Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar. Barnen påvisade bland annat stereotypa genuskontrakt genom att positionera sig själv och andra på olika genusstereotypa sätt i leksituationer genom både handlingar och yttranden. Genus är något som borde ges mer fokus samt utrymme i förskoleverksamheten av både förskolechefer och pedagoger för att kunna bidra till att sudda ut de gränser och föreställningar som finns om de olika könen. I analyserna under studien konstaterades att många pedagoger behöver mer kunskap om genus samt genusarbete för att de ska kunna upptäcka de möjligheter till gränsöverskridningar som finns i verksamheten. Denna kunskap behövs även för att kunna granska sitt eget och andras genusarbete på ett medvetet sätt.

No description available.

Detta examensarbete granskar Kiwimetoden, en analytisk läsinlärningsmetod med sitt ursprung på Nya Zeeland. Syftet med arbetet har varit att ta reda på Kiwimetodens fördelar och nackdelar gällande elevers läslust och läsförmåga. Observationer och intervjuer har genomförts för att kunna redogöra för detta. 2 lärare på olika skolor har intervjuats och 3 elevgrupper i årskurs 2 0ch 3 i grundskolan har observerats för att få en bild av Kiwimetodens positiva och negativa sidor. Varierande litteratur har använts för att få en bra bild av Kiwimetoden. Granskningen av metoden visar många fördelar men även nackdelar. Fördelarna visade sig vara att eleverna var engagerade i undervisningen, alla elever synliggjordes och metodens sätt att introducera texter gav kunskaper i ett meningsfullt sammanhang. Nackdelarna som framkom var att det krävs en engagerad och kompetent lärare för att undervisa och att Kiwimetodens material inte utmanar alla elever. Slutsatsen är att Kiwimetoden är en effektiv läsinlärningsmetod i många avseenden, men att den inte passar alla elever då alla är olika och således lär på olika sätt.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur pedagoger ser på lärande samt hur de ser på att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan främja elevers lärande. I litteraturgenomgången har vi använt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det går att nå ut till elever på olika sätt. För att få en djupare insikt i hur forskare tänker kring hur pedagoger kan nå ut till elever, har vi valt att utgå från följande rubriker: lärande, lärarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lära, lekfullt lärande samt utveckling av lärande och tänkande. I vår uppsatsstudie valde vi att utgå från kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. Utifrån vår studie kom vi fram till att det går att kombinera olika tankar som pedagoger har när det gäller att nå ut till elever och det är en fördel då lärande nås på ett varierat sätt. I analysen utgick vi från respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa. Vårt huvudresultat är att det går att kombinera olika undervisningsstilar samt att dessa bör kombineras efter vilket lärande som står i fokus. Vi har även insett att lärande sker i situationer som vuxna inte bör kontrollera såsom lek, men även att pedagoger bör se till att lärande i klassrummet engagerar elever, för det är då de lär sig.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten. Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll? Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva? Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet? Metod Metoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen. Åtta lektioner i idrott och hälsa observerades. Elevernas fysiska aktivitet och lektionsinnehåll observerades och data fördes in i observationsprotokollet. Resultat Resultatet visar att motoriskt innehåll var det lektionsinnehåll som upptog mest lektionstid. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som var vanligast, kunskapsinnehåll var minst vanligt. Eleverna var måttligt till kraftigt fysiskt aktiva 43 procent av lektionstiden. Det lektionsinnehåll som gav mest måttlig till kraftig fysisk aktivitet var kategorin fysisk träning. Av det motoriska innehållet var spel den kategori som minst effektivt gav eleverna fysisk aktivitet. Slutsats Att motoriskt innehåll förekommer mest i undervisningen stämmer överens med Skolinspektionens senaste rapport som visar att kunskapsområdet rörelse prioriteras. Bollspel, som ingår i kategorin spel, har varit dominerande i undervisningen i idrott och hälsa sedan lång tid tillbaka och är det än idag, enligt flera olika undersökningar. Kategorin kunskapsinnehåll tillägnas en väldigt liten del av lektionstiden, detta trots att idrott och hälsa är ett kunskapsämne. Den observerade fysiska aktiviteten är högt i jämförelse med tidigare forskning. Det är bra att eleverna får möjlighet att röra på sig så mycket som möjligt i undervisningen, så länge undervisningen bedrivs i enlighet med kursplanen. Kategorierna fysisk träning och färdighetsträning är att föredra, framför spel, om målet är att få eleverna att vara fysiskt aktiva.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att ta reda på hur yttre och inre faktorer påverkar pedagogens arbete och hur det styrs från huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger både möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har använt oss av två kvalitativa metoder, intervju och observation, för att få både en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt påverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har använts där föresatsen var att få se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade på tre förskolechefer, tre förskollärare och tre barnskötare. 22 mindre observationer på två förskolor har även utförts. All datainsamling är gjord i samma kommun. Resultatet påvisar att det finns faktorer som påverkar pedagogers val men att det är upp till varje förskola om det blir en förutsättning eller ett hinder. Det skiljer sig mellan förskolor hur de organiserar sig efter organisation, ekonomi, tid, miljö och barngrupp. / Abstract The purpose of this study was to find out how external and internal factors affect the preschool teachers' work and how it is controlled from the principal down to the nursery and how these frames provide both opportunities and obstacles in the educational activities. We have used two qualitative methods, interviews and observation to provide both a sense of how factors are perceived and how it actually affects the preschool teachers' choice. It has used a phenomenographic research approach where the intention was to see how preschool teachers perceive their surrounding environment. We conducted 9 interviews divided with three preschool directors, three preschool teachers and three nannies. It has also been performed 22 minor observations on two preschools. All data collection is made in the same municipality. The result demonstrates that there are factors that affect preschool teachers' choices, but it is up to each preschool if it becomes a condition or an obstruction. It differs from preschools how to organize after the organization, finances, time, environment, and how they divide the children into group.

Denna studie bygger på observationer av barns fria lek på förskolan. Barnen som observerades var i åldrarna tre till sex år. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder använder sig barn av när detta sker. Barn använder sig av olika tillträdesstrategier då de söker tillträde till en lek. För att utesluta andra barn använder de sig också av olika uteslutningsstrategier. Analysen av observationerna har som utgångspunkt Corsaros 15 olika tillträdesstrategier. I vårt resultat kom vi fram till att barnen använder sig av flera olika strategier efter varandra, det vill säga fungerade inte den första så bytte de strategi i samspel med barnen i leken. Vi upptäckte även ytterligare en strategi utöver de som vi har funnit i litteraturen, vilken vi vill kalla för ignoreringsstrategi. Resultatet visar också att barnen på förskolan ständigt arbetar med sina sociala relationer och när barnen vill skydda en pågående relation använder de sig av exkludering av andra barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten. Barnen har en medvetenhet om de sociala lekreglerna. Slutsatsen för studien är att materialet i förskolan är betydelsefull för barns lärande och deras samspelsutveckling.

Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn. Datainsamling har samlats in från två olika förskolor. Det framkom att de äldre barnen i förskolan använder sig mer av språket i sitt initiativtagande till lek medan de yngre barnen använder sig mer av kroppsspråket. Kroppsspråket är viktigt då barn kommunicerar med varandra i förskolan. I studien diskuteras de olika kulturella redskapen barnen använder vid initiativtagande till lek. De kulturella redskapen som barn använder sig av var språk, kroppen, imitation, blickar och föremål. / 2010ht4698

This paper deals with breaks in upper secondary school. The aim with the study was to study the function of breaks for upper secondary students by investigating students’ activities during breaks with the main issues: “what does the students do during breaks?”, “how do they experience breaks?” and “What is the relation between breaks and lessons?”. A combination of the two complementary methods observation and interview was chosen to study this. The study was executed on an upper secondary school during one month. I have visited the school several times every week and written daily notes over my observations. Eight students have been interviewed, four from the Science programme and four from the Trade- and Administration programme.  The results were analysed in relation to previous research and theoretical concepts chosen because they occur in the same research. The results of the study shows that the most common break activities were to wait and fetch things, rest, study and socialize. The students who were interviewed thought that breaks and free periods often were too long and they experienced them as meaningless, while the short breaks in between lessons only offered enough time to prepare for the lesson to come. This seemed to be accepted by the students because no one expressed that it was a problem to only have a short amount of time between lessons. This result can be compared to other studies where the students experienced this as stressful. The students’ attitude towards the short breaks can be a part of the local peer culture on the school. It would be interesting to see what students at other schools think of this. It was highlighted in the discussion that the academic work sets the frame work the school day. The students considered breaks to be an important part of the school day since it was then that they had time to socialize with peers. The importance of the school class for socialization was also highlighted.  I have come across many things in this study which I could not investigate in this paper due to the size of the study. I have also had a hard time finding previous research that deals with the topic of this paper. This signals that more research is needed regarding breaks among older children and the interaction of older children.