola. Resultat Resultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa. Reflektioner och diskussioner är viktiga inslag i hälsoundervisningen liksom rörelse. Slutsats Slutsatserna i min undersökning visar att lärarna har ett stort intresse för hälsa och är måna om att eleverna ska få reflektera och diskutera de olika aktiviteterna och varför man gör just dessa aktiviteter och vad de leder till. Däremot verkar det inte finnas en enhetlig bild av vad hälsoundervisningen ska innehålla utan, som en av de intervjuade lärarna säger ” Jag har ju min bild av hur det ska vara, men om det är det som Skolverket vill att det ska vara, det vet jag inte.” / Abstract The purpose of this survey is to find out what health means to teachers of physical education and health, their thoughts on teaching of these subjects and how they teach health education within the school subject of physical education and health. The following questions were put to the teachers: • What does health mean to a teacher of physical education and health? • What do teachers of physical education and health think about the teaching on health? Is health important? • Have they noticed any change in the teaching of health? If so, what? • How do they teach health and what do the lessons involve? Method My survey has involved qualitative interviews with four educators who teach physical education and health to school grades 1-6 (children aged 7-13). The interviews were recorded and held in the teachers’ respective schools. Results The results of the survey showed that the teachers think health is important and that, over time, it has gained increasing importance in school, but at the same time they admit that much less time is devoted to the health part of the teaching than to other parts. All of the teachers said that the aim of the teaching on health is that pupils should have good physical, mental and social health, and that both theoretical and practical teaching was necessary. They also thought that the national curriculum is less clear and concrete with regard to health than others areas of the subject of physical education and health. Reflections and discussions are important elements of the teaching on health, as well as exercise. Conclusion The conclusions of my survey show that the teachers are very interested in health and are anxious for their pupils to reflect on and discuss the various activities and why they do these activities and what this leads to. However, there does not appear to be a unanimous view of what health education should entail, rather, as one of the teachers says, ”I have my view of how things should be done, but whether this is what the Swedish National Agency for Education intends, I don’t actually know.” / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att främja elevers inlärning. Med min erfarenhet som idrottslärare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjälp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgår ifrån bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och är baserad utifrån ett samhällsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, där pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgångspunkt. Arbetsmetoden är en modell som består av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera. Modellen är sammanställd utifrån den utbildningen som jag har genomgått hos den svenska fotbollsförbundet. Utifrån olika intervjuer med sex olika lärare har tre laborationer genomförts. Två av laborationerna är genomförda på en skola där majoriteten av eleverna inte når upp till fullständiga betyg i slutet av årskurs nio. Den tredje laborationen är gjord på en skola där majoriteten av eleverna uppnår fullständiga betyg i slutet av årskurs nio (AF, 2010). Laborationerna bestod i att arbeta med ett delmoment inom huvudrubriken rörelse och basketboll (Lgr,11), och att dessutom arbeta parallellt med en teoretisk uppgift. Förutom laborationerna har två observationer utförts. Jag har sedan jämfört resultaten mellan laborationerna och mellan skolorna. Resultatet av intervjuerna visar att majoriteten av lärarna inte arbetar tillräckligt konsekvent, efter Lgr11, med teoridelen i ämnet idrott och hälsa. Visa lärare påpekar att det är en generationsfråga medan andra lärare påpekar att ämnet idrott och hälsa är ett praktiskt ämne där eleverna endast är intresserade av att röra på sig. Laborationerna visar att majoriteten av eleverna som deltog i laborationerna lämnade in den skriftliga uppgiften med relevanta svar i förhållande till kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa (Lgr,11). Det hittades dessutom tendenser till kunskapsutveckling mellan första och andra lektionstillfället då eleverna visade större förståelse för spelet. Detta uppfattar jag som att eleverna har reflekterat över sitt utförande och utvecklat nya färdigheter samt att undersökningens didaktiska modell visade sig verka produktiv.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka hur nyckelstrategin ”att klargöra, dela och förstå lärandemålen och framgångskriterierna” beskrivs i idrottsdidaktisk litteratur. Följande frågeställning syftar till att uppfylla syftet: Hur skildras nyckelstrategin i de idrottsdidaktiska böckerna? Den övergripande frågeställningen förtydligas med följande frågor: 1) Nämns nyckelstrategin explicit i texterna? 2) Finns det spår av nyckelstrategin i texterna? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna analyserades fyra idrottsdidaktiska böcker med en kvalitativ innehållsanalys. Insamlandet av relevant material har gjorts manuellt utifrån ett antal kodningsprinciper. Efter insamlandet av data kodades materialet och sorterades in i teman. Resultat Analysen visar att nyckelstrategin inte nämns explicit i någon av texterna, däremot finns det spår av nyckelstrategin i texterna. Dessa spår förmedlar i princip samma innehåll som nyckelstrategin. Dock är det tveksamt om läsare kommer att förstå detta som viktiga aspekter eller veta hur de ska arbeta med detta som lärare då det relevanta innehållet inte har en framträdande roll i böckerna. Slutsats Det verkar fortfarande, även fast uppdaterade böcker inom ämnet nyligen publicerats, finnas en brist på information om bedömning för lärande och nyckelstrategin ifråga i den här typen av böcker. Det finns ett behov av mer forskning om hur vi kan arbeta med bedömning för lärande inom ämnet och även ett behov av att detta förmedlas till lärare i ämnet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Sverige är ett land omgiven av vatten och hav, där vi har en stark tradition av vattenaktiviteter och därmed även obligatorisk simundervisning. Enligt en uppföljning av skolverket, kan inte sju procent av eleverna i årskurs 6 simma 200 meter. Detta innebär att ungefär 8 300 elever som lämnade mellanstadiet i juni inte kunde simma inför sommarlovet. Antalet personer som inte kan simma är en högre siffra i samhället och ett allvarligt problem. Det är på tiden att lyfta fram frågan om simkunnigheten och grundskolans simundervisning.Simlärare och idrottslärare uppger att det är svårt att bedriva simundervisningar av flera anledningar. Det är brist på närhet till simhall, tid, plats, ekonomi, trivsel och säkerhet, för att nämna några.Upptäckten om hur simhallens miljö talar emot simundervisnings moment för både lärare och skolbarn är en nyare problematik, som måste utredas för att underlätta simlärares arbetsprocess och öka deltagande och inlärningsförmågan på simlektioner. Hur kan vi förbättra upplevelsen av simundervisning för skolklasser i grundskolor? Examensarbetet är i samarbete med idrottslärare, simlärare och Svenska Livräddningssällskapet för att utforska och definiera utmaningarna och föreslå designlösningar. Genomförandet består av designmetoder i form av research och intervjuer, inklusive idéegenerering, workshops, konceptutveckling,utvärdering och flera andra metoder.Tre designförslag utvärderades, vilket ledde fram till ett slutgiltigt holistiskt koncept på en framtida simundervisningslokal och bassäng som är mindre, närmare bostadsområden och skolor, anpassningsbar till olika simnivåer och aktiviteter, som främjarsäkerhet och trivsel. I lokalen ingår ett system för en halvtransparent draperi avskärmning, för att minska distraktioner från olika simaktiviteter som pågår samtidigt. Miljöutformningen är designad i färger och former som skapar tydlighet i lärares och skolbarns rörelseflöde i rum och upplevelse av dess rumslighet. Måtten tar hänsyn till byggesramarna för en simlokal och syftar till att implementeras i befintlig sportanläggning och framtida mindre anläggningar. / Sweden is a country surrounded by water and sea, where we have a strong tradition of water activities and thus also compulsory swimming lessons. According to a follow-up by the school board, seven percent of students in grade 6 cannot swim 200 meters. This means that approximately 8,300 students who left middle school in June could not swim before the summer holidays. The total number of people in who cannot swim in the society is an even higher number and a serious problem. It is time to highlight the issue of swimming skills and primary school swimming lessons.Swimming teachers and school teachers state that it is difficult to conduct swimming lessons for several reasons. There is lack of nearby swimming pools, time, place, finances, well-being and safety, to name a few. Discoveries about how the environment of the swimming pool speaks against elements of swimming lessons for both teachers and schoolchildren is a newer problem, which must be investigated in order to facilitate the work process of swimming teachers and increase participation and the ability to learn how to swim. How can we improve the experience of swimming lessons for larger school classes in primary schools? This degree work is in collaboration with school teachers, swimming teachers and the Swedish Life Safety Society, to explore and define the challenges and propose design solutions. The implementation consists of design methods in the form of research and interviews in the design process including idea generation, workshops, evaluation and several other methods.Three design proposals were evaluated, leading to a final holistic concept of a future swimming lesson facility and pool that is smaller, closer to residential areas and schools, adaptable to different swimming levels and activities, and promotes safety and well-being. The room includes a system for a semi-transparent drapery screening, to reduce distractions and divide different swimming activities that are going on at the same time. The environment is designed in colors and shapes that create clarity in the room movement flow and experience of spatiality. The dimensions could work within the building framework for a swimming pool and be implementable both in existing sports facility and future smaller facility.