Sammanfattning Det finns tre anledningar till att uppsatsen kom att handla om biogas. Göteborg Energi AB som vi samarbetat med under vårt examensår, hade ett behov av att kartlägga hur effektiva deras biogasanläggningar var. Samt vårt intresse för biogas som bygger på ett stort engagemang kring förnybarenergi, och att branschen spås en lika expansiv utveckling som vindkraften haft det senaste decenniet. Syftet med uppsatsen är att defininera och utveckla relevanta nyckeltal. Vi kommer sedan att samla in data från utvalda biogasanläggningar, för att sedan sammanställa och analysera denna. Frågan vi vill besvara är hur de olika biogasanläggningarna och produktionsmetoderna skiljer sig åt beträffande hur effektiva de är ur energi- och kostnadssynpunkt samt ur ett lönsamhetsperspektiv? För att besvara forskningsfrågan har vi skapat en modell där relationen mellan de olika nyckeltalen illustreras och förklaras, för att skapa förståelse för sambandet mellan intäktsdrivande och kostnadsdrivande produktionsfaktorer. Med hjälp av tidigare forskning, rapporter och diskussioner med vår samarbetspartner styrker vi vårt resonemang. Insamlingen av data för vår empiriska bakgrund har skett genom intervjuer, möten och diskussioner mellan våra samarbetspartners på Biogasavdelningen på Göteborg Energi AB och oss. Bakgrundssiffrorna som ligger till grund för uträkning av nyckeltalen har hämtats från EKO-rapporter, kvantifieringsprotokoll, facklingsrapporter, driftdagböcker och volymsammanställningar.  Resultatet av vår analys visade att anläggningen med kemisk absorption var den med högst tillgänglighet, effektivast ur gasanvändnings- och kostnadssynpunkt men något sämre energieffektivitet än anläggningen med vattenskrubber som var effektivast ur energisynpunkt. Anläggningen med kemisk absorption var också den anläggning som visade bäst lönsamhet med högst nuvärde, nettonuvärde och internränta, dessutom kortast återbetalningstid. Vår tes är att kemisk absorption är den metod som har högst tillgänglighet och som är mest kostnadseffektiv, samt att det finns möjlighet till skalfördelar som kraftigt påverkar investeringskostnadens belastning på lönsamheten. Enligt våra beräkningar är denna typ av anläggning den mest effektiva och lönsamma. Det som vi genom vår uppsats hoppas bidra med är att underlätta vid uppföljning av produktion och lönsamhet ur ett effektivitetsperspektiv, för att i framtiden lättare och snabbare kunna jämföra anläggningar mot varandra eller mot mål. / Abstract Göteborg Energi AB, which we worked with during our graduation year, had a need to identify the effectiveness of their biogas plants. This, together with our interest in biogas, which is based on a great dedication for renewable energy and the fact that the industry is predicted an expansive development, much like the one we’ve seen in wind power in the last decade, are the reasons this thesis was made. The purpose of this paper is to define and develop relevant performance indicators. We will then collect data from selected biogas plants, and compile and analyze this data. The question we want answered is how the various biogas plants and production methods differ in terms of energy effectiveness, cost effectiveness and the profitability aspect? To answer the research question, we created a model in which the relationship between the various performance indicators are illustrated and explained, to create understanding of the relationship between revenue driven and cost-push factors of production. Using previous research, reports and discussions with our partners, we will support our reasoning. The collection of data for our empirical background was done through interviews, meetings and discussions between our partners in the Biogas department at Göteborg Energi AB and us. Background figures for calculation of the performance indicators are taken from ECO reports, quantification protocols, flaring reports, operational diaries and production volume reports. The results of our analysis showed that the facility with chemical absorption was the one with the highest availability and effectiveness from gas use and cost standpoint, but slightly lower energy then the facility with water scrubber, which was the most efficient from an energy standpoint. The facility with chemical absorption was also the one that showed the highest present value, net present value and internal rate of return and also with the shortest payback. Our theory is that the chemical absorption method is the one with the highest availability and the most cost-effective, and that there is opportunity for economies of scale that greatly affect investment costs strain on profitability. According to our estimates, this type of facility is the most efficient and profitable. Our hopes are that this essay will facilitate the monitoring of production and profitability from an efficiency perspective, to be able to make comparisons between different sites easier and faster in the future.

No description available.

Svensk titel: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie utifrån signalteorin. Engelsk titel: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study based on signalling theory.Författare: Angelica Gustafsson och Linn Thorvaldsson Färdigställd (år): 2015 Handledare: Jonas Gabrielsson  Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige. Sedan dess har kvaliteten i årsredovisningarna minskat. Av de företag som var aktiva innan avskaffandet av revisionsplikten väljer fler och fler att sluta använda sig av revisor. Även i de nystartade bolagen visar statistiken att antalet bolag som väljer att inte använda sig av revisor ökar för varje år.  Syfte: Syftet med studien är att utveckla och testa ett empiriskt ramverk som förklarar varför företag utan revisionsplikt använder sig av revisor.  Metod: Vi har arbetat fram fem hypoteser utifrån befintlig teori. Studien följer ett kvantitativt tillvägagångssätt. Information ur årsredovisningar från 368 företag utan revisionsplikt som är verksamma inom varuproduktion och tjänsteproduktion i Halland har samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom att korrelation- och regressionstest. Utifrån de statistiska testernas resultat kunde de fem hypoteserna förkastas eller icke-förkastas.  Resultat: Utifrån signalteorin kommer svenska företag utan revisionsplikt med en hög skuldsättningsgrad använda revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg skuldsättningsgrad. Resultatet visar även att företag utan revisionsplikt med en hög kassalikviditet använder revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg kassalikviditet. / English title: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study based on signalling theory.Swedish title: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie utifrån signalteorin. Authors: Angelica Gustafsson och Linn ThorvaldssonPublished (year): 2015Tutor: Jonas Gabrielsson  Background: In 2010 the audit requirement for swedish smaller companies was abolished. Since then, the quality of the financial statemets has decreased. The companies that were active before the abolition of the audit requirement chooses more and more to stop use an auditor. Even in the early stages, statistics show that the number of companies that coose not to use an auditor increasing every year.  Aim: The aim of the study is to develop and empirically test a framework. That is to find explanations for why companies without audit-duty use an auditor.  Methodology: We have developed five hypotheses from existing theory. The study follows a quantitative approach. Information from the annual reports of 368 companies without audit obligations that are active in the production of goods or sercices production in Halland has been collected. The information is then tested statistically by korrelation- and regression testing. Based on the statistical tests, the five hypotheses are rejected or not rejected.  Results: Based on signal theory, Swedish companies without audit duty with a high leverage use the auditor to a greater extent than companies without audit duty with low leverage. The result also shows that companies without audit duty with a high cash position using the auditor to a greater extent than companies without audit duty with a low cash liquidity.

Scandinavian Airlines (SAS) är nordens största flygbolag och har en besättning på 5 000 personer med baser i Danmark, Norge och Sverige. SAS besättningsscheman för kabinpersonal med bas Stockholm samt piloter med samma bas och kvalifikationer för flygplanstypen Boeing 737 har analyserats. Genomförda förändringar efter att scheman publicerats under 2013 och 2014 har kartlagts. Förändringarna har utretts för att fastställa hur stor andel av ett schema som genomförs som planerat. Vidare har ett mätetal som även tar hänsyn till antalet ändringar som sker från planerad ledighet och sjukdom till någon form av produktion tagits fram, mätetalet kallas förändringskvot. Andelen avvecklat enligt plan och förändringskvoten är beräknade per produktionsdag. Mätetalens resultat är relativt jämna för 2013 och 2014. År 2013 avvecklades i genomsnitt 75 % av panerade produktionsdagar och förändringskvoten utgjorde i genomsnitt 30 %. Motsvarande siffror för år 2014 var 77 % och 29 %.

No description available.

<p>Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda. Så kallad diskriminantanalys har använts för konstruktionen av modellen, som har validerats på en oberoende kontrollpopulation bestående av drygt 6000 friska och konkursmässiga företag. Modellen kunde prognostisera korrekt ett år framåt i tiden för majoriteten av dessa.</p>

<p>De senaste decenniernas globalisering har medfört att redovisningen behöver bli mer harmoniserad. Både företag och användare av redovisningsinformation är idag i större behov av att kunna jämföra redovisningsinformation inte bara mellan företag nationellt utan även mellan länder och mellan världsdelar. Detta är bakgrunden till införandet av IASB: s redovisningsregler i hela EU. En av de standarder som har påverkats mest av införandet av IASB: s regler benämnda IFRS/IAS är redovisningsstandarden IAS 40, vilken behandlar hur förvaltningsfastigheter skall redovisas. I och med införandet av IAS 40 så öppnades möjligheten upp för att värdera förvaltningsfastigheter i balansräkningen till dess marknadsvärde. Denna förändring innebar att fastighetsföretagens balans- och resultat räkningar påverkades. Syftet med denna redovisningsförändring var att företagens redovisning på ett rättvisare sätt skulle spegla företagens ekonomiska ställning för dess intressenter. Syftet med denna uppsats är att undersöka IAS 40: s inverkan på aktievärderingen av noterade fastighetsföretag på Stockolmsbörsen och därigenom kanske kunna dra slutsatsen att förändringen av förvaltningsfastigheternas värdering lett till att ge företagens intressenter en mer rättvisande bild av företagens ekonomiska ställning. För att undersöka detta valdes en statistisk modell ut. I modellen ingick det fem stycken relevanta nyckeltal som alla förändrats av införandet av IAS 40. I modellen lades också en dummyvariabel till. Detta för att kontrollera om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna i de undersöka bolagen i studien. Som beroende variabel så valdes aktiekursförändringen ut. Dessa variabler ingick sedan i en multipel regressionsanalys.</p><p>Resultatet av denna multipel regressionsanalys blev att; vinst per aktie, införandet av IAS 40 samt räntetäckningsgrad visade sig vara signifikanta och därmed kan sägas inneha värderelevans. Med antagandet som gjorts i denna uppsats beträffande värderelevans kan det sägas att eftersom dessa två nyckeltal innehade värderelevans så bör slutsatsen kunna dras att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen. Även variabeln införandet av IAS 40 visade sig vara signifikant. Detta faktum understryker ytterligare att införandet av IAS 40 har inverkat på aktievärderingen i de undersökta bolagen eftersom denna variabel endast mätt hur och om införandet av IAS 40 direkt påverkat aktiekurserna.Slutligen kan sägas att i de undersökta bolagen så har IASB: s nya redovisningsstandarder benämnda IFRS/IAS, då främst IAS 40 i denna uppsats uppfyllt sitt syfte med att ge en mer rättvisande bild för redovisnings intressenter, genom att visa fler verkliga värden i balansräkningen än tidigare redovisningsstandarder.</p>

<p><strong><p>Problem:</p>How should a smaller investor behave when investing in the stock market and what knowledge should he have about the business he´s investing in? <strong><p>Purpose:</p>The purpose of this thesis is to give the smaller investor a tool for investing in the stock market. The thesis aim to illustrate, through key ratios, what companies an investor should look for when investing in a company. <strong><p>Method:</p>By studying already existing theories and then apply them on the thesis. The theories was then developed and refined to evolve to the finished thesis. <strong><p>Result:</p>The smaller investor who chooses to apply the thesis and its principles should be able to establish an opinion about any given company and the industry it does business in. Furthermore the investor should then be able to decide whether a company is worth investing in or if another company gives more value. By these principles the smaller investor should increase his opportunities to reach his investing goals </strong></strong></strong></strong></p>

<p>Bakgrund: Under stora delar av 1900-talet har fusioner varit ett vanligt sätt för företag att växa. Under åren har det funnits olika orsaker till varför företag valt att fusionera. Det finns dock många undersökningar som visar på att fusioner inte alltid varit så lyckosamma som företagsledningarna och intressenterna hoppats på. Varför fortsätter då företag att fusioneras? Genom fusioner vill företagen bli effektivare och mer lönsamma. De tror att fusionen skall leda till positiva synergieffekter. Dessa effekter hoppas företagen skall erhållas bland annat genom samordningsvinster och stordriftsfördelar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra olika företag branschvis för att se om lönsamheten påverkats beroende på med vilket sätt företaget vuxit. Dessutom vill vi se på några av de bakomliggande motiven som ligger till grund för fusioner i de valda företagen.</p><p>Metod: Vi har valt att studera utvalda lönsamhetsmått hos fyra företag, två företag inom två olika branscher. Vi har studerat årsredovisningarna hos de utvalda företagen för att få fram siffror på lönsamhet. De resultat vi fått fram har sedan studerats för att försöka påvisa om ett oorganiskt växande på något sätt skulle vara lönsammare än andra tillväxtmetoder. Med hjälp av teorier om fusioner har vi sedan analyserat varför fusionen gått som den gått.</p><p>Avgränsning: Vi har avgränsat oss till att studera årsredovisningarna för företagen som alla är noterade vid Stockholms fondbörs. Vid val av lönsamhetsmått har vi utgått från ett ägarperspektiv.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att det är svårt att finna några bevis för att oorganisk tillväxt är mer lönsam än organisk tillväxt. Många av de bakomliggande motiven för oorganisk tillväxt är samma inom olika branscher. Det har dock även framkommit att det finns skillnader i lönsamhet, beroende på tillväxtform, mellan olika branscher.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora.</p><p><strong>Metod:</strong> Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde. Resultatet bygger på de genomsnittliga nyckeltalen för stora och små företag och redovisas i diagram. I samband med diagrammen analyserar vi de förändringar vi kan urskilja de tre senaste åren.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Vår uppsats bekräftar det som teorierna och tidigare forskning kommit fram till: sällanköpsbranschen påverkas negativt i högre grad än dagligvarubranschen av en fallande konjunktur. Det mest påtagliga resultatet ser vi när vi analyserar de tre nyckeltalen som mäter företagens lönsamhet. Företagen inom sällanköpsbranschen har kraftigt försämrat dessa nyckeltal och allra värst ser det ut för de små företagen.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vårt förslag till fortsatta studier är att göra en likvärdig studie när krisen har lagt sig. Det var under hösten 2008 som Sverige på allvar började påverkas av krisen och vi är fortfarande mitt uppe i den. En annan intressant inriktning skulle kunna vara att undersöka hur aktiens kurs har påverkats under krisen och jämföra det med förändringarna i nyckeltalen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen bidrar till att verifiera att tidigare forskning och teorier kring de företag studien omfattar fortfarande är aktuella under lågkonjunkturen 2008.</p>