No description available.

Syfte: Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora. Metod: Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde. Resultatet bygger på de genomsnittliga nyckeltalen för stora och små företag och redovisas i diagram. I samband med diagrammen analyserar vi de förändringar vi kan urskilja de tre senaste åren. Resultat & slutsats: Vår uppsats bekräftar det som teorierna och tidigare forskning kommit fram till: sällanköpsbranschen påverkas negativt i högre grad än dagligvarubranschen av en fallande konjunktur. Det mest påtagliga resultatet ser vi när vi analyserar de tre nyckeltalen som mäter företagens lönsamhet. Företagen inom sällanköpsbranschen har kraftigt försämrat dessa nyckeltal och allra värst ser det ut för de små företagen. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatta studier är att göra en likvärdig studie när krisen har lagt sig. Det var under hösten 2008 som Sverige på allvar började påverkas av krisen och vi är fortfarande mitt uppe i den. En annan intressant inriktning skulle kunna vara att undersöka hur aktiens kurs har påverkats under krisen och jämföra det med förändringarna i nyckeltalen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att verifiera att tidigare forskning och teorier kring de företag studien omfattar fortfarande är aktuella under lågkonjunkturen 2008.

Problem: How should a smaller investor behave when investing in the stock market and what knowledge should he have about the business he´s investing in? Purpose: The purpose of this thesis is to give the smaller investor a tool for investing in the stock market. The thesis aim to illustrate, through key ratios, what companies an investor should look for when investing in a company. Method: By studying already existing theories and then apply them on the thesis. The theories was then developed and refined to evolve to the finished thesis. Result: The smaller investor who chooses to apply the thesis and its principles should be able to establish an opinion about any given company and the industry it does business in. Furthermore the investor should then be able to decide whether a company is worth investing in or if another company gives more value. By these principles the smaller investor should increase his opportunities to reach his investing goals

Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen. Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått. Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv. Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.

No description available.

Syfte: Syftet är att få fram vad bankerna tittar på vid en kreditbedömning. Skiljer sig kreditbedömningsprocessen åt om det är ett företag som har tillgångar mot ett som generellt inte har tillgångar, i det här fallet kunskapsföretag. Vilka är de viktigaste faktorerna i en kreditbedömning? Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts på fyra olika bankkontor i Gävle. Efter intervjuerna har data renskrivits direkt och skickats ut till respondenterna för godkännande. Det godkända materialet har sedan sammanställts. Teorin har samlats in via litteratur och vetenskapliga artiklar. Empiri och teori har sen analyserats för att se om det finns likheter och skillnader inom områdena. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att bankerna har samma kreditbedömningsprocess för kunskapsföretag som för andra företag. Resultaten visar också att nyckeltalen jämför olika referensmått beroende på bransch. Inga speciella nyckeltal granskas för kunskapsföretag vilket gör att humankapitalet blir svårbelyst. Trots att marknaden för kunskapsintensiva företag är på uppgång verkar inte bankerna ha något behov av att anpassa kreditbedömningsprocessen eftersom kreditbehovet för företagsgruppen generellt är lågt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se om kunskapsföretagen har fortsatt att öka. Det skulle också vara intressant att se om bankerna ändrar sin kreditbedömningsprocess i framtiden. Uppsatsens bidrag: Bankernas tillvägagångssätt i kreditbedömningsprocessen anpassas inte till typen av företag. Nyckeltalen som granskas bedöms utifrån olika referensmått, vilket är en anpassning till bransch, men för kunskapsföretag saknas möjligheten att kunna omvandla värdet av humankapitalet till hårda värden. Detta gör analysen besvärligare och svårare att få konsekvent.

Sammanfattning Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma nyckeltal som ska användas för uppföljningssyfte samt förbättringssyfte och ska vara uppbyggd ur Swedwoods egna strategi och vision. Nyckeltalen ska byggas upp nerifrån och uppåt i organisationen, det vill säga från individuella mätetal på arbetarnivå ända upp till nyckeltal på ledningsnivå. Metod: För uppsatsen har fallstudiemetoden använts. Företaget som valts är Swedwood AB i Älmhult. Vår uppsats kommer vara av den kvalitativa forskningen då syftet med den kvalitativa forskningen är att utforma en teori som kan införas i just det valda fallföretaget. Data kommer att samlas in främst genom egna observationer och intervjuer med diverse chefer och anställda. Därav är det främst primär data som ska användas. Empiri: I empirin så studerades Swedwoods nyckeltal och uppföljning för att se var problemen uppstod och hur dessa skulle kunna lösas. Vi kom fram till att det var för många nyckeltal samtidigt som de flesta hämtades utifrån företaget och visade inte företagets situation. Därför utvecklades nya nyckeltal för en bättre uppföljning. Analys och slutsats: För att Swedwood ska kunna följa upp sin prestation på bästa sätt, så måste de förändra uppföljningsstrukturen och ha en struktur som gynnar både ledningens uppföljning och arbetarnas strategiska medvetenhet samt sin bidragande prestation. Vår modell byggdes upp med samma grundstruktur som redan fanns i företaget men med en ny uppföljningsstruktur med 5 nya perspektiv och 25 mätetal varav 15 av dessa är nyckeltal för ledningen och deras uppföljning. Används denna uppföljning så får företaget en klar och tydlig information om företagets prestation och förbättringsmöjligheter.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma nyckeltal som ska användas för uppföljningssyfte samt förbättringssyfte och ska vara uppbyggd ur Swedwoods egna strategi och vision. Nyckeltalen ska byggas upp nerifrån och uppåt i organisationen, det vill säga från individuella</p><p>mätetal på arbetarnivå ända upp till nyckeltal på ledningsnivå.</p><p>Metod: För uppsatsen har fallstudiemetoden använts. Företaget som valts är Swedwood AB i Älmhult. Vår uppsats kommer vara av den kvalitativa forskningen då syftet med den kvalitativa forskningen är att utforma en teori som kan införas i just det valda fallföretaget.</p><p>Data kommer att samlas in främst genom egna observationer och intervjuer med diverse chefer och anställda. Därav är det främst primär data som ska användas.</p><p>Empiri: I empirin så studerades Swedwoods nyckeltal och uppföljning för att se var problemen uppstod och hur dessa skulle kunna lösas. Vi kom fram till att det var för många nyckeltal samtidigt som de flesta hämtades utifrån företaget och visade inte företagets situation. Därför utvecklades nya nyckeltal för en bättre uppföljning.</p><p>Analys och slutsats: För att Swedwood ska kunna följa upp sin prestation på bästa sätt, så måste de förändra uppföljningsstrukturen och ha en struktur som gynnar både ledningens uppföljning och arbetarnas strategiska medvetenhet samt sin bidragande prestation. Vår modell byggdes upp med samma grundstruktur som redan fanns i företaget men med en ny uppföljningsstruktur med 5 nya perspektiv och 25 mätetal varav 15 av dessa är nyckeltal för ledningen och deras uppföljning. Används denna uppföljning så får företaget en klar och tydlig information om företagets prestation och förbättringsmöjligheter.</p>

Bakgrund: Private Equity bolag är kända för sin förvaltande och finansiellt inriktade syn på förvärv av företag. Ofta hålls ett kortsiktigt förvaltningsperspektiv av PE investerare då dessa avser att avyttra målbolaget inom ett par år för att erhålla en god vinst. Det är av intresse att utföra en statistisk analys om vad som ligger som grund för när ett PE bolag väljer att genomföra ett uppköp och om man kan förutse när ett bolag är attraktivt för investering. Tidigare undersökningar har gjorts inom ämnet på den amerikanska tillverkningsindustrin, samt på enskilda länder i Europa men inga studier har utförts på den europeiska tillverkningsmarknaden i sin helhet.Syfte: Studien har avsett att undersöka huruvida det med hjälp av en modell byggd på finansiella nyckeltal går att förutsäga om ett europeiskt noterat tillverkningsbolag är attraktivt för uppköp av Private Equity investerare.Metod: Utredningen omfattar ett begränsat urval av 138 tillverkningsföretag, noterade på börser inom Europeiska Unionen, som genom en logistisk regressionsmodell byggd på finansiella nyckeltal förutser uppköp under perioden 2000-01-01 till 2010-11-15.Resultat: Attraktiva uppköpsbolag inom den europeiska tillverkningsindustrin visade sig ha ett lågt marknadsvärde över bokfört värde samt starka fria kassaflöden. Målbolagets storlek samt tillgångstyper hade marginellt inflytande på PE investerare. Små skillnader kapitalstrukturen påverkar inte beslutet att investera men har visat sig vara av vikt för modellen. För nyckeltalet obalans mellan tillväxt och resurser fanns varierade resultat gällande inflytandet på investerares beslut beroende på konjunktursläge, dock med låg signifikans.Slutsats: Vi fann samband och skillnader mellan företags finansiella information och rådande konjunkturläge. Under olika tidperioder motiverar varierande nyckeltal PE firmor att genomföra uppköp inom den europiska tillverkningsindustrin. Dock påverkas resultaten och förklaringsvärdena av en varierande styrka och signifikans i studien.

För företag som hamnar på obestånd och inte kan betala sina skulder, finns det idag två alternativ. Antingen kan de försättas i konkurs, vilket innebär att företagets tillgångar säljs ut för att borgenärer ska få tillbaka det utlånade kapitalet, eller så kan företaget ansöka om en företagsrekonstruktion. Om företaget beviljas det sistnämnda av tingsrätten innebär det att företagets betalningar till borgenärer ställs in under en viss tid för att öka möjligheten för företaget att justera den instabila finansiella ställningen. Målet med rekonstruktionen är bland annat att inblandade parter ska komma överens om ett ackord som företaget sedan ska betala till sina borgenärer inom ett år samt att företaget ska uppnå en finansiell stabilitet. I denna uppsats ämnar vi undersöka huruvida en företagsrekonstruktion är en lösning för företag som hamnar på obestånd eller om det enbart är en förskjutning av en konkurs. Vidare ämnar vi att undersöka om det finns faktorer inom företaget som är avgörande för huruvida företag kommer att lyckas med rekonstruktionen. Undersökningen är gjord på totalt 60 företag, varav 30 försattes i konkurs efter rekonstruktion och 30 lyckades på lång sikt, fyra år efter rekonstruktionen. Vi har undersökt företagens årsredovisningar de fyra närmsta åren innan rekonstruktionen ägt rum, för att med beräkning av ett flertal nyckeltal kunna se vad som skiljer de lyckade företagen från de misslyckade. Utöver detta undersökte vi företagets sektor och storlek i form av omsättning. Resultatet av undersökningen var att nyckeltalen för lönsamhet skilde sig en aning mellan företag som lyckades med rekonstruktionen och de som misslyckades och försattes i konkurs. Då skillnaden var så pass liten är vår slutsats dock att det genom de utvalda nyckeltalen inte går att förutse huruvida ett företag kommer lyckas med rekonstruktionen eller inte. Bortsett från nyckeltal fann vi att företagsrekonstruktion som förfarande behöver utvecklas och anpassas efter ett tydligt regelverk för att kunna konkurrera med konkursförfarandet. Detta för att skapa en bättre förståelse för vilka företag som lyckas med en rekonstruktion, är lämpliga för förfarandet och därmed bör beviljas. I dagsläget är det avsevärt fler företag som beviljas en rekonstruktion än företag som lyckas med en, vilket gör att vi inte anser förfarandet vara en lösning på konkurs.