By comparative analysis of Swedish cultural policy (including art policy, heritage policy and Church policy) during the Riksdag periods of 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 the relationship between cultural policy and the concept of the nation as a homogenous cultural community (defined by either an ethnic or a state-framed concept) is explored. Neoinstitutional analysis of cultural policy as an organisational field is combined with analysis of how the nation is conceived as an imagined community, and what values it strives to uphold to show how these values and concepts are institutionalised in its cultural policy and how this supports the legitimacy of the State as a nation-state. In the early seventies, when a general cultural policy was first established in Sweden, most of its fields were already institutionalised and bound by strong path dependencies, binding art policy to protecting universal aesthetic values within the state-framed nation and heritage policy to ethnic particularism while Church policy stood between universalism and ethnic particularism (which infected the relationship between Church and State). These contradictions were managed by strong borders between the fields. In the early seventies these were overlaid with a general cultural policy focused on universal civil values within the state-framed nation. Since then the conflict between Church and State has been defused and the norms of heritage policy have become closer to those of cultural policy at large by the claim that cultural heritage should be used to uphold civil values (e.g. democracy and tolerance). In the late nineties cultural policy has again become less integrated by new government initiatives with specific goals. Civil universal values remain dominant while concepts of the nation are increasingly multi-ethnic. / Genom jämförande analys av svensk statlig kulturpolitik (inklusive konstpolitik, kulturarvspolitik och religionspolitik) under riksdagsperioderna 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 undersöks relationen mellan kulturpolitiken och föreställningen om nationen som en homogen kulturell gemenskap som i vissa fall tänks inkludera dess innevånare och i andra fall en etnisk grupp. Nyinstitutionell analys av kulturpolitik som organisatoriskt fält kombineras med analys av hur nationen konceptualiseras som en föreställd gemenskap och vilka värderingar den upprätthåller för att visa hur dessa värden och koncept institutionaliseras i statens kulturpolitik och hur denna bidrar till att upprätthålla nationalstatens legitimitet. När en enhetlig kulturpolitik etablerades i Sverige i början av 1970-talet var de flesta av de ingående fälten redan låsta i sedan länge etablerade stigberoenden som band konstpolitiken till upprätthållandet av estetiska värden inom ramarna för en med utgångspunkt i staten definierad nation samtidigt som kulturarvspolitiken bundits vid etniskt partikularistiska nationskoncept och kyrkopolitiken slets mellan universalism och etnisk partikularism (vilket komplicerade kyrka-stat-relationen). Motsättningar hanterades genom kraftiga institutionella gränser mellan fälten. Till dessa fogades en övergripande kulturpolitik baserad på universella civila värden inom ramarna för den statsdefinierade nationen. Sedan dess har konflikten mellan kyrka och stat lösts upp och kulturarvspolitiken integrerats i den generella kulturpolitiken bl.a. genom organisatoriska reformer. I slutet av 1990-talet tycks trenden mot en allt mer integrerad kulturpolitik dock ha vänt bl.a. genom direkta men begränsade regeringsinitiativ. Den domineras fortfarande av universella civila värden, men också av alltmer mångetniska föreställningar om nationen.

Vikten av strategisk Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat under de senaste åren då intressenter ställer krav på företag att agera ansvarsfullt gentemot samhället. För att möta dessa krav är en fungerande CSR-strategi en nödvändighet, och för att företag på lång sikt ska kunna få ökat förtroende hos sina intressenter är kommunikationen av CSR-arbetet en angelägenhet. Informationsteknologi (IT) kan ha en stor negativ påverkan på samhället, men IT-företagens produkter och tjänster kan vara avgörande verktyg för att lösa många av dagens och morgondagens samhällsproblem. Det finns en brist inom den tidigare forskningen gällande strategisk CSR inom IT-branschen. Därför ämnar denna studie belysa hur företag inom den svenska IT-branschen uppfattar det ansvar de har för samhället och hur de möter sina intressenters krav. Genom att besvara frågeställningarna (1) Vilka är drivkrafterna till det strategiska arbetet med CSR hos IT-företag i Sverige? och (2) Hur kommunicerar IT-företag i Sverige sitt strategiska CSR-arbete till sina intressenter? ämnar uppsatsen därmed besvara vad det är som driver företagen till att arbeta strategiskt med CSR och hur detta arbete kan bidra till värde för dess primära intressenter. Med hjälp av den nyinstitutionella teorin har drivkrafter till det strategiska CSR-arbetet kunnat belysas och för att undersöka hur IT-företag kommunicerar har denna studie använt Morsing och Schultz, tre CSR-kommunikationsstrategier. Denna uppsats har sin utgångspunkt i strategiskt CSR-arbete ur ett ledningsperspektiv och har utförts genom att intervjua CSR- och hållbarhetschefer samt analysera hållbarhetsrapporter från sju erkända aktörer i den svenska IT-branschen. Resultaten har visat att de största drivkrafterna till företagens strategiska CSR-arbete är legitimitet, anseende och konkurrenskraft. Resultaten har även visat att kommunikationen av det strategiska CSR-arbetet styrs av den målgrupp kommunikationen är ämnad för och att företagen tillämpar kommunikationsstrategin därefter. / The importance of Strategic Corporate Social Responsibility (CSR) has increased in recent years as stakeholders demand companies to act responsibly towards the society. In order to meet these demands, a functioning CSR strategy is a necessity, and in order for companies to gain trust from their stakeholders in the long term, communication of the CSR strategy is essential. Information technology (IT) can have a major negative impact on society, but IT companies' products and services can be crucial tools to solve many of today's and tomorrow's societal problems. There is a shortage in previous research on strategic CSR in the IT sector. Therefore, this study aims to shed light on how companies in the Swedish IT sector perceive the responsibility they have for society and how they meet the demands of their stakeholders. By answering the questions (1) What are the drivers of the strategic work with CSR in IT companies in Sweden? and (2) How do IT companies in Sweden communicate their strategic CSR to their stakeholders?, this paper aims to answer what drives the companies to work strategically with CSR and how this work can add value for its primary stakeholders. By applying the neo-institutional theory, driving forces for strategic CSR have been highlighted, and in order to investigate how IT companies communicate their strategic CSR, this study has applied Morsing and Schultz’ three CSR communication strategies. This paper studies strategic CSR from a management perspective by interviewing Sustainability Managers and analysing Sustainability Reports from seven recognized actors within the swedish IT sector. The results have shown that the main drivers of strategic CSR for IT companies are legitimacy, reputation and competitiveness. Additionally, the results have shown that the communication of the strategic CSR is dependent on the stakeholder group the communication is intended for and that the companies apply the communication strategy thereafter.