Syftet med denna studie är att undersöka hur individer tagit sig ut ett drogmissbruk och hur de håller sig nyktra. För att uppnå detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med personer som själva identifierar sig som nyktra narkomaner. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av den transteoretiska modellen som utgår ifrån att förändring sker stegvis och genom processer. Resultatet visar att individen upplever negativa konsekvenser av droganvändningen och ofta når en personlig botten innan hen bestämmer sig för att sluta. Förändringsprocessen sker bland annat genom att individen får ett andligt uppvaknande. För att kunna bibehålla nykterheten visar studien att relationen till Gud och anhöriga är viktig. Att hitta en ny mening i livet där man hjälper andra människor är också av stor betydelse. / This study examines how individuals have emerged out of substance abuse and how they stay sober. To achieve this we have done qualitative interviews with sober drug addicts. The collected empirical data has been analyzed using the Transtheoretical Model (TTM) that assumes that change occurs gradually and through processes. The result shows that the individual experience negative consequences of the drug abuse and often reaches a personal rock bottom before he or she choose to terminate.  The process of change partly occurs through a spiritual awakening. To maintain the sobriety our study also shows that the relationship to God and relatives are important. Finding a new purpose in life where you help other people is also significant.

Alla folkrörelser har sin start någon gång under 1700-talet men precis som med nykterhetslöftet så skulle rörelserna, och framförallt nykterhetsrörelsen ta fart under 1800-talet. Till att ha nykterhetsorganisationer som förespråkade måttligt bruk kom de vid 1800-talets slut förespråka absolutism. Nykterhetsorganisationerna var till den största delen religiöst präglade men ett utbrott ur IOGT vid slutet av 1800-talet skedde och Verdandi kom att skapas, en icke-religiös, socialistiskt präglad nykterhetsorganisation med en stark koppling till arbetarrörelsen. Studiens syfte har varit att undersöka logen 1363 Frihet av NOV i syfte att visa vad som utgjorde den kollektiva identiteten. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie med en induktiv metod där jag samlat, analyserat och tolkat materialet på egen hand, anpassad till att beskriva vad den kollektiva identiteten är inom föreningen. Eftersom att den kollektiva identiteten egentligen är något större än den enskilda föreningen så har jag fokuserat på nyckelbegrepp som beskriver detta, såsom solidariteten och dess uttryck men även hur föreningen jobbade inom identitetsarenorna. Föreningen har visat sig vara aktiv, älskvärd av medlemmarna och omtyckt i Hällefors under de här åren som jag undersökte. De tog hand om sina medlemmar, diskuterade livligt om sitt mål, bildade studiecirklar och startade evenemang, för medlemmarna men även allmänheten. / All social movements have their starting sometimes in the 1700s, but as with the temperance pledge, movements, and especially the temperance movement take off in the 1800s. The temperance organizations initially advocated for moderate use of alcohol, but at the late 1800s all of them had adopted temperance. Initially the temperance movements were branded by pious ideals from religion, but a crisis within IOGT in the late 1800s would result in the birth of Verdandi, non-religious but socialistic in core, with strong links to the labor movement. The study’s purpose was to examine the association 1363 Frihet of NOV in order to recall what constituted the collective identity within. This has been done through a qualitative study with an inductive method where I have collected, analyzed and interpreted the material on my own that I’ve judged to be appropriate to describe the collective identity within the association. In reality, the collective identity is something larger than the individual association, so in my study I’ve focused on key concepts that describe this. Solidarity and its expression, but also the principle of “Us and Them”. The association have shown to be an active one in the years of my study, lovable by members and well-liked in the industrial town of Hällefors. They took care of their members, discussed vividly about their goals, formed study groups and started events that the members and general public could attend.

The essay deals with adult education from a local perspective more specifically that ofthe IOGT lodge Leon Garnbetta in Varberg. The material that has been used covers a limited period of time, which stretches from 1883 to 1926.This temperance lodge was founded in 1883 and is still active. The essay provides a historical survey of the temperance movement in Sweden and depicts the ideas behind adult educa­tion, but it also gives a more general historical account of the town of Varberg and its popu­lar movements.By studying handwritten records from the lodge it is possible to establish a picture of its work, activities, discussions, its striving for democracy, educational activities and the principles behind these and finally the lodge's own library which was started at an early stage. All these aspects are then treated in a historical and a political context.

Studiens intresseområde är att undersöka hur det är Att leva nyktert efter alkohol- och/eller drogmissbruk, vilket tar fasta på individens subjektiva upplevelse av att leva nykter efter ett missbruk samt hur nykterheten upprätthålls. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori och är en kvalitativ studie, där målsättningen var att generera en grundad teori som synliggör upplevelsen av att leva nyktert efter ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Totalt genomfördes fem intervjuer med fem deltagare, en parintervju och fyra enskilda, varav en återintervju. Vidare användes data i form av TV- och podcastintervjuer, sammanlagt tio avsnitt. Under studien framträdde huvudangelägenheten Att lära sig leva utan sinnesförändrande substanser, den mest framträdande problematiken inom området, vilken besvaras med kärnkategorin Att ta kontroll över sitt liv. Den teoretiskt grundade modellen illustrerar hur kärnkategorin relateras till samtliga kategorier, vilka utgörs av Acceptans och sjukdomsinsikt, Att ta av sig masken, Motivation till att upprätthålla nykterhet, Strategier för att upprätthålla nykterhet, Att växa ur sina relationer, Romantiseringen av alkohol samt Från en avvikelse till en annan. En betydelsefull slutsats kopplad till den teoretiska modellen är att individen efter sitt missbruk utvecklar inre faktorer som främjar upprätthållandet av nykterheten, samtidigt utmanas och tvingas individen hantera yttre faktorer som hämmar den.