The work deals with the role of the U.S. and Mexico in NAFTA and with the reasons for the entry. The thesis focuses on the objectives and organization of the Agreement, while exploring fundamental problem - migration. Then focuses on the steps of presidents Obama and Calderón and evaluates pending negotiations on the FTAA.

Wort und Strich, diesmal zum Thema "Obama in Kairo".

Denna uppsats är en undersökning av civilreligionen i Barack Obamas tal. Uppsatsens syfte har varit att analysera vilken funktion civilreligionen har haft i talen, hur den har framställts, och vilka taltillfällen som har haft ett större civilreligiöst innehåll än andra. Med hjälp av Robert N. Bellahs teori om den amerikanska civilreligionen har jag fastställt vad civilreligion är. Talen har analyserats med hjälp av en retorikanalys, för att kunna finna civilreligionens retoriska funktion. I undersökningen har jag analyserat sju tal mellan åren 2009-2015, de år som Barack Obama har varit USA’s president. I min slutsats kom jag fram till att civilreligionen kommer till uttryck olika beroende på i vilken situation talet har framförts. Obamas minnestal visade att civilreligionen fungerade som ett verktyg att skapa en gemenskap för nationen, och i State Of the Union användes den för att legitimera diverse beslut rörande nationell och internationell politik. De tal som stämde med vad tidigare forskning har visat var installationstalen, där det gick att finna många likheter mellan talen, och civilreligionen kommer till uttryck för att det är vad som förväntas av en amerikansk president.

Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2009. / Title from title screen (site viewed September 08, 2009). PDF text: ix, 270 p. : col. ill. ; 2 Mb. UMI publication number: AAT 3354712 . Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

The master thesis' main goal is to analytically evaluate Obama's policy towards Iran in the context of the process of rapprochement between the two countries. In this context, the issue of relations with key US allies (specifically Israel and Saudi Arabia), with regard to the possibility of the United States enforcing its security interests in the region, regardless of their allies is especially important. The thesis is divided into 5 parts. The first part puts up theoretical framework using the approach of realism that is later used to analyze important aspects of the discused problém. The second chapter describes current development in the area in the context of recent waves of instability in the MENA region. The third chapter describes in detail the context of Iran nuclear program its development in recent years and most importantly the nuclear deal that was struck in the middle of the year 2015. Chapter four analyzes U.S. policy approaches in the discussed time period in the context of its important alliances and also in the context of the recent development in the region. The last chapter thoroughly examines how significant were the geopolitical changes and changes in relations between the United States and Iran and also how much influence did these changes have regarding the alliances with...

Few countries have presented a policy problem for the United States with the consistency and longevity that North Korea has. The opacity of the regime that runs the Democratic People’s Republic of Korea has served as a barrier to deciphering the policy perspective that Kim Jong-un, and his father before him, have pursued. This thesis analyzes the policy decisions of the US towards North Korea in an attempt to decipher which policies were pursued and what there effects have been. Modern US policy in regards to North Korea started with the signing of the Agreed Framework in 1994. US policy was largely consistent under the Clinton administration, which is the reason this paper will begin with the George W. Bush administration and will continue all the way up until the current Obama administration (2001-2013). Using the fundamental policy theories of “hawk engagement” and “strategic patience” this paper assesses the policy responses by examining a number of key events, personnel, and contextual issues. There have been a number policy responses toward North Korea but there has yet to be a permanent solution to the central concerns.

University of Macau / Faculty of Arts and Humanities. / Department of English

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008. Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna. För att komma fram till detta har en kvantitativ innehållsanalys valts som arbetsmetod. Resultatet i undersökningen visar att den gestaltningsform som fått mest plats är spel, som handlar om det politiska spelet och vem som vinner och förlorar, på bekostnad av sak, som tar upp sakfrågor och de politiska aktörernas åsikter i dessa frågor. I jämförelse med de tidigare kandidatuppsatserna visade det sig att det framför allt varit en drastisk sänkning av sakgestaltad journalistik jämfört med valet 2004, men att det ändå ökat lite på nytt sedan valet 2008. Studien kom även fram till att det var Barack Obama som fick absolut störst plats på nyhetssidorna och jämfört med utmanaren Mitt Romney förekom han i vissa fall dubbelt så mycket.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser. De ska vara opartiska och nyhetsförmedlingen korrekt och allsidig. Vi ska ta reda på om medierna har tagit detta ansvar, eller om de har rapporterat positivt eller negativt kring någon part. Teorin tar även upp medieforskaren Denis McQuails medieideologier. Studien resonerar sedan kring vilken medieideologi som respektive tidning tillhör, för att svara på vilken syn tidningarna har på deras demokratiska uppgift. Resultatet i undersökningen visar att alla undersökta medier rapporterade mer positivt om Barack Obama, Demokraternas presidentkandidat, än de gjorde om Romney, Republikanernas presidentkandidat, om än i olika grad. Aftonbladet var den tidning som gav den mest balanserade rapporteringen. Aftonbladets rapportering kan förklaras utifrån den professionella modellen, där medierna informerar medborgarna, som i sin tur själva får bilda sig en uppfattning. Expressens, DN:s och SvD:s rapportering kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden utkristalliserar sig.

Präsident Obama reagiert auf drei zentrale Machtverschiebungen, auf die weltpolitische von West nach Ost, auf die angestiegene Bedeutung der asiatischen Region und schließlich auf die wachsenden Konflikte im asiatischen Raum. Er weiß um die begrenzte Fähigkeit der USA zur globalen Einflussnahme. Zwar wankt der alte Hegemon USA derzeit, jedoch hält die bislang nur schemenhafte neue Weltordnung für den Westen mehr Chancen als Risiken bereit – wenn er klüger als bisher für die eigenen Werte und Interessen einsteht.