Covid-19 pandemin har påverkat många länder runt om i världen. Folkhälsomyndigheten i Sverige införde restriktioner och rekommendationer för att skydda samhällets befolkning från att smittas av viruset. I samband med pandemin har det uppkommit ett överflöd av nyheter gällande covid-19 inom både traditionella och digitala medier. Syftet med studien är att undersöka om Folkhälsomyndigheten har påverkats utifrån de olika nyhetsmedier som informerat om covid-19 men även om det finns ett samband mellan studiens fynd och Folkhälsomyndighetens kommunikationsinsatser. Studien har använt sig av source credibility (Hovland et al. 1953) och media credibility (Westley & Severin, 1964; W.Roper, 1959; Bucy, 2003) teorierna som teoretiskt ramverk, relevanta forskningsstudier inom trovärdighet och medier och Folkhälsomyndighetens pandemiberedskapsrapport. Det empiriska underlaget i studien utgår från tolv semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter inom två åldersgrupper, 20–25 år och 65–70 år. Det har genomförts en tematisk analys för att hitta likheter och skillnader mellan respondenternas svar vilket utformat teman, public service och trovärdighet, nyhetskomsumption, källhänvisning och trovärdighet, språk och det visuella i samband med trovärdighet, respondenternas bild av Folkhälsomyndigheten, massinformation, Folkhälsomyndighetens påverkan av nyhetsmedier, digitala och traditionella medier och Folkhälsomyndighetens expertis. Studiens resultat visar att det uppkommer en svårighet med att mäta respondenternas trovärdighet till Folkhälsomyndigheten genom nyhetsmedier då det uppkommer andra faktorer som är mer påtagliga än faktorerna expertis och tillförlitlighet inom source- och media credibility teorierna. Dessa faktorer är respondenternas livsstil, vanor, journalistik, visuell påverkan, källhänvisning och public service. Det fanns samband med faktorerna och Folkhälsomyndigheternas sex kommunikationsstrategier och genom att myndigheten tar hänsyn till åldersgruppernas faktorer för trovärdighet kan det gynna deras risk- och konsekvensbedömningar inom kommunikationsarbetet inför kommande pandemier. Slutsatsen är att Folkhälsomyndighetens bild inte har påverkats av nyhetsmedierna. Digitala och traditionella medier har inte varit avgörande för respondenternas uppfattning av Folkhälsomyndighetens trovärdighet. Studien belyser även komplexiteten med trovärdighetsbedömningar då respondenterna hade svårigheter med att särskilja avsändaren, meddelandet och mediet. / The Covid-19 pandemic has affected many countries around the world. The Swedish Public Health Agency introduced restrictions and recommendations to protect society's population from being infected by the virus. In connection with the pandemic, there has been an abundance of news regarding covid-19 in both traditional and digital media. The purpose of the study is to investigate whether the Swedish Public Health Agency has been affected based on the various news media that informed about covid-19, but also whether there is a connection between the study's findings and the Swedish Public Health Agency's communication efforts. The study has used the source credibility (Hovland et al. 1953) and media credibility (Westley & Severin, 1964; W. Roper, 1959; Bucy, 2003) theories as a theoretical framework, relevant research studies in credibility, media and the Public Health Agency's pandemic preparedness report. The empirical basis of the study is based on twelve semi-structured interviews conducted with respondents in two age groups, 20–25 years and 65–70 years. A thematic analysis has been carried out to find similarities and differences between the respondents 'answers, which designed themes, public service and credibility, news consumption, source reference and credibility, language and the visual in connection with credibility, respondents' image of the Public Health Agency, mass information, Public Health Agency's influence on news media, digital and traditional media, and the Swedish Public Health Agency's expertise. The results of the study show that there is a difficulty in measuring the respondents' credibility to the Public Health Agency through news media as other factors arise that are more obvious than the factors expertise and reliability within the source and media credibility theories. These factors are the respondents' lifestyle, habits, journalism, visual impact, source reference and public service. There were connections with the factors and the Public Health Authorities 'six communication strategies, and by the authority considering the age groups' factors for credibility, it can benefit their risk and impact assessments in the communication work before future pandemics. The conclusion is that the Public Health Agency's image has not been influenced by the news media. Digital and traditional media have not been decisive for the respondents' perception of the Public Health Agency's credibility. The study also highlights the complexity of credibility assessments as respondents had difficulty distinguishing between sender, message and medium.

Med ett kritiskt diskursanalytiskt tankesätt ämnar denna uppsats att studera hur nyhetsmedier rapporterar om manliga offer respektive kvinnliga offer för dödligt våld i nära relation. Syftet med studien är att utreda om nyhetsmediet Aftonbladet i sin nyhetsrapportering bidrar till stigmatiseringen av kvinnliga och manliga offer för dödligt våld i nära relation. I denna studie ska det även analyseras hur Aftonbladet väljer att tilldela skuld i fallen för att undersöka hur de ser på maskulinitet och femininitet. Studien ämnar att bidra med kunskap om huruvida Aftonbladet främjar eller hämmar jämställdhet i samhället, stigmatisering kring könen och om de bidrar till de patriarkala idéerna. För att besvara forskningsfrågorna analyserades elva artiklar mellan åren 2016 till 2023. Resultatet visar att manliga offer refereras på ett opersonligt sätt där den kvinnliga gärningsmannen står i fokus i artiklarna. De manliga offren tilldelas även skuld i brottet i och med de attribut som de tilldelas och hur de representeras inför och under morden där de misshandlade kvinnan, vilket används som rättfärdigande för tilldelningen av skuld. Därmed bidrar Aftonbladet inte till stigmatiseringen kring manliga offer och främjar jämställdhet i samhället. Resultatet av de kvinnliga offren visar att de tilldelas attribut som är personliga, och därmed ger läsaren en “vi”-känsla. På grund av det får kvinnliga offer ingen tilldelning av skuld i brott. Dock innebär detta att Aftonbladet bidrar till stigmatiseringen då de kvinnliga offren även får attribut som svaga och rädda samt inte främjar jämställdhet. Däremot främjar Aftonbladet jämställdhet i och med att de kvinnliga offren får mer utrymme i artiklarna och könsmaktsordningen bryts. / Using a discourse analysis approach, this thesis aims to study how news media report on male and female victims of fatal domestic violence. The purpose of the study is to investigate whether the news media Aftonbladet in its news reporting contributes to the stigmatisation of female and male victims of fatal domestic violence. And how Aftonbladet chooses to assign blame in the crimes, to see how they view masculinity and femininity. The study aims to contribute to understand whether Aftonbladet promotes or inhibits gender equality in society, stigmatisation around the genders and whether they contribute to patriarchal ideas.  In order to answer the research questions, eleven articles between 2016 and 2023 were analysed. The results show that male victims are referred to in an impersonal way where the female offender is the focus of the articles. The male victims are also assigned guilt in the crime through the attributes they are assigned and how they are represented before and during the murders where they abused the woman, which is used as justification for the assignment of guilt. Thus, Aftonbladet does not contribute to the stigmatisation of male victims and promotes gender equality in society. The result of the female victims shows that they are assigned attributes that are personal, thus giving the reader a "we" feeling. Because of this, female victims do not receive an attribution of guilt in crime. However, this means that Aftonbladet contributes to stigmatisation as the female victims are also given attributes such as weak and afraid and do not promote gender equality. However, Aftonbladet promotes gender equality because the female victims are given more room in the articles and the gender power structure is broken.