Studien Nyckeltal som indikationer på earnings management hade som syfte att ta fram ett verktyg som kan användas i de finansiella rapporterna för att upptäcka företag där en större sannolikhet för earnings management föreligger. Studien har sin utgångspunkt i en forskning utförd av Vladu, Amat och Cuzdriorean som publicerades år 2016. I studien appliceras det tillvägagångssätt och de tolv nyckeltal forskarna använde för att ta fram en modell som kan appliceras i den svenska kontexten. Nyckeltalen som används är framtagna för att fånga upp förvrängningar i de finansiella påståenden eller betingelser i företagets ekonomiska miljö som kan skapa incitament och öka sannolikheten för EM. I en komparativ två-fallstudie utvidgas förhållandeanalysen med statistiska tekniker som testar nyckeltalens diskriminanteffekt, relevans och bidrag samt förmåga att urskilja företag från två olika grupper. Grupperna av företag är följande: företag som är utpekade för att ha använt EM och företag som är kända för att följa god redovisning. Resultatet visade att de nyckeltal som bäst urskiljer företag som ansågs ha använt EM är: SG (ökad nettoomsättning) och CFO1 (index på kassaflöde från den löpande verksamheten), när företagen som analyseras består av både varu- och tjänsteproducerande företag. Det innebär att en ökad sannolikhet för EM förelåg vid en försämrad försäljning och ett kassaflöde som avtog mer än årets resultat. När enbart varuproducerandeföretag ingick i urvalet visades även LI1 (index av hävstångseffekten) som ett användbart nyckeltal. Det innebär att sannolikheten för EM ökade ytterligare vid en ökad skuldsättning. Studien har tagit fram två modeller som har lyckats utpeka 88,6 % respektive 100 % av företagen som varit anklagade för att ha manipulerat sin redovisning. Däremot kan modellerna anses vara beroende av studiens urval och därav kan brister förekomma i anledning av huruvida modellen skall kunna fungera som ett självständigt verktyg på svenska företag.

Abstract Date: 2022-06-01  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Elin Andersson Vanessa Cederlund Dahl Ebba Qvarfordt Sylvan Title: To interpret the annual report when purchasing a co-operative apartment – A qualitative study of the impact that financial knowledge has on the use of the housing co-operatives annual reports Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Financial knowledge, annual report, financial ratio, co-operative apartment, housing co-operative Research questions: - Do co-operative apartment owners take part of housing co-operatives annual reports and, if so, which parts are considered significant?- What level of financial knowledge do co-operative apartment buyers have?- Does a relationship between the level of financial knowledge and the use of a housing co-operatives annual report exist? Purpose: The purpose of this study is to investigate the impact of the level of knowledge on the use of the housing co-operatives annual reports when purchasing a cooperative apartment. Method: A qualitative method has been applied for the study where the empirical material consists of ten semi-structured interviews with co-operative apartment buyers. In this study a deductive research approach has been implemented. Conclusion: The annual report was present among co-operative apartment buyers for the majority of the respondents, where most financial ratios, notes, balance sheets and income statements were important. Co-operative apartment owners predominantly possess a high or medium level of financial knowledge. The annual report was a significant factor that influenced most of the respondents with high objective financial knowledge investment decisions. At last, it has been established that there is a connection between the level of financial knowledge and the use of the annual report. / Sammanfattning Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhället och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Andersson Vanessa Cederlund Dahl Ebba Qvarfordt Sylvan Titel: Att tolka årsredovisning vid bostadsrättsköp - En kvalitativ studie om vilken påverkan finansiell kunskap har vid användning av bostadsrättsföreningars årsredovisningar Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Finansiell kunskap, årsredovisning, nyckeltal, bostadsrätt, bostadsrättsförening Forskningsfrågor: - Tar bostadsrättsköpare del av bostadsrättsföreningens årsredovisning och i sådant fall vilka delar anses vara betydelsefulla? - Vilken nivå av finansiell kunskapsnivå har bostadsrättsköpare? - Finns det ett samband mellan nivån av finansiell kunskap och användningen av en bostadsrättsförenings årsredovisning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera vilken påverkan nivån av finansiell kunskap har för användandet av bostadsrättsföreningar årsredovisningar vid köp av bostadsrätt. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats för undersökningen där insamlingen av det empiriska materialet består av tio semistrukturerade intervjuer med bostadsrättsköpare. I denna studie har ett deduktivt tillvägagångssätt implementerats. Slutsats: Årsredovisningen var närvarande vid bostadsrättsköp för majoriteten av respondenterna där flertalet nyckeltal, noter och balans-och resultaträkning var betydelsefulla. Bostadsrättsägare besitter till övervägande del en hög eller medelnivå av finansiell kunskap. Årsredovisningen var en betydande faktor som påverkade majoriteten av respondenter med hög objektiv finansiell kunskap till sina investeringsbeslut. Till sist har det konstaterats att det finns ett samband mellan nivån av finansiell kunskap och användandet av årsredovisningen.

Studien visar att materialitetsanalys till viss del redan sker i kommunal verksamhet när de upprättar hållbarhetsredovisning. Däremot är denna i många fall mycket ostrukturerad och i vissa fall reflekterar inte kommunerna över att de prioriterar information. Materialitetsanalysen som utfördes av kommunerna visade dels att Agenda 2030-nyckeltalen som är ämnade att användas och implementeras i sin helhet i många fall är svårhanterlig med grund i kommunernas självstyre och unika sammanhang. Vidare visade studien att materialitetsanalysen kan vara användbar för att hitta de nyckeltal bland Agenda 2030-nyckeltalen som faktiskt är användbara för en specifik kommun. Detta eftersom vad som är att anse som materiellt eller inte till största del verkar vara helt beroende på varje enskild kommuns egen uppfattning. Vad som statuerar ett materiellt nyckeltal är alltså mycket beroende på varje enskild kommun. Däremot är det viktigt för kommunerna att nyckeltalet faktiskt går att arbeta med. Huruvida kommunen tidigare haft fram- eller motgångar med nyckeltalet tycks inte vara av någon större vikt. Matrisen låter också kommunerna reflektera kring och analysera nyckeltalen vilket kan utgöra ett gott komplement till nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Kommunerna är bekanta med Agenda 2030 och vikten av att implementera denna i sin hållbarhetsredovisning. Materialitetsanalysen tillåter detta att ske systematiskt och är användbart för att ta hänsyn till varje kommuns förutsättningar. På så vis närmar sig kommunerna materiella hållbarhetsredovisningar med substans snarare än generella kopior av varandra med intetsägande nyckeltal. Detta innebär också att legitimitetsgapet mot samhället minskas. Explicit tryck i form av lagar för att driva på kommunal hållbarhetsredovisning medför risker. Detta kan bestå av att information tas med för att tillgodose ett lagkrav och inte för att det är materiellt. Materialitetsanalysen har en plats i kommunal hållbarhetsredovisning, detta är möjligt utan att tvinga dit den med lagar. Genom att belysa användbarheten och det värde en strukturerad analys av nyckeltal eller annan information ger hållbarhetsredovisningen kan också en norm bildas som främjar kvalitet framför inställsamhet. / The study shows that materiality analysis to some extent already takes place in municipal activities when they prepare sustainability reports. However, in many cases this is unstructured and in some cases the municipalities do not reflect on the fact that they prioritize information. The materiality analysis carried out by the municipalities showed that the Agenda 2030 key figures that are intended to be used and implemented in their entirety are in many cases difficult to handle and not suitable as a national standard based on the municipalities' autonomy and unique contexts. Furthermore, the study showed that the materiality analysis can be useful for finding the key figures among the Agenda 2030 key figures that are useful for a specific municipality. This is because what is to be regarded as material or not largely seems to be dependent on each individual municipality's own perception. What constitutes a material key figure is thus highly dependent on each individual municipality. On the other hand, it is important for the municipalities that the key figure is operational. Whether the municipality has previously had successes or setbacks with the key figure does not seem to be of any major importance to if it is to be regarded material or not.The matrix also allows the municipalities to reflect on and analyze the key figures, which can be a good complement to the key figures in the sustainability report. The municipalities are familiar with Agenda 2030 and the importance of implementing this in their sustainability report. The materiality analysis allows this to take place systematically and is useful for considering the conditions of each municipality. In this way, the municipalities approach material sustainability reports with substance rather than general copies of each other with bland key figures. Doing this will help the municipal to reduce the legitimacy gap. Explicit pressure in the form of laws to push for municipal sustainability reporting entails risks. This may consist of information being disclosed to satisfy a legal requirement and not because it is material. The materiality analysis has a place in municipal sustainability reporting, and it can take this without being forced to do so by laws. By highlighting the usefulness and the value that a structured analysis of key figures or other information provides in the sustainability report, a norm can also be formed that promotes quality over conformity in municipal sustainability reporting.

Fastighetsbranschen är en bransch som är inne i en digitaliseringsperiod. Tidigare manuell hantering övergår alltmer till att hanteras digitalt. Företag och organisationer behöver vara följsamma i utvecklingen för att ha möjlighet att hantera data och information som är relaterad till fastighetsförvaltning, för att ha möjlighet att ta del av de fördelar som den digitala förändringen kan ge. Det är därav viktigt att välja en teknologi eller verktyg som på ett bra sätt tillgängliggör viktiga data till organisationen. Med hjälp av nyckeltal och analyser kan en organisation generera kunskap och förståelse för den egna verksamheten, vilket är ett steg i digital följsamhet.Vid en förändring är det angeläget att ta del av och se kundernas behov, för att ha möjlighet att anpassa en lösning efter kundens behov eller problem. Involvering av kunder i en utvecklingsprocess är även en viktig faktor för nytänkande och innovation, som kan generera både konkurrensfördelar och gemensamma värden mellan systemleverantör och kund.Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och beskriva det behov kunderna har av nyckeltalsanalyser inför systemleverantörens utveckling av ett beslutsstödsystem.En entreprenöriell ansats har använts i kandidatuppsatsstudien för att samla in primära empiriskadata. Tre kvalitativa SPIN-intervjuer utgjorde underlag för designen av en MVP-prototyp, som har testats och utvärderats i två omgångar. I entreprenöriella ansatser är kunden i fokus. Den entreprenöriella ansatsen har kombinerats med kvalitativa intervjuer med två av fallföretagets företrädare.Några av de viktigaste slutsatserna från studien är de konkreta nyckeltal som har identifieratsgenom den entreprenöriella ansatsen och som presenteras i MVP-prototyperna. Studien har även påvisat att det finns ett underliggande behov av nyckeltal inom fastighetsbranschen. Det finns även behov av att skapa en förståelse för den egna verksamheten, göra kontinuerliga uppföljningar inom verksamheten samt se och följa verksamhetens största flöden.

Syfte: Hockeyklubbarna i den svenska högsta ligan SHL växer och därmed ökar kraven på den ekonomiska uppföljningen. Forskning kring detta och hur elitklubbarna arbetar med verksamhetsstyrning är tunt dokumenterad. Klubbarna drivs som ideella föreningar och samtidigt pekar studier på att en kommersialisering av dessa verksamheter finns. Vi ämnar med denna kandidatuppsats att bidra till ökad förståelse för hur hockeyföreningar på elitnivå jobbar med verksamhetsstyrning. Hur man arbetar med mätning och uppföljning av verksamheten samt belysa om föreningarna inkorporerar nyckeltal i sin styrning.  Studien skall besvara forskningsfrågorna:Hur använder sig dessa föreningar av uttalade styrverktyg och vart ligger tyngdpunkten i organisationens mätning och uppföljning? Använder organisationerna nyckeltal i sin styrning och är dessa anpassade efter den speciella kontext föreningarna är verksamma inom? Metod: En kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika SHL-klubbar. Studien har en hermeneutisk vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat och Slutsats: Föreningarnas nuvarande styrverktyg i form utav budget klarar inte längre av att effektivt styra organisationen utifrån den kontext man verkar inom. Man befinner sig i en utvecklingsfas där strategifrågor, målformuleringar och retorik influeras av företag på den kommersiella marknaden. Ett mer mångfacetterat styrverktyg likt Kaplan och McMillans (2021) balanserade styrkort presenteras som ett komplement till befintliga arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap till det företagsekonomiska området. Detta i form av en empirisk undersökning som behandlar hur ideella föreningar i form av SHL-klubbar arbetar med verksamhetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: En djupgående studie med fler representanter inom samma klubb kan bidra med en ökad förståelse för hur verksamhetsstyrning uppfattas och om samsyn finns inom SHL-klubbarna. Att närmare undersöka klubbarnas förhållande till sina intressenter skulle också kunna öka kunskapen om de faktorer föreningarna bör ta i beaktning i sin verksamhetsstyrning.

Bakgrund: Ideella föreningar har inte som mål att maximera sin vinst, därmed går varje intjänad krona tillbaka till verksamheten och dess medlemmar. Trots det kan de ideella föreningarna inte gå med förlust och de måste generera intäkter för att förbättra verksamheten och för att säkerställa sin framtida ställning. Nyckeltal används som hjälpmedel för att få en överskådlig bild av en organisations hälsa och utveckling. Nyckeltalen fokuserar på de aspekter som är mest kritiska för en organisations nuvarande och framtida framgång. Dessa syftar till att underrätta gällande vilka handlingar som behöver genomföras för att öka prestationen inom en verksamhet.Syfte: Studien syftar till att utöka förståelsen för nyckeltal inom ideella föreningar. Vi har valt att studera fallet Friskis&Svettis.Design/metod: I studien används ett abduktivt synsätt, vilket innebär att en induktiv och deduktiv ansats har kombinerats. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod, där vi har intervjuat informanter från sex olika Friskis&Svettis föreningar. Empirin analyseras mot tidigare forskning inom det studerade området för att skapa bättre förståelse för resultatet.Resultat: Studiens resultat visar att Friskis&Svettis mission är att bedriva och erbjuda lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Det kan urskiljas att missionen är densamma både på central som lokal nivå. Utifrån studien framkom det att de nyckeltal som fastställs centralt är inpasseringsstatistik och medlemsstatistik. Inpasseringsstatistik hjälper till att anpassa utbudet och därmed uppnå målet med att få fler i rörelse. Medlemsstatisk visar vidare hurvida man lyckas med målet och kan användas som ett verktyg för att utvärdera och följa upp verksamheten. De nyckeltal som används lokalt är inpasseringsstatistik, medlemsstatistik, kortförsäljning, likviditet, intäkt per medlem, medlemsnöjdhet samt soliditet. Dessa varierar i mängd och användning mellan de lokala enheterna.Nyckeltal används som ett verktyg för att mäta huruvida målen uppnås. Vidare får uppfattningen att finansiella nyckeltal inte fyller en lika viktig roll för Friskis&Svettis då det inom verksamheten inte finns ett avkastningsmål. Finansiella nyckeltal inom Friskis&Svettis används därför främst för att säkerställa överlevnad. Det framgår även tydligt att dessa nyckeltal möjliggör åstadkommandet av de icke finansiella målen eftersom en god ekonomi hjälper till att förbättra verksamheten och öka medlemmarnas nöjdhet.Originalitet/Värde: Forskning som behandlar nyckeltal inom ideella föreningar är idag begränsad. Studiens resultat adderar mer kunskap inom ämnet som i framtiden kan användas för att utforska området ytterligare. / Background: The goal for Non-profit organizations is not to maximize the profit, therefore every earned Krone goes back to the organization and their members. In spite of that the non-profit organizations cannot run at a loss and they have to generate revenues to be able to improve the organization and secure their future position. A key performance indicator is used as a tool to get a perspicuous picture of the health and development of the organization. The key performance indicators focus on the aspects that are most critical to an organization's current and future success. The purpose with these is to inform which actions that needs to be implemented to enhance the performance within an organization.Purpose: The aim of the study is to increase the understanding of key performance indicators in Non-profit organizations. We have chosen to study Friskis&Svettis, a Swedish Non-profit organization.Design/methodology/approach: This study uses an abductive approach, which means that we have combined an inductive and a deductive perspective. Research is based on a qualitative method where we have interviewed informants from six different Friskis&Svettis organizations. The empirical data is analyzed against the existing research in the field of study to increase the understanding of the findings.Findings: The results of the study indicate that the mission of Friskis&Svettis is to offer pleasurable and accessible training for everybody. The mission is the same both on central and local level. The study revealed that the KPIs, membership- and presence statistics, are the same and are set centrally. The presences statistics helps to adapt the supply and thereby achieve the goal to get more people in motion. Membership statistics shows whether you succeed with the goal (or not) and can be used as a tool to follow-up and evaluate the organization. The KPIs that are used locally are membership statistics, presence statistic, card sales, liquidity, revenue per member, member satisfaction and solidity. These KPIs vary in number and use in the local units.KPIs are used as a tool to measure how the goals are achieved. Furthermore, the notion is that the financial indicators do not fill an equally important role in Friskis&Svettis when the organization does not have return of investment targets. Financial indicators in Friskis&Svettis are therefore used mainly to ensure survival. It is also clear that these figures enable the realization of the non-financial targets because a good economy helps to improve operations and increase member satisfaction.IIIOriginality/value: The knowledge about key performance indicators in Non-profit organizations is today limited. The findings of the study add knowledge about the subject that can be used in the future for further research.

No description available.

Prestationsmätning förekommer i de flesta företagen och nyckeltal är mått på de prestationer som mäts. Studiens syfte är att undersöka vilka nyckeltal som används och hur dessa utgör en del av styrningen i två olika företag inom samma bransch. Den bransch som har valts att studeras i denna uppsats är fordonsindustrin och de två företag som har valts är lastbilstillverkare. En del av syftet är att identifiera likheter och skillnader i användningen av nyckeltal i de olika företagen. Denna studies problemformuleringar är:    Vilka nyckeltal används i kärnprocessen hos lastbilstillverkarna? På vilka sätt utgör dessa mått en del av företagens styrning? Metod: I denna uppsats används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden som används är i form av intervjuer. Intervjuerna är semistrukturerade vilket innebär att intervjuaren utgår från ett frågeformulär och respondenterna besvara frågorna fritt. Till dokumentstudien som handlar om att studera vilka nyckeltal som presenteras i respektive företags årsredovisning, för år 2014 används en kvantitativ forskningsmetod.   Teori: Teorier kring nyckeltal, prestationsmätning och styrning är de teorierna som används i denna studien.   Empiri: De fallföretag som valts till studien är två företag som är verksamma i fordonsindustrin ibland annat Sverige, en bransch av stor betydelse för svensk export. Denna bransch är konkurrentutsatt och fallföretagen är konkurrenter. För att uppnå syftet med studien har en semistrukturerad intervju med respektive företag genomförts. Intervjuerna är utformade och utförda för att få en djupare förståelse för vilka nyckeltal som används samt hur dessa påverkar styrningen i fallföretagen. Som ett komplement till intervjuerna gjordes en dokumentstudie för att få ytterligare information och förståelse om vilka nyckeltal som används i respektive företag. Utifrån informationen som samlats in genom intervjuerna och dokumentstudien jämfördes fallföretagen för att se likheter och skillnader mellan företagen.   Slutsats: Undersökningen visade att fallföretagen har samma vision. I företagen används både finansiella och icke finansiella nyckeltal. En del av nyckeltalen är liknande i båda företagen men det förkommer även nyckeltal som skiljer sig mellan fallföretagen, även om visionen är densamma. Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som används i företagen. I det balanserade styrkortet delas nyckeltalen in i olika perspektiv. Den största skillnaden som visats i denna undersökning är att målen för respektive nyckeltal tas fram på olika sätt i fallföretagen. Slutsatsen är att två företag med samma vision arbetar mot sitt mål på olika sätt. / Performance measurement is an instrument that exists in most companies, a key indicator are a tool which value are decided by performance that is measured within the company. There are two different types of key indicators, financial and nonfinancial. The objective of this study is to investigate which of these key indicators that are used in the core process of each company and also how they influence the management. The two selected companies in this study are active in the same branch and are competing with one another. In the theoretical part of this study performance measurement, key indicators and management are in focus. A qualitative study that has been used is by semi-structured interviews. The interviews were conducted with respondents from the respective case companies. Also a documentary study was done by collecting data from the financial statements for the year 2014. The data that was gathered from the interviews and the document study are presented in the empirical section of this study. The results show that both companies are sharing the same vision and uses both financial and nonfinancial key indicators. In their management both companies uses the balanced scorecard, which is a hybrid model that is used as a management tool.

Logisektorn står för en betydande del av resurskonsumtionen och den miljömässiga påverkan från turistindustrin. Idag finns ett växande antal miljömärkningar för att hjälpa logianläggningar att bli mer hållbara - en av de ledande internationella miljömärkningarna är Green Key. Logianläggningar kan ha olika motiv till att ansluta sig till en miljömärkning förutom ett internt miljöengagemang; kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar, fler gäster och ökad lönsamhet. Den här studien har undersökt skillnader kring Green Keys effekter på anläggningar smiljöprestanda beroende på typ av anläggning, samt om antalet uppfyllda poängkriterier påverkar miljöprestandan. Syftet var framförallt att ta reda på om Green Key minskar logianläggningars miljöpåverkan över tid, och om märkningen leder till ett ökat antal gäster beroende på vilken typ av gäster anläggningarna hade främst. En kvantitativ metod valdes och longitudinell data över Green Key-anslutna hotell och vandrarhems årliga vatten-, el- och energiförbrukning samlades in. Även data över antal gästnätter per år, typ av gäster och total inomhusyta sammanställdes. Statistiska tester genomfördes och de visade att det inte fanns ett samband mellan antal uppfyllda poängkriterier och miljöpåverkan. Logianläggningarnas resursförbrukning skiljde sig endast åt gällande elförbrukning, där hotell hade en signifikant högre elförbrukning/m2 än vandrarhem. Resultatet visade att det fanns en effekt av Green Key på anläggningarnas resursförbrukning över tid. Effekten slog något olika, men majoriteten av anläggningarna hade minskat förbrukningen över tid. Det fanns en signifikant skillnad i vattenförbrukning/gästnatt från startåret med Green Key i jämförelse med 2015. Det fanns ingen skillnad i ökning av antalet gäster beroende på typ av gäster, men antalet gästnätter totalt var dock fler efter en miljömärkning med Green Key än före. Det är emellertid svårt att påvisa om effekten beror på Green Key eller andra faktorer. / The accommodation sector accounts for a significant proportion of resource consumption and environmental impact of the tourism industry. Today, there are a growing number of ecolabels in the accommodation sector to help establishments become more sustainable. One of them is the international eco-label Green Key. Lodging establishments have different motives for joining an eco-label in addition to an internal commitment to the environment; cost savings, competitive advantages, more guests and increased profitability. This study investigated if there is any difference when it comes to the effects of Green Key depending on the type of facility, and if the number of ‘scoring criteria’ affect environmental performance. The purpose was mainly to find out whether Green Key reduces the environmental impact over time, and if the label leads to an increased number of guests, depending on the type of guests. A quantitative method was chosen and longitudinal data over Green Key hotel and hostel's annual water, electricity and energy consumption was collected. Data on the number of guest nights per year, type of guests and total indoor area was also collected. Statistical tests were conducted and they showed that there was no correlation between the number of ‘scoring criteria’ and environmental impact. Only hotel and hostel's electricity consumption differed - hotels had a significantly higher electricity consumption/m2 than hostels. The results showed that there was an effect of Green Key on the establishments' resource consumption over time, although the effect differed. However, the majority of the establishments had reduced their resource consumption over time. The results also showed that there was a significant difference in water consumption per guest night from the starting year with Green Key in comparison with 2015. There was no difference in the increase of guest nights, depending on the type of guests. Although, the number of guest nights in total had significantly increased after the establishments had been rewarded with Green Key. However, it is difficult to demonstrate that the effect depends on Green Key.

No description available.