This thesis suggests a method for measurement of corporate contribution to sustainable development, looking at how well a company stands up to its policies and commitments regarding sustainable development. A sustainability index is developed and calculated for ITT Flygt AB over a three years period (2002-2004). The index structure is based on scientific literature and interviews with ITT Flygt and four other engineering companies. The purpose of the index is to support corporate sustainability-management. The index is calculated by aggregating some forty sustainability-indicators. These indicators are individual to each company and are designed to measure the significant sustainability aspects of the company. Besides from providing one aggregated sustainability-value of the company, the index also provides sub-indices, which support the interpretation of the index result.

Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ”bantat” sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ”bantade” balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher. Genomförande: I undersökningen valde vi ut företag noterade på Stockholmsbörsen som offentliggjort att de genomfört bantningar av sina balansräkningar. Genom att studera tidningsartiklar och årsredovisningar har vi utrönt vilka åtgärder som vidtagits av företagen samt effekterna av de genomförda åtgärderna. Resultat: En bantning av en balansräkning innebär att åtgärder för att minska tillgångsmassan skett. Vilka dessa åtgärder är och vilket syftet med dem är varierar dock kraftigt. Några exempel på åtgärder som företagen utfört är extra aktieutdelningar, sale and lease back, outsourcing, försäljning av dotterbolag och återköp av egna aktier. Användningen av begreppet sker mycket godtyckligt. Effekterna av åtgärderna varierar, några vi funnit är minskad skuldsättning, ökad skuldsättning, minskade tillgångar och ökad lönsamhet.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut? Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009. Eventuell förändring kommer mätas utifrån valda nyckeltal kopplade till finansiellt risktagande. Har riskexponeringen utvecklats lika eftersom företagen tillhör samma bransch? Eller beror det helt på det enskilda företagets kapitalstruktur? Metod: Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod där data är hämtad från företagens årsredovisningar för perioden 1995 till 2009. Siffrorna ur dessa har sedan tolkats och nyckeltal har beräknats fram för att kunna analysera den finansiella risken i de enskilda företagen. Till referensramen har lämplig litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Vissa internetkällor har även beaktats vid datainsamlingen. Resultat och slutsats: Den finansiella risken har generellt ökat i de studerade fallföretagen, men förändringarna i företagens nyckeltal kan inte generaliseras. Den finansiella riskexponering det enskilda företaget står inför beror på vald kapitalstruktur, vilket skiljer sig avsevärt mellan företagen trots liknande verksamheter. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka vad företag själva anser om sitt risktagande och då även ta hänsyn till hur de ser på rörelseriskens betydelse för deras totala riskexponering. Det vore även intressant att genomföra en undersökning för hur den interna styrningen i företaget påverkar val av kapitalstruktur.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige. Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden. Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet. Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.

För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2). Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3). Nyckeltal används dessutom inför beslutsfattande rörande lokalutnyttjande, men också inför långsiktiga strategiska beslut 4). Måttet används ofta som ett försök att förenkla eller konkretisera ett i grunden komplicerat tillstånd 5). I den här rapporten beräknas nyckeltal över ett antal Folktandvårdskliniker i Falun/Borlänge området för att visa hur väl anpassade lokalerna är för verksamheten och belysa vad som faktiskt skulle kunna förbättras inom lokalutformningen. Som referens till folktandvårdens lokaler har även motsvarande nyckeltal beräknats för en privattandvårdsklinik. Folktandvården Dalarna har idag en väldigt hög produktivitet, där man egentligen inte kan ta emot fler patienter med rådande antal tandläkare och behandlingsrum. Däremot har Folktandvården en lokaleffektivitet som visar att man har alldeles för stora ytor för sin verksamhet, om man sätter dessa i relation till den privata tandvårdskliniken. 1) www.newsec.se 2007-05-09 14:15 2) Hampton, 2003, sid. 6 3)www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02 4) Widlund och van Dijk 2003, sid. 27 5) www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag med udda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer på finansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ett samstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt från bioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skulder genom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris. Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan korta skulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört med tidigare studier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen.

Revisorn har till uppgift att granska företags räkenskaper och revisionsberättelsen kan ses som en kvalitetsstämpel på att räkenskaperna är upprättade enligt gällande regler. Vissa har dock ifrågasatt revisionsberättelsens innehåll och vad den bidrar med. Mycket forskning har bedrivits för att utveckla modeller som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga konkurser. De allra flesta bygger på finansiella data i form av olika nyckeltal. Det finns även forskning som förutom finansiella nyckeltal också inkluderat revisionsberättelsen i olika statistiska modeller för att utreda hur väl den kan användas i en konkursförutsägelse. Eftersom det är få studier gjorda i Sverige om sambandet mellan den orena revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal för att kunna prognostisera en konkurs blir detta av extra intresse att undersöka. Frågan vi ställer oss är: Kan revisionsberättelsen användas för att prognostisera konkurser? Huvudsyftet med vår studie är att undersöka vilket informationsvärde revisionsberättelsen tillsammans med nyckeltal har för att prognostisera konkurser. Utöver detta huvudsyfte har vi även som delsyfte att undersöka vilken anmärkning i den orena revisionsberättelsen som tillför mest i en konkursförutsägelse. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt där utgångspunkten har varit vår teoretiska referensram innehållande tidigare forskning kring konkursförutsägelser och revisionsberättelsen. Vår studie är kvantitativ, datamaterial från 50 konkursföretag och 200 friska företag har analyserats i olika statistiska modeller, framförallt i den logistiska regressionsanalysen. Slutsatserna av vår studie är att revisionsberättelsen går att använda för att prognostisera konkurser. I den logistiska regressionsanalysen är den signifikant tillsammans med nyckeltalen kassalikviditet och räntabilitet på totalt kapital. Det är tydligt att revisionsberättelsen har ett informationsvärde i en konkursförutsägelse, den bidrar med ytterligare information för att kunna prognostisera konkurser. Anmärkningarna om skatter och avgifter samt om att aktiekapitalet är förbrukat till hälften är statistiskt signifikanta i den logistiska regressionsanalysen. Det innebär att av de anmärkningar som vi undersökt, är dessa två anmärkningarna bäst på att förklara en stundande konkurs. / The auditors function is to review company accounts, and the auditors report can be seen as a quality assurance for that the accounts are established according to current legislation. Some have questioned the audit report’s content and what it contributes with. A lot of research has been made to develop models that in a reliable way can predict corporate bankruptcy. Most of the models are based on financial data and financial ratios. There is also research that besides financial ratios has included the auditors report in statistical models to see if it can be used in bankruptcy prediction models. Since there has been very little research done on the connection between bankruptcy and the auditors report in Sweden it is very interesting to study. The question that we ask is: Can the auditor’s report be used to predict bankruptcy? The main purpose of our study is to investigate what information value the audit report together with financial ratios has when it comes to predicting bankruptcy. In excess of this main purpose we also want to study which type of audit report that best can predict bankruptcy. We have used a deductive approach where the starting-point has been our theoretical reference frame containing previous research in bankruptcy prediction and the audit report. Our study is quantitative and data from 50 bankrupt companies and 200 healthy companies has been analyzed in different statistical models, especially in the logistic regression. The results of this study show that the auditor report can be used to predict bankruptcy. In the logistic regression the audit report is significant together with the ratios cash ratio and profitability of the total capital. It is obvious that the audit report has an information value in a bankruptcy prediction model, it contributes with excessive information to a bankruptcy prediction model. Auditor reports containing remarks about tax payments and remarks on liquidation are significant in the logistic regression analysis. It means that, of the different remarks in the audit report that we have studied, these two remarks best explain if a company is facing bankruptcy or not.

Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en allt större roll under senare år. Fler och fler företag ser värdet av och engagerar sig i frågor rörande miljö, samhälle och socialt ansvarstagande. Under många år har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frågor kan ha påverkan på lönsamheten i företag och i så fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den här studien syftar till att försöka svara på om CSR har inverkan på företags lönsamhet. En kvantitativ metod valdes för att om möjligt nå generaliserbarhet. Tre nyckeltal från 24 svenska börsnoterade företag under fyra räkenskapsår har studerats och jämförts med en betygsättning från Folksam där företagen graderats utifrån hur väl de presterat inom området CSR. Resultatet blev ett positivt samband med räntabilitet på eget kapital, inget tydligt med räntabilitet på totalt kapital och negativt samband med vinstmarginal. Totalt sett i studien fastställdes därför inget samband. / Corporate Social Responsibility (CSR) has grown in importance during the last years. More and more companies is recognizing the benefits of and is involving in matters concerning environment, society and social responsibilities. It has during many years been a debate whether there is a link between these questions and financial performance and in that case how this link looks like. The results of the previous studies have not been uniform and no real conclusion has been drawn. This study aims to examine if CSR has effect on profitability by a quantitative method. Three financial ratios from four financial years from 24 swedish public listed companies has been collected. This has been compared with a grade system from Folksam where the companies have been judged from their performance within the CSR area. The result was a positive relation to return on equity, no obvious relation to return on total assets and a negative relation to profit margin. Thus, no relation was found seen to the study as a whole.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersätta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet får företaget ett rådrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfället riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé många hade hoppats på. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade. Antalet konkurser under samma period uppgick till 88 262, vilket visar på den dåliga genomslagskraft lagen fått. Trots det dåliga genomslag lagen om företagsrekonstruktion har fått, finns lite forskning på området. De få undersökningar som gjorts har mestadels fokuserat på att kartlägga vilka typer av företag som väljer att ansöka om rekonstruktion. Exempelvis vilken organisationsstruktur de har, storlek på företaget, hur länge de har varit verksamma och dess geografiska läge. Genom åren har ett flertal statistiska modeller utvecklats för att kunna predicera en konkurs innan den inträffar. Den mest kända och allmänt vedertagna modellen är Z-score, utvecklad av Edward I Altman. Vi blev nyfikna på om denna forskning även går att applicera på företag som väljer att ansöka om företagsrekonstruktion? Med kunskap om de finansiella förutsättningarna, kan kanske fler företag med möjlighet att genomgå en företagsrekonstruktion identifieras och eventuellt räddas från en annars oundviklig konkurs. Denna uppsats syftar till att utifrån en finansiell analys studera skillnader i den ekonomiska ställningen hos rekonstruktionsföretag respektive konkursföretag. Då vi utifrån en stor mängd data vill generalisera resultatet på en hel population har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt och skapat en teoretisk bas innan den empiriska studien tagit vid. Den teoretiska referensramen behandlar främst teorier kring lagen om företagsrekonstruktion, nyckeltal och konkurspredicering. De modeller och nyckeltal vi valt ut, har utifrån tidigare undersökningar visat sig bra vid bedömningen av ett företags nuvarande och framtida finansiella ställning. I undersökningen framkom att de företag som ansöker om företagsrekonstruktion har lika dåliga och i vissa avseenden sämre finansiella förutsättningar än de företag som gick direkt i konkurs. Även Z-scoremodellen indikerade att rekonstruktionsföretagens finansiella ställning var sämre än konkursföretagens.