Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.

Problem statement and purpose: The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest. Method and material: We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden. Results: The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It’s also in the debates the first-time voter’s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested. The first-time voters are being affected by both structural and individualized factors. The structural, the social standing in particular, matters for the individual’s political interest and use of traditional media, while the individualized factors primarily matters for the use of social medias.

About 1.5 years after the first Covid-19 lockdown, it is clear there will not be an "as before” anymore. New standards have been established among project managers in the German news media industry and hybrid and virtual working has become the New Normal. In this study, nine project managers from German news media organisations have shared their experiences on the Covid-19 pandemic. The main takeaway is that pragmatism and agile principles have been beneficial for the project managers in uncertain times. The role of a successful project manager has seen a shift towards being a facilitator who gives structure to the team but enables it to work more efficiently through communication and building strong trust. / Runt 1,5 år efter den första Covid-19-lockdown står det klart att det inte kommer att bli något "som förut" längre. Nya standarder har etablerats bland projektledare i den tyska nyhetsmediebranschen och hybrid och virtuellt arbete har blivit det Nya Normala. I den här studien har nio projektledare från tyska nyhetsmedieorganisationer delat med sig av sina erfarenheter av Covid-19-pandemin. Den viktigaste slutsatsen är att pragmatism och agila principer har varit till nytta för projektledarna i osäkra tider. Rollen som framgångsrik projektledare har förändrats till att bli en facilitator som ger teamet struktur och som gör det möjligt för teamet att arbeta mer effektivt genom kommunikation och att bygga upp ett starkt förtroende.

Den här studien undersöker nyhetstidningarnas del i kontexten för hur ansvar för klimatkrisen formas i det svenska samhället. Detta görs genom att studera hur två av de största nyhetstidningarna i Sverige, Dagens Nyheter och Aftonbladet, framställer olika aktörers ansvar för klimatkrisen i sina nyhetsartiklar. Det är relevant att studera nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning för klimatkrisen då tidigare forskning har visat att nyhetsmedier kan påverka både uppfattningen om ämnen i samhället samt attityder och beteenden i relation till de ämnena. Studiens avsikt är därför att bidra till förståelse för hur nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning av klimatkrisen kan påverka uppfattningen om ansvar och således hanteringen av klimatkrisen i samhället. Materialet analyseras utifrån gestaltningsteorin och miljökommunikationsforskningens syn på miljökommunikation som formande av miljön. Resultatet visar på att artiklarna till störst del ansvarsbelägger politiska aktörer, att företags ansvar förskjuts till politiska aktörer eller fördelas mellan politiska aktörer där företagen då får minst ansvar, samt att individers ansvar knappt gestaltas. Slutsatsen är att nyhetstidningarna inte ansvarsbelägger väsentliga aktörer i klimatkrisen lika mycket, vilket kan ses som problematiskt då klimatforskning menar att alla aktörer i samhället måste agera. / This study examines the part that Swedish newspapers play in the context of constructing responsibility for the climate crisis in Swedish society. This is done by studying how two of the biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, portray different actors’ responsibilities in the climate crisis in their news articles. It is of high relevance to study newspapers’ distribution of responsibility since previous research has shown that news media can affect both the perception of events and topics in society, as well as attitudes and behaviours in regards to those events and topics. Therefore, this study aims to contribute to a better understanding of how the newspapers’ distribution of responsibility can affect the perception of responsibility as well as the management of the climate crisis in the Swedish society. The material is analyzed through the theory of framing and the environmental communication research’s view that communication about the environment shapes the perception and therefore the form of the environment. The result shows that news articles mainly give responsibility to political actors, that companies’ responsibility is pushed over to political actors or placed between both companies and political actors where companies get the lesser responsibility, and that individuals are given a minimal amount of responsibility. The main conclusion is that the newspapers do not distribute responsibility evenly among the essential actors, which can be seen as problematic since climate research mean that all actors in society must act to solve the climate crisis.

I samband med den befintliga medieutvecklingen har fenomenet cancel culture ökat i aktualitet. Det växte fram på sociala medier men sker idag både inom digitala och traditionella medier. Ett uppmärksammat svenskt fall av cancel culture skedde våren 2020 då Paolo Roberto genomförde köp av sexuella tjänster. Han erkände offentligt på Instagram, vilket skapade en nyhetsstorm som ledde till att han blev cancellerad. Studiens syfte är att undersöka om nyhetsmedier kan bidra till cancel culture. Det genom att studera svenska nyhetsmediers sätt att rapportera om fallet Paolo Roberto. Två artiklar från tre olika svenska nyhetsmedier analyserades: Aftonbladet, Dagens Nyheter, och Expressen. Det med hjälp av kritisk diskursanalys. Sedan applicerades teorierna kritisk teori samt gestaltningsteori på resultatet. Studien fann att rapporteringen bidrar till cancel culture genom inramningarna i nyhetsmedierna. Likheter och skillnader mellan artiklarna kunde urskiljas, exempelvis gällande neutralitet och formuleringar. Vidare påvisades tendenser i de studerade artiklarna som bidrar till cancel culture, bland annat genom citat, rubriceringar och infallsvinklar. Alla nyhetsmedierna uppvisade dessutom ett bakomliggande ekonomiskt intresse och moraliskt ställningstagande. / In relation to the current media development, the phenomenon of cancel culture has increased in relevance. It emerged on social media but takes place in both digital and traditional media today. A well-known Swedish case of cancel culture occurred in the spring of 2020 when Paolo Roberto purchased sexual services. He publicly confessed to it on Instagram, which generated attention from news outlets that led to his cancellation. The purpose of the study is to investigate if news outlets can contribute to cancel culture. This will be done by analyzing Swedish news outlets’ way of reporting about the case of Paolo Roberto. Two articles each from three different Swedish news outlets were analyzed: Aftonbladet, Dagens Nyheter, and Expressen. This was done using critical discourse analysis. We then applied the theories critical theory and the framing theory to the result. The study found that news outlets contribute to cancel culture through framings. We found both similarities and differences between the articles, for example regarding neutrality and wording. Furthermore, we found tendencies in the reporting that could contribute to cancel culture, for example through quotes, headings, and framings. Moreover, all the articles showed an underlying economic interest and moral standpoints.

Syftet med denna studie var att analysera hur dödsskjutningar konstrueras som ett socialt problem i nyhetsmedier samt undersöka hur socialt arbete relateras till fenomenet i nyhetsartiklar. För att uppnå syftet har nyhetsartiklar publicerade år 2023 av fyra olika medieredaktörer använts som empiriskt material. Nyhetsartiklarna har studerats genom en kvalitativ innehållsanalys, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på hur sociala problem skapas och med en framingteoretisk infallsvinkel. Resultatet av studien visar att nyhetsrapporteringen präglas av två teman, känsloramen och ansvarsramen. Inom känsloramen ryms studiens resultat som påvisar att nyhetsrapporteringen präglas av känslor. Både i den bemärkelse att människors känslor kring en dödsskjutning presenteras, liksom att scenarion och offer gestaltas på ett sätt som kan framkalla känslor hos mottagarna, och därmed bidra till en konstruktion av dödsskjutningar som ett skrämmande och hotfullt socialt problem. Ansvarsramen belyser hur socialt arbete inte direkt pekas ut som ansvarigt till problematiken, utan där socialtjänsten snarare rapporteras om i relation till enskilda fall där dem brustit i sitt ansvar. Slutligen är polis och skola aktörer som relateras till ansvarsfrågan rörande gängkriminaliteten och det dödliga skjutvapenvåldet, där samverkan lyfts som en nyckel i bekämpandet av brottsligheten. I sin helhet belyser studien ett samspel mellan nyhetsmedier och konstruktionen av ett idag aktuellt socialt problem. Som akademisk disciplin ämnar socialt arbete att studera sociala problem och hur de påverkar individer och samhället. Hur det sociala problemet konstrueras påverkar följaktligen vilka åtgärder som adresseras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur våld i ungas parrelationer konstrueras och hur ansvaret för våld i ungas parrelationer konstrueras i svenska nyhetsartiklar. Studiens syfte har besvarats genom en kritisk diskursanalys, utifrån Faircloughs tredimensionella modell, av svenska nyhetsartiklar från fyra rikstäckande mediehus. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen och det teoretiska ramverket utgörs av ett ekologiskt förhållningssätt. Materialet består av tryckta källor under en treårsperiod, från början av 2021 till och med 2023. Studiens resultat visar två diskursiva teman, episodisk inramning av våldet och att våldet förmedlas informativt. Det förstnämnda innebär att våldet konstrueras som enskilda händelser, ofta med dödlig utgång, utan strukturella förklaringar. I detta tema finns det även ett fokus på rättsväsendets hantering av brottet och rapportering om följande rättsprocesser. I motsats utgör det andra temat att våldet förmedlas informativt, i syfte att belysa våld i ungas parrelationer som ett socialt problem. Den senare kan anses förmedla ett budskap om att våldet kan förklaras strukturellt samtidigt som det skapar ett kollektivt och samhälleligt ansvar för våldet i ungas parrelationer. Ytterligare framträder det att unga själva inte kommer till tals i nyhetsartiklarna, vilket kan vara en förutsättning för att målgruppen själva ska få makt över att konstruera ett socialt problem som främst berör dem själva. Avslutningsvis visar denna studie på att våld i ungas parrelationer är ett socialt problem som i svenska nyhetsmedier rapporteras om på ett diversifierat vis. För att våldet ska uppfattas som ett socialt problem och att socialt ansvar behövs för att hantera det, krävs det att rapporteringen om våld i ungas parrelationer inkluderar sociokulturella och strukturella aspekter.

Våld i nära relationer är ett omfattande socialt problem i Sverige och problemet förekommer regelbundet i nyhetsmedier. Denna studie syftade till att undersöka beskrivningarna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer i två välspridda svenska tidningar. Studiens frågeställningar gällde hur våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män beskrivs samt hur relationen, våldet och dess händelseförlopp beskrivs. Kritisk diskursanalys, med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, utgjorde studiens metod och teoretiska ramverk. Analysen visade att våldsutsatta kvinnor beskrivs som anonyma, rädda eller som objekt i motsats till våldsutövande män som porträtteras som subjekt med makt. Det framkom en diskurs kring en viss typ av våldsförövare och ett motsatsförhållande mellan våld och kärlek. Resultatet visade på en fascination vid våldet och detaljerna kring våldet samtidigt som kopplingen mellan våldsutövaren och ansvaret för våldet ofta var svag. Istället kopplades våldet, som kunde beskrivas som extrema våldshandlingar, ofta till själva relationen. / Intimate partner violence is an extensive social problem in Sweden and a recurring subject in Swedish newspapers. This study aimed to explore descriptions of men’s violence against women in intimate partner relationships in two well distributed Swedish newspapers. The research questions focused on how the men and women were described and how the relationship and the violence were depicted. Critical discourse analysis, with inspiration from Norman Fairclough’s three-dimensional model, constituted the theoretical framework and method of analysis. The analysis showed descriptions of the women as anonymous, frightened and as objects in contrast to the men who were depicted as subjects with power. A discourse regarding a certain type of perpetrator was revealed as well as an opposite relationship between violence and affection. A fascination with the violence itself was found and it was often depicted in vivid details. The violence was often connected to the relationship itself while the connection between the perpetrator and the violence was less distinct.

The purpose of this study was to deepen the understanding of how the social workers' self-images are affected by how they perceive public attitudes and news media's portrayal of their profession as well as understanding how they are coping with it. Interpretative phenomenological analysis (IPA), which focuses on how individuals experience a certain phenomenon, has been used as a method. One of IPA's theoretical underpinnings is symbolic interactionism and therefore experiences which have effect on a person's self-image is significant. The results show that social workers perceive public attitudes as mainly negative and that the media often portrays social workers in a negative way, which aligns with previous studies. Furthermore, there seems to be a dissonance between the social workers' view of their professional role and how they feel that others perceive them, which led to the use of cognitive dissonance as a theory to support the results in the analysis. The social workers use different strategies to lessen the discomfort that emerges from the dissonance. For instance they tend to avoid telling others what they work with. A successful reduction of the dissonance can help the social workers to maintain a positive self-image.

This study aims to survey and compare Swedish newspaper coverage relating to convicted terrorists Anders Behring Breivik and Rakhmat Akilov. The pivotal question of the study is whether this coverage differs depending on factors such as each perpetrator’s ethnicity and political beliefs. The source material has been gathered from Swedish national newspapers Aftonbladet and Svenska Dagbladet. This study has utilised a mixed research methodology consisting of a quantitative digital text analysis combined with a qualitative frame analysis. The theoretical framework of this study mainly consists of media theories such as framing (as defined by Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 and more), construction of crime news and crime waves (Jewkes 2004, Fishman 1978) and news values (Häger 2014). Additionally, theories about orientalism, stereotyping, and ethnicity are applied (Dyer 1997:2006, Said 1978). Other research on the aforementioned topics is also touched upon.The quantitative part of this study has been conducted through the use of text analysis tool Textometrica. A total of 460 newspaper articles mentioning either perpetrator have been analysed. This has highlighted the framing, wording, and phraseology of said articles. The qualitative part of the study consists of an in-depth survey of frames found in a select number of these articles. It draws inspiration from frame research conducted by, among others, journalism professor Baldwin Van Gorp (2010).The results of this study show a noticeable difference in the portrayals of both perpetrators. While Aftonbladet tends to simplify stories, Svenska Dagbladet leans towards a more comprehensive coverage. In general, a certain degree of attention is given to elaborations on Behring Breivik’s personal life and youth to explain his wrongdoings. Akilov, on the other hand, is mostly just described through his foreign appearance and is more clearly conceptualised as a terrorist and as part of a larger network (the Islamic State). / Syftet med denna studie är att jämföra svensk nyhetsrapportering om de dömda terroristerna Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov. Studiens centrala frågeställning är huruvida denna rapportering skiljer sig på grundval av faktorer såsom respektive gärningsmans etnicitet och politiska tillhörighet. Källmaterialet har samlats in från de svenska nationella dagstidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det metodologiska ramverket består av en kvantitativ digital textanalys i kombination med en kvalitativ framinganalys. Studiens teoretiska ramverk består främst av medieteorier, däribland gestaltningsteorin (definierad av Goffman 1974, Van Gorp 2010, Shehata 2012 med flera) och konstruktionen av brottsnyheter och brottsvågor (Jewkes 2004, Fishman 1978). Dessutom appliceras teorier om orientalism, stereotypisering och etnicitet (Dyer 1997:2006, Said 1978). Tidigare forskning om ovan nämnda teorier inkluderas också.Den kvantitativa delen av studien genomfördes med hjälp av textanalysverktyget Textometrica. Totalt 460 nyhetsartiklar som nämner endera av gärningsmännen har analyserats. Detta har tydliggjort artiklarnas inramning, formuleringar och språkbruk. Den kvalitativa delen av studien består av en mer djupgående analys av gestaltningar identifierade i ett antal av artiklarna. Denna kvalitativa analys hämtar inspiration från gestaltningsforskning genomförd av, bland andra, journalistikprofessor Baldwin Van Gorp (2010).Studien visar en anmärkningsvärd skillnad i porträtteringarna av respektive gärningsman. Aftonbladet tenderar att förenkla skeenden medan Svenska Dagbladets rapportering är mer omfattande. Båda tidningarna uppmärksammar Behring Breiviks privatliv och uppväxt för att förklara hans ogärningar. Akilov å andra sidan beskrivs främst genom sitt utländska utseende och framställs tydligare som terrorist och del av ett större nätverk (den islamiska staten).