Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har använt definierade risker inom det finansiella området som grund för vårt arbete. Vi har även betraktat de redovisningsstandarder och regelverk vi anser vara viktiga i vår studie av Carnegie.Vi har genom empiriska undersökningar valt att använda utvalda nyckeltal för att jämföra med andra banker och för att göra en jämförelse över tiden av Carnegies nyckeltal. Vi har även intervjuat en revisor och en kapitalmarknadschef på en bank för att få svar på frågor som kan ge oss en lösning på vårt ursprungliga syfte. Resultatet av den empiriska undersökningen har vi sammankopplat med vår teori och detta har lett oss till vår slutsats.Efter att ha sammanställt vårt empiriska material och analyserat de olika delarna har vi kommit fram till att vi inte med säkerhet genom årsredovisningen kan få tillräckligt med information om att Carnegie skulle hamna i kris.

The aim of this master’s thesis is to examine how managers in some public libraries are using performance measurements and to what extent decision making is based on the results. The main questions posed are:•What performance measurements and indicators are used in the libraries examined?•What is the attitude towards performance measurements among library managers?•How and to what extent are performance measurements and indicators used in the process of decision making?•What improvement would library managers wish regarding the development of performance measurements in public libraries?The theory is based on a model of evaluation of the public sector in addition to general steps of evaluation of quality and performance measurement results. The investigation is based on qualitative interviews with seven managers of public libraries in Sweden. The analysis has shown that even though the managers consider performance measurements important, they find them problematic to apply. Setting clearly definable goals is difficult. The mission of the library consists of a number of goals that have to be adhered to. Major goals are often vague. Favouring one goal might mean neglecting another. Relevant measures cannot be applied without defined goals, and without measures quality and performance assessment becomes impossible. Consequently, abstract goals have to be split and transformed into manageable goals, and the goals transformed into measurable ones. The measures used by the managers in this study could largely be categorized as measures of input and output, but no measure of outcome is used. To assess to what extent the library contributes to user need and community goals, outcome measurements could be an important and useful tool. / Uppsatsnivå: D

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar. Därefter jämförde vi utfallen mellan bankerna samt genomförde analyser. Viredovisade resultaten både i tabell- och diagramform för att läsaren skulle få en så braöverblick som möjligt.Vi har utifrån nyckeltalsanalyserna kunnat dra vissa slutsatser. En del nyckeltal har intevisat några tecken på att en finanskris skulle haft en påverkan, medan vi har sett storaförändringar i andra nyckeltal. Det är framförallt kreditförlusterna i Baltikum som harpåverkat nyckeltalen negativt och eftersom Swedbank hade störst placeringar där, var detsåledes den bank som drabbats hårdast. Den bank som klarat sig bäst under finanskrisenhar varit Handelsbanken som i förhållande till övriga banker varit väldigt stabil. En stororsak till detta har givetvis varit att de inte lidit av kreditförluster i samma utsträckningsom övriga banker.

The aim of this Bachelor´s thesis is to investigate how library statistics, performance measurement and indicators represent the modern public library activity. During the last decades the public library has gone through a lot of changes. Information overall has increased and new technology has been introduced into the library. This new development has had effects on the library users. The statistics reported to the Statens kulturråd (National Arts Council) has not changed in the same way. My aim is to find out if the performance measurement and indicators are up to date, and to what extent. Through qualitative interviews with two library managers and a small study of documents my aim is to answer the main questions of this thesis: • What performance measurement and indicators are used in the libraries examined?• To what extent do performance measurement and indicators relate to development and decision making? • How useful do library managers think that performance measurement and indicators are? The theoretical framework consists of Library and Information science literature address performance measurement and evaluation in public libraries. The analysis has shown that it is difficult to evaluate the public library purpose and goals, due to the difficult task of setting clearly definable goals in public libraries. Result shows that present library statistics collected by the Statens kulturråd (National Arts Council) is not up to date. Present library statistics do not represent the modern public library activity.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av H&M Mail Order Division i Borås, somansvarar för postorderverksamheten inom H&M AB. I juni 2007 öppnade man ett nyttcentrallager i Poznan, Polen som förser distributionslagret i Borås med varor. Övergången harinte varit smärtfri, och man dras med problem som leder till merarbete och ökade kostnader iBorås. Syftet med examensarbetet är därmed att kartlägga material- och informationsflödetmellan Borås och Poznan, för att identifiera de problem som skapats samt att geförbättringsförslag. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka interna faktorer som påverkarflödet i de båda lagren, och uppsatsen kommer inte att beskriva hur olika förbättringsförslagska implementeras.För att få en inblick i problematiken användes olika metoder. Befintlig litteratur studeradesför att få kunskap om teorier och metoder som användes och många timmar gick till intervjueroch sammanställning av dessa. En djupare förståelse inhämtades genom medverkan i vissaarbetsmoment i expeditionen.Logistik brukar definieras som läran om effektiva materialflöden, och målet är att skapa ettintegrerat flöde av produkter från leverantörer, genom hela det egna företaget ut till kunder.Ett bra logistikarbete minskar kostnader och ökar intäkter, vilket påverkar lönsamheten iföretaget. För att lyckas med detta är det viktigt att ha kunskap om de nuvarande processerna.Det finns flera metoder för detta, de effektivaste är att kartlägga material- ochinformationsflödena och därmed få fram underlag för att studera viktiga nyckeltal. Denyckeltal som tas upp i uppsatsen är ledtid och genomloppstid inom och mellan de olikalagren, lageromsättningshastighet i Borås, leveranssäkerhet och leveranspålitlighet frånPoznan och till kund samt lagertillgängligheten. De kapitalbindningsrelaterade nyckeltalen ärockså viktiga att mäta, men det är svårt att veta vilka kostnader som är relevanta i ettkartläggningsskede. Därför analyseras inte dessa vidare i uppsatsen.Det är vanligt att människor är rädda för förändringar, särskilt sådana som rör deras arbete.Alla förändringar ska motarbetas till en början, och allt nytt är dåligt och skrämmande. PåH&M kan det kännas naturligt att skylla alla problem på ”Polen”, trots att allt kanske inteberor på dem. Det är dock klart att många problem beror på Poznan, men man kan baraspekulera i vad det beror på. Kanske har de inte fått tillräcklig utbildning, kanske är språketett större hinder än vad man tror, kanske har man i Poznan inte samma syn på kvalitetsarbeteoch de krav på arbetet som medföljer. Detta är också något som ständigt återkommer när mananalyserar uppsatsen. Det gör att det är av största vikt att ge personalen adekvat utbildningoch att ha utförliga arbetsmanualer, i syfte att förbättra kvalitetsarbetet. / Uppsatsnivå: C

<p>Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor.</p><p>Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde. Det var även klart att goodwill, som uppstår vid företagsförvärv, skulle nedskrivas istället för att som tidigare avskrivas. Reglerna som behandlar detta ämnesområde heter IFRS 3. Enligt IFRS 3 skall årlig (eller vid behov) prövning av goodwills värde utföras av företagets ledning och om en förändring av värdet skett skall nedskrivning ske.</p><p>I debatten fanns det en oro huruvida denna förändring skulle påverka företagens redovisade resultat och därmed dess nyckeltal. Om företagen väljer att inte göra nedskrivning av goodwill förbättras företagets resultat och då sjunker P/E-talet, vilket ofta ses som en köpsignal för investerare. Därför påstods i debatten att nyckeltal skulle beräknas exklusive goodwill för att beräknas på rätt sätt.</p><p>Andra nyckeltal som påverkas av IFRS 3 är utdelning (höjs resultatet finns mer att dela ut), soliditet (ökar goodwillposten blir företaget solidare) och goodwillpostens värdering. Det som inte framgick i debatten var hur stor nyckeltalens förklaringsgrad av aktiekursen var (hur stor del av förändring i aktiekurs som kan förklaras av nyckeltal) och därmed vilken effekt regelförändringen skulle få.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Företagen i studien representerar 30 % av Stockholmsbörsens värde per 29 november, 2006. Mätperioden omfattar 1998 till 2006.</p><p>Uppsatsens problemformulering är:</p><p>Vilken förklaringsgrad har nyckeltal påverkade av IFRS 3 för aktiekursen?</p><p>Resultatet som studien visar är att nyckeltalen till stor del förklarar förändring i aktiekurs. De slutsatser vi kommer fram till genom att använda oss av multipel regressionsanalys är att nyckeltalen P/E-tal, soliditet, utdelning samt goodwills förklaringsgrad av förändring i aktiekurs är 67,1 procent. För att IASB skall uppfylla sitt syfte blir det därigenom viktigt att de informerar om vad IFRS-reglerna innebär.</p>

<p>Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse. Eftersom det är få studier gjorda i Sverige om sambandet mellan den orena revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal för att kunna prognostisera en konkurs blir detta av extra intresse att undersöka.</p><p>Frågan vi ställer oss är: Kan revisionsberättelsen användas för att prognostisera konkurser?</p><p>Huvudsyftet med vår studie är att undersöka vilket informationsvärde revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal har för att prognostisera konkurser. Utöver detta huvudsyfte har vi även som delsyfte att undersöka vilken anmärkning i den orena revisionsberättelsen som tillför mest i en konkursförutsägelse.</p><p>Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där utgångspunkten har varit vår teoretiska referensram innehållande tidigare forskning kring konkursförutsägelser och revisionsberättelsen. Vår studie är kvantitativ, datamaterial från 50 konkursföretag och 200 friska företag har analyserats i olika statistiska modeller, framförallt i den logistiska regressionsanalysen.</p><p>Slutsatserna av vår studie är att revisionsberättelsen går att använda för att prognostisera konkurser. I den logistiska regressionsanalysen är den signifikant tillsammans med nyckeltalen kassalikviditet och räntabilitet på totalt kapital. Det är tydligt att revisionsberättelsen har ett informationsvärde i en konkursförutsägelse, den bidrar med ytterligare information för att kunna prognostisera konkurser. Anmärkningarna om skatter och avgifter samt om att aktiekapitalet är förbrukat till hälften är statistiskt signifikanta i den logistiska regressionsanalysen. Det innebär att av de anmärkningar som vi undersökt, är dessa två anmärkningarna bäst på att förklara en stundande konkurs.</p> / <p>The auditors function is to review company accounts, and the auditors report can be seen as a quality assurance for that the accounts are established according to current legislation. Some have questioned the audit report’s content and what it contributes with. A lot of research has been made to develop models that in a reliable way can predict corporate bankruptcy. Most of the models are based on financial data and financial ratios. There is also research that besides financial ratios has included the auditors report in statistical models to see if it can be used in bankruptcy prediction models. Since there has been very little research done on the connection between bankruptcy and the auditors report in Sweden it is very interesting to study.</p><p>The question that we ask is: Can the auditor’s report be used to predict bankruptcy?</p><p>The main purpose of our study is to investigate what information value the audit report together with financial ratios has when it comes to predicting bankruptcy. In excess of this main purpose we also want to study which type of audit report that best can predict bankruptcy.</p><p>We have used a deductive approach where the starting-point has been our theoretical reference frame containing previous research in bankruptcy prediction and the audit report. Our study is quantitative and data from 50 bankrupt companies and 200 healthy companies has been analyzed in different statistical models, especially in the logistic regression.</p><p>The results of this study show that the auditor report can be used to predict bankruptcy. In the logistic regression the audit report is significant together with the ratios cash ratio and profitability of the total capital. It is obvious that the audit report has an information value in a bankruptcy prediction model, it contributes with excessive information to a bankruptcy prediction model. Auditor reports containing remarks about tax payments and remarks on liquidation are significant in the logistic regression analysis. It means that, of the different remarks in the audit report that we have studied, these two remarks best explain if a company is facing bankruptcy or not.</p>

<p>Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersätta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet får företaget ett rådrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfället riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé många hade hoppats på. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade. Antalet konkurser under samma period uppgick till 88 262, vilket visar på den dåliga genomslagskraft lagen fått. Trots det dåliga genomslag lagen om företagsrekonstruktion har fått, finns lite forskning på området. De få undersökningar som gjorts har mestadels fokuserat på att kartlägga vilka typer av företag som väljer att ansöka om rekonstruktion. Exempelvis vilken organisationsstruktur de har, storlek på företaget, hur länge de har varit verksamma och dess geografiska läge. Genom åren har ett flertal statistiska modeller utvecklats för att kunna predicera en konkurs innan den inträffar. Den mest kända och allmänt vedertagna modellen är Z-score, utvecklad av Edward I Altman. Vi blev nyfikna på om denna forskning även går att applicera på företag som väljer att ansöka om företagsrekonstruktion? Med kunskap om de finansiella förutsättningarna, kan kanske fler företag med möjlighet att genomgå en företagsrekonstruktion identifieras och eventuellt räddas från en annars oundviklig konkurs. Denna uppsats syftar till att utifrån en finansiell analys studera skillnader i den ekonomiska ställningen hos rekonstruktionsföretag respektive konkursföretag. Då vi utifrån en stor mängd data vill generalisera resultatet på en hel population har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt och skapat en teoretisk bas innan den empiriska studien tagit vid. Den teoretiska referensramen behandlar främst teorier kring lagen om företagsrekonstruktion, nyckeltal och konkurspredicering. De modeller och nyckeltal vi valt ut, har utifrån tidigare undersökningar visat sig bra vid bedömningen av ett företags nuvarande och framtida finansiella ställning. I undersökningen framkom att de företag som ansöker om företagsrekonstruktion har lika dåliga och i vissa avseenden sämre finansiella förutsättningar än de företag som gick direkt i konkurs. Även Z-scoremodellen indikerade att rekonstruktionsföretagens finansiella ställning var sämre än konkursföretagens.</p>

<p>Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd & Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.</p>

<p>Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en allt större roll under senare år. Fler och fler företag ser värdet av och engagerar sig i frågor rörande miljö, samhälle och socialt ansvarstagande. Under många år har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frågor kan ha påverkan på lönsamheten i företag och i så fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den här studien syftar till att försöka svara på om CSR har inverkan på företags lönsamhet. En kvantitativ metod valdes för att om möjligt nå generaliserbarhet. Tre nyckeltal från 24 svenska börsnoterade företag under fyra räkenskapsår har studerats och jämförts med en betygsättning från Folksam där företagen graderats utifrån hur väl de presterat inom området CSR. Resultatet blev ett positivt samband med räntabilitet på eget kapital, inget tydligt med räntabilitet på totalt kapital och negativt samband med vinstmarginal. Totalt sett i studien fastställdes därför inget samband.</p> / <p>Corporate Social Responsibility (CSR) has grown in importance during the last years. More and more companies is recognizing the benefits of and is involving in matters concerning environment, society and social responsibilities. It has during many years been a debate whether there is a link between these questions and financial performance and in that case how this link looks like. The results of the previous studies have not been uniform and no real conclusion has been drawn. This study aims to examine if CSR has effect on profitability by a quantitative method. Three financial ratios from four financial years from 24 swedish public listed companies has been collected. This has been compared with a grade system from Folksam where the companies have been judged from their performance within the CSR area. The result was a positive relation to return on equity, no obvious relation to return on total assets and a negative relation to profit margin. Thus, no relation was found seen to the study as a whole.</p>