11 |
Utelek på förskolan : En studie av pedagogers och barns agerande under utelekJensen, Sue Anne January 2009 (has links)
<p> </p><p> </p><p> </p><h1>Abstract</h1><p>This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund & Sundell (2007) and Dömötri & Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were;</p><p> </p><p>· <em>What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? </em></p><p>· <em>How do the children act in the interaction with the teachers?</em></p><p> </p><p>On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are.</p><p> </p><p>Keywords: teachers, occupation, preschool, observation</p> / <p> </p><p> </p><h1>Sammanfattning</h1><p>Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund & Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri & Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är;</p><p> </p><p>· <em>Vad</em> <em>gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus?</em></p><p>· <em>Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna?</em></p><p><em></em></p><p>Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek.</p><p>Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation</p>
|
12 |
Utelek på förskolan : En studie av pedagogers och barns agerande under utelekJensen, Sue Anne January 2009 (has links)
Abstract This is a qualitative investigation through observations, to describe the teachers’ occupation while the preschool children were playing. The overall purpose of this study is to categorize the teachers’ activities according to Åm’s categories (1986) as well as relate to what the relevant studies of Roslund & Sundell (2007) and Dömötri & Hajny’s (2006) results show. The questions at issue were; · What are the preschool teachers’ occupations while the children are playing outside? · How do the children act in the interaction with the teachers? On the basis of this study and literature on the matter, I’ve tried to shed some light on my questions. My results show what the children and their teachers were doing during the time of the investigation. Surprisingly enough the teachers were doing more than I originally had foreseen. Such as initiating play and supporting the children during play, rather than talking to colleagues or watching the children from afar. Eventually I realized that the single most important thing for an educationalist to consider is to consciously think about and reflect on what your opinions on children and children’s play, are. Keywords: teachers, occupation, preschool, observation / Sammanfattning Detta är en kvalitativ forskning som med hjälp av observationer undersökt vad pedagogerna gjorde under tiden som förskolebarnen lekte utomhus samt hur barnen agerade. Det övergripande syftet var att skildra de vuxnas agerande utifrån Åms kategoriseringar (1986) samt jämföra mina resultat med tidigare forskning, framför allt Roslund & Sundells enkätundersökning (2007) samt Dömötri & Hajnys kvalitativa forskningsundersökning(2006). De frågeställningar som lyfts i arbetet är; · Vad gör förskolepedagogerna när barnen leker utomhus? · Hur agerar barnen i samspelet med pedagogerna? Utifrån undersökningen och relevant litteratur på området har jag försökt belysa mina frågeställningar. Mina resultat visar vad barnen och pedagogerna gjorde under tiden som undersökningen pågick. Förvånansvärt nog visade det sig att pedagogernas agerande överträffade mina förväntningar. Såsom att de initierade lek och stöttade barnen i lek, snarare än att uteslutande ägna sig åt sina kollegor eller iaktta barnen på avstånd. Slutligen har jag kommit fram till att jag anser att det viktigaste för en pedagog är att medvetet tänka kring och reflektera över sitt förhållningssätt till barn och barns lek. Nyckelord: pedagoger, agerande, förskola, observation
|
13 |
Hur resultatet resutatet av TRAS används för att designa verksamheten i förskolanLindvall, Johanna January 2013 (has links)
I den här studien undersöks hur ett par förskollärare och en specialpedagog använder sig av resultatet av TRAS för att designa sin verksamhet. Jag har även undersökt hur resultatet av TRAS påverkar den pedagogiska miljön i verksamheten samt hur förskollärare och specialpedagoger ser på arbetet med TRAS. För att genomföra studien och samla information har jag använt mig av en kvalitativ ansats med strukturerade intervjufrågor i mötet med förskollärare och specialpedagoger. Förskollärarna är eniga om att det är viktigt att utveckla sin verksamhet och de tar hjälp av TRAS- materialet för att kunna genomföra detta. Även om enstaka av de tillfrågade förskollärarna är kluvna till TRAS- materialet så anser de att materialet är bra att använda i verksamheten. Specialpedagogen såg däremot bara positivt på användandet av TRAS- materialet
|
14 |
An observational study of freight transport in Linköping inner city / En observationsstudie av Linköpings godstransporter i innerstaden.Blomqvist, Victor, Minnemyr, Evelina January 2013 (has links)
På senare år har godstransporterna ökat i Sverige. Detta kan orsaka problem i innerstäderna eftersom att det krävs ett bra samspel mellan kollektivtrafik, godstrafik, bilister, fotgängare och cyklister. Om detta samspel inte fungerar finns det risk för ineffektiva leveranser, förseningar och trängsel. Denna rapport kommer att reda ut hur situationen i Linköpings centrum ser ut i dagsläget och vilken förbättringspotential som går att tillämpa på de problemområden som fungerar dåligt. Att få information om dessa problemområden är något som Linköpings Kommun anser är av intresse då de ser en ökad kommunikationsproblematik i city som främst beror på trängsel. Denna rapport kommer därför att behandla en observationsstudie som utfördes på två centrala områden i Linköping. Dessa områden är Ågatan/Platensgatan och Nygatan vid Hospitalstorget. Syftet med studien är att göra en datainsamling och med hjälp av den insamlade datan göra en analys för att utvärdera de observationer som gjorts. Med analysen som grund utformas förbättringsförslag vars syfte är att ge Linköpings Kommun grund till att utföra förändringar för att förbättra godsleveranser i innerstaden. Observationsstudien visade att det i genomsnitt sker 49 leveranser om dagen till Ågatan/Platensgatan. Varje leverans i det området tog i genomsnitt 20 minuter. Vid Hospitalstorget skedde det i genomsnitt 20 leveranser om dagen och leveranserna tog i genomsnitt sju minuter. Förbättringsförslagen för Ågatan har som mål att effektivisera leveranser och samtidigt öka trivseln hos fotgängare och cyklister. Detta kan göras genom att bland annat omplacera lastzoner för snabbare leveranser, öppna nytt tidsfönster för att möjliggöra eftermiddagsleveranser samt att reglera lastbilarnas behörighet att vistas på Ågatan/Platensgatan genom att införa en miljözon. De förbättringsförslag som har tagits fram för Nygatan vid Hospitaltorget har som mål att minska på den trängsel som lätt uppstår då området redan idag präglas av trånga utrymmen. Förbättringsförslagen handlar därför om att erbjuda en ny lastzon samt att förflytta de fickparkeringar som finns längs med Nygatan för att frigöra mer utrymme.
|
15 |
Lärares ledarskap : Interaktion och relationSmeeton-Wilkinson, Ann, Rigvald, Jeanette January 2010 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen. Resultatet visar att läraren har många möjligheter under dagen att interagera med eleverna för att etablera goda relationer. Det krävs en medvetenhet hos läraren för att ta vara på dessa tillfällen. Undersökningen visar även att läraren framför allt ger eleverna möjlighet till interaktion vid grupparbeten. Vid övriga lektionstillfällen eftersträvas oftast ett tyst klassrum med betydligt mindre utrymme till interaktion mellan eleverna.
|
16 |
noneLiu, Ching-Tsung 31 July 2001 (has links)
none
|
17 |
Is physical practice necessary for parallel development of implicit and explicit sequence knowledge? Evidence from observational learningZihlman, Kirk A. 16 August 2006 (has links)
The present experiment evaluated Willingham & Goedert-EschmannÂs proposal
(1999) that physical practice is required to support the parallel activation of explicit and
implicit systems during practice of an SRT task. Individuals either physically executed
or observed an individual producing a repeating 12-element sequence. Models and
observers were provided with explicit information regarding the sequence or were
uninformed. Congruent with previous findings, providing explicit instructions resulted
in a significant decrease in response times to sequenced stimuli during acquisition.
Individuals who physically performed the sequences during practice exhibited
performance during direct and indirect tests consistent with parallel activation of both
the explicit and implicit systems. Unexpectedly, performance on the indirect test for the
observers that revealed explicit learning was similar to that reported for the model,
indicating parallel activation also occurred during observation. This finding addresses
some of the predictions made by WillinghamÂs COBALT (1998). Furthermore, a subset
of observers revealed no explicit knowledge of the 12-element sequence but performed
well on the indirect test. Learning via the implicit system during observation is
congruent with recent behavioral data of Bird and colleagues (2005).
|
18 |
A study in the training and generalized effects of self-observationZimmerman, Jane Deborah January 1978 (has links)
No description available.
|
19 |
"Nu gör vi en lek! eller jag menar en övning..." : -en kvalitativ studie av dramapedagogers tankar om lekMöller, Frida, Nord, Helena January 2010 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är: Hur används begreppet lek av dramapedagoger? Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek? Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män. Varje pedagog har deltagit i en individuell, formell, intervju som varade i allt från tjugo till fyrtiofem minuter. Uppsatsens ansats är inspirerad av hermeneutik, vilket innebär att tolka och förstå i olika mänskliga sammanhang. Resultatet av observationerna och intervjuerna har kategoriserats och därefter tolkats var för sig. Studien visar att dramapedagogerna använder sig av ordet lek i undervisningssammanhang men är inte alltid medvetna om det. Studien visar också att dramapedagogerna ansåg att lek som metod är viktig och har en livsviktig innebörd.
|
20 |
A monthly temperature series for Durham from 1784Eglise, Matthew January 2003 (has links)
The geographer and climatologist Gordon Manley produced a monthly temperature reduction for Durham University Observatory from 1801 to extend the series back from the start of meteorological observations at the Observatory in the 1840s. He produced his extended series shortly before he died in 1980, and left it in a provisional state, with limited notes regarding his construction of the monthly means based on temperature observations from sites around the North East of England. Papers that Manley left have been examined to ascertain how he arrived at his reduction, and his methods have been fully documented and analysed. Errors in the derivation of his monthly means have been corrected, and methods that he used refined to improve their accuracy. New techniques for the reduction of means from archived data have been studied. A selection of these were implemented to improve the accuracy of the new series, and further temperature observations that Manley did not use in his version have been evaluated and introduced. Observations from South Cave, near Hull, from 1794, and from Brandsby, near York, from 1784, provide the extension of the record back from 1801. Substantial sets of monthly means from Braithwaite, near Keighley, and Jesmond, near Newcastle upon Tyne, in addition to shorter sets from other sites around the North East of England and the Borders, have been incorporated into the reduction from 1801 to improve the representativeness of Manley's series. The completed series, from January 1784, has been analysed and compared with other temperature series for the British Isles, and the potential for a daily version of the monthly series has been investigated, based upon the data sources currently available.
|
Page generated in 0.1001 seconds