Bakgrund: Vid konkurser går stora värden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att så snabbt som möjligt få rättvisande information om bolagets ställning kan externa intressenter vidta åtgärder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling räcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det är även viktigt att använda en uppställning som visar företagets finansiella flöden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det med hjälp av information från finansieringsanalysen går att förutse en konkurs. Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjämförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende på nyckeltal som tagits fram från finansieringsanalysen och balans- och resultaträkningen. Resultat: Information från finansieringsanalysen har visat sig vara användbar vid konkursförutsägelse men den är dock underlägsen information från balans- och resultaträkningen som på ett säkrare sätt kan särskilja konkursbolag från överlevande bolag.

The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”. The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange. We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics. The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value. / Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen. Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”. Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik. Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.

Syfte: Vår studie tar sin utgångspunkt i småföretagens användande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss är synen på nyckeltal hos småföretagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillräckligt och det är anledningen till att vi valt detta område för vår studie. Syftet med den här studien är att beskriva på vilket sätt småföretag kan dra nytta av att räkna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som är mest lämpade att använda just för småföretagare. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. Empiri samlades in för bearbetning och analys genom enkätundersökning via e-post till revisorer på ca åttio olika revisionsbyråer stora som små i landet, varav enbart fyra mindre responderade. Resultat & slutsats: Småföretagare kan dra nytta av nyckeltal om de har större kunskap inom området, både hur de skall gå tillväga för att räkna ut nyckeltalen samt hur dem skall användas på bästa sätt. Det är viktigt för ledningen att ta reda på de ideala förhållandena som råder för de nyckeltal som skulle vara aktuella för just den specifika verksamheten.Nyckeltal skulle underlätta för ledningen att på ett enklare sätt få ett helhetsperspektiv över organisationen, och genom detta lära sig samt få en bättre förståelse för hur saker och ting fungerar eller hänger ihop. Nyckeltal är ett sätt för organisationer att nå framgång. De nyckeltal som lämpar sig bäst för småföretagare är främst belöningsnyckeltal och räntabilitet i olika former. Det finns många fördelar med nyckeltal men de har även sina nackdelar, tidskrävande och leder lätt till att man tappar helheten i bolaget och stirrar sig blind på ”felaktiga” nyckeltal. Dock är det, inte möjligt för oss att i denna studie generalisera våra slutsatser till samtliga småföretag då vår svarsfrekvens varit för låg. Förslag till vidare forskning: I studiens början hade vi för avsikt att även ha med en kvantitativ aspekt där vi avsåg att generalisera några av svaren, på grund av för få svar fick vi dock inte denna möjlighet. Tid är dyrbart för företag vilket är en anledning till den låga svarsfrekvensen i vår studie. Därför skulle det vara intressant att i fortsatta studier framöver försöka inkludera ett större urval i arbetet för att bland annat få fram generaliserbara svar.En annan vinkel på studien kan vara att fördjupa och utöka med att intervjua även småföretagarna själva och höra vad dem tycker och tror om fenomenet nyckeltal. Ett annat förslag till vidare forskning kan vara att man utför fältstudier ute hos företagen. Genom dessa utvärderar man om nyckeltalen man räknat fram har någon nytta och vad ledningen tycker om detta. Kanske är detta ett sätt att få småföretagarna medvetna om de fördelar nyckeltal kan ge. / Purpose: Our study is based on the usage of key ratio among small businesses in their daily operation. In our opinion, the view of key ratio among small businesses is a phenomenon that has not been thoroughly studies and researched, hence, this is why we chose this topic for our thesis. The purpose of this thesis is to explain how small businesses can benefit from calculating and analyzing key ratio, in addition explain what key ratios are most useful for small businesses. Method: In this thesis we have used qualitative research. The empiricism was collected, processed and analyzed through surveys sent by email to accountants at estimated 80 various accounting firms in Sweden, of which only four responded. Result & Conclusions: Key ratio can be useful for small businesses if they have enough knowledge about how to calculate the key ratio and how to best use them. It is important for the management to research the ideal relationships for the key ratios that would be useful for their specific business. The management would benefit from using key ratio as it facilitates getting a clearer overview of the organization which gives them the opportunity to better understand how things work and how it is all connected. Key ratio is a way or organizations to succeed. The most useful key ratios for small businesses are compensation key ratios and various interests. There are a lot of advantages using key ratio, but also some disadvantages. It is time consuming and if the key ratio is not correct it can easily lead to a loss of overview of the organization. However, due to lack of response from our surveys, we will not be able to generalize conclusions for all small businesses. Further research: Our initial idea for this study was to include a quantitative aspect, however, due to the low number of responses on the surveys we did not get the opportunity to do this. Time is crucial for businesses, which is the reason for the poor response from the companies we contacted. Therefore it would be interesting to, in further studies, try to include a larger selection in the thesis to develop generalized answers. Another way to further develop this study would be to deepen and expand the research by also interviewing the small businesses to find out their thoughts and knowledge about key ratio. Another suggestion to further research this topic could be though field studies at various companies. Through a field study one would be able to evaluate the calculated key ratio is of any need and get the management’s feedback on the results. This might be a strategy to increase the awareness of the benefits key ratio can have on small businesses.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nätmäklarbranschen och dess position på marknaden. Allt fler använder Internet i sitt dagliga liv, men är kunderna beredda att använda nätmäklare till att sälja sina bostäder? Vi vill ta reda på hur lönsamma dessa företag är. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar årsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nätmäklarna ett så stort hot mot de traditionella mäklarna som de gärna vill framställa sig?Metod: Vi har valt att analysera nätmäklarföretag genom att titta i deras årsredovisningar för år 2007 och år 2008. Årsredovisningarna fick vi fram via databasen Retriever, där alla årsredovisningar från svenska aktiebolag finns registrerade. Vi har analyserat årsredovisningarna utifrån olika relevanta nyckeltal för att på så sätt se hur lönsamma företagen är. Vi har även analyserat och jämfört företagen med varandra för att ta reda på vilket av de företag vi analyserat som är mest lönsamt.Resultat & slutsats: Resultatet visar att nätmäklarna i dagsläget inte utgör något hot mot de traditionella fastighetsmäklarna. Endast ett företag gick med vinst år 2007, och år 2008 gick alla företag vi analyserat med förlust. Det som är särskilt anmärkningsvärt är att de två företag som framställs i media som de största och mest framgångsrika, Hemverket och Hem On Line är de företag som visar de största förlusterna.Förslag till fortsatt forskning: Alla nätmäklare vill vara det självklara förstahandsvalet och därför anser vi att det behövs fler undersökningar om vad privatpersoner vill att tjänsten skall inkludera när de anlitar en nätmäklare, och vad de kan tänka sig att göra på egen hand.Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen anser vi har bidragit med att tala om hur bra det egentligen går för nätmäklare idag. Bland traditionella fastighetsmäklare finns det många rykten om nätmäklare, men det är egentligen ingen som riktigt vet hur bra eller hur dåliga de faktiskt är. Denna undersökning kan användas till att öka kunskapen om nätmäklarföretagens ekonomiska läge framförallt för de traditionella mäklarna som är deras största konkurrenter, för att på så sätt utforma en strategi om de skulle visa sig bli ett större hot i framtiden.Nyckelord: Nätmäklare, Traditionella fastighetsmäklare, Mäklare, Nyckeltal, Omsättning, Lönsamhet, Företagsanalys.

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering: Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete? Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete. Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie. I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn, däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.

Sammanfattning Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer: Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal? Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta. Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband. Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad. Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan. Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande. En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.

I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut. Det andra organet är Financial Accounting Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balans- och resultaträkningar för ett antal verkstadsföretag noterade på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur några utvalda finansiella nyckeltal påverkas beroende på hur forskning och utveckling redovisas. Omräkningarna görs endast med avseende på forsknings- och utvecklingskostnaderna. Vår problemformulering lyder:I vilken utsträckning påverkas några finansiella nyckeltal av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2 kring redovisning av FoU? Den teoretiska delen av uppsatsen beskriver bland annat hur de två olika standarderna säger att företag ska redovisa forsknings- och utvecklingskostnader. Vi beskriver även de aktuella nyckeltalen. Dessutom sammanfattar vi även tidigare forskning om hur de olika sätten att redovisa forsknings- och utvecklingskostnader påverkar värdet av informationen som de externa intressenterna får av redovisningen.Resultatet av vår studie visar hur nyckeltalen påverkas vid en förändring av redovisningen, från en balansering av forskning och utveckling enligt IFRS till den direkta kostnadsföringen som de amerikanska reglerna förespråkar.

För att överleva i dagens näringslivsklimat krävs en väl anpassad strategi för att hantera alla svårigheter och möjligheter som ett företag ställs inför. Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillväxtstrategi. Konkret undersöks på vilka sätt företaget avser växa organiskt och genom förvärv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens ägarroll i Vattenfall. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt såväl primär- som sekundärdata i form av intervjuer med representanter för både Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjälp av tillväxtteori avseende både organisk och förvärvsinriktad tillväxt samt agentteori. Från vår data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi där företaget i nuläget står inför en större förändring från att vara inriktade på förvärvsbaserad tillväxt till en kombination där både förvärv och organisk tillväxt ingår. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till år 2030 och göra företaget klimatneutralt till år 2050. I ett längre perspektiv vill företaget utmärka sig som en av Europas ledande energiföretag.

Bakgrund och problem: En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem. Syfte: Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet. Avgränsningar: Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas. Metod: Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna. Resultat och slutsatser: Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen. Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna. Förslag till fortsatt forskning: För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.

Frågeställning: Hur skiljer sig lågprisflygbolagens strategier jämfört med de traditionella, vilken är den vinnande strategin? Huvudsyfte: Genom utvalda teorier och nyckeltal jämföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det påverkar lönsamhet och utveckling. Metoder: En jämförande studie baserad på sekundärdata på fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. Främst används bolagens årsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data. Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad på marknaden. Lågprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlägsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sätta lägre priser än de traditionella. Detta innebär att effektiviteten har ökat och detta sätter press på de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen. Marginalerna har blivit mindre vilket pressar ner lönsamheten inom industrin. Traditionella flygbolag behöver anpassa sig efter de nya kraven och omstruktureringar är nödvändigt. / Problem formulation:  How does the low price airlines strategies differ from the traditional airlines strategy, which is the winning strategy? Main purpose: With chosen theories and key figures see the differences between airlines strategy and how it affects profitability and development. Method: A comparing study based on secondary data from five big airlines in order to find differences in strategy. Mostly the companies' annual reports, scientific articles and relevant theories are used for the collection of data. Conclusions: It is becoming more important to adjust the ticket price on air travelling to survive on the aviation-market. Low-price airlines have been able to lower the ticket price through cost reductions with easier booking systems, smaller workforce, less attractive airports and a uniform fleet. This productivity increase is forcing the traditional airlines to reduce their costs and improve their service to deal with the competition. The marginal's are getting smaller and profitability is getting lower. Traditional airlines have to adjust after the new demands and restructures are needed.