Titel: Användning av social media bland små och medelstora företag – En studie av café- och konditoribranschen Författare: Lara Domi och Carolina Wireskog Handledare: Timurs Umans Nivå: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15 hp), VT 2011 Nyckelord: Social media, små och medelstora företag Problemformulering: Hur använder sig små och medelstora företag av sociala medier? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag i Sverige använder sig av sociala medier och vilka faktorer som påverkar deras roll i de sociala medierna. Vi avser även att finna sätt på hur företagen kan bli effektivare i sitt arbete med de sociala medierna. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats där undersökningen genomfördes på Internet och vände sig till företag verksamma inom café- och konditoribranschen. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med teorier om relationsmarknadsföring följt med avsnitt om kommunikation och gratis marknadsföring. Vidare behandlas social media och hur företag använder sig av social media. Kapitlet avslutas med en presentation av vår modell. Resultat: I detta kapitel återges de resultat som framkommit ur den undersökning som genomförts. Strukturen utgår från modellen som presenterades i föregående kapitel. Slutsats: Studien visar att små och medelstora företag i café- och konditoribranschen använder social media som ett marknadsföringsverktyg i första hand.

<p>EDI (Electronic Data Interchange) är en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mänsklig inblandning, är utbredningen inte så stor bland små och medelstora företag. Anledningen till detta är främst för att det är för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete är att undersöka om implementeringen av EDI har gett förväntad lönsamhet i små och medelstora företag.</p><p>För att söka svar på frågeställningen har enkäter använts som metod. De slutsatser som kan dras från enkätundersökningen är att de flesta små och medelstora företag införskaffade EDI av andra skäl än lönsamhet, då främst krav från kunder. Dessa företag anser dock att EDI är mer lönsam än förväntat. Små och medelstora företag som införskaffat tekniken av lönsamhetsskäl och som hade förhoppningar om att EDI skulle vara lönsam inom ett år eller flera år, anser att lönsamheten i allmänhet är som förväntat.</p><p>Det bakomliggande syftet med undersökningen är att få en indikation om EDI i allmänhet är intressant att införskaffa för denna kategori av företag. EDI verkar av allt att döma ge lönsamhet i små och medelstora företag.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför. Syfte: Denna studie ämnar att undersöka och öka förståelsen kring vilka värden små och medelstora företag anser att en revision medför. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom sju personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens verkställande direktörer, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta företag ser att revisionen bidrar med ett värde. Det är framför allt revision som försäkran som företagen anser är det främsta värdet. Företagen ser främst att revisionen kvalitetssäkrar företagets ekonomi och legitimerar verksamheten. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet som revisionen medför, överstiger kostanden för den.

<p>Att utveckla datalager innebär hantering av ett antal faktorer som kan avgöra såväl implementationens framgång som misslyckande. Hantering av dessa faktorer på små och medelstora företag är kritisk eftersom företag av denna storlek är särskilt känsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka.</p><p>Denna rapport redovisar resultat från en undersökning på små och medelstora företag inom Västra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instämmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lägger respondenterna mer vikt på ledningens engagemang i datalagerprojekt än på ekonomi och teknik</p><p>Nyckelord: Datalager, Små och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd.</p>

Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar SMF:s marknadsföring samtidigt som studien söker att kartlägga innehållsmarknadsföringens tillämpningsgrad hos studieobjekten. Metod: I studien används den kvalitativa forskningsmetoden. Tio telefonintervjuer ut fördes på hälsokostbutiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalsgruppen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Slutsatser: Innehållsmarknadsföring tillämpas av tre av dem tio SMF inom urvalsgruppen. Metoden anses ha en låg tillämpningsgrad. Studien har framgångsrikt belyst faktorer som påverkar urvalsgruppens marknadsföring med hjälp av den teoretiska referensramen. Dessa faktorer är närverkande som marknadsföringsverktyg, empirisk omvärldskontakt som inlärningsprocess för marknadsföring, slumpmässighet i marknadsföringsplanering och resursknapphet som påverkande kraft i marknadsföringsplanering.

No description available.

EDI (Electronic Data Interchange) är en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mänsklig inblandning, är utbredningen inte så stor bland små och medelstora företag. Anledningen till detta är främst för att det är för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete är att undersöka om implementeringen av EDI har gett förväntad lönsamhet i små och medelstora företag. För att söka svar på frågeställningen har enkäter använts som metod. De slutsatser som kan dras från enkätundersökningen är att de flesta små och medelstora företag införskaffade EDI av andra skäl än lönsamhet, då främst krav från kunder. Dessa företag anser dock att EDI är mer lönsam än förväntat. Små och medelstora företag som införskaffat tekniken av lönsamhetsskäl och som hade förhoppningar om att EDI skulle vara lönsam inom ett år eller flera år, anser att lönsamheten i allmänhet är som förväntat. Det bakomliggande syftet med undersökningen är att få en indikation om EDI i allmänhet är intressant att införskaffa för denna kategori av företag. EDI verkar av allt att döma ge lönsamhet i små och medelstora företag.

Att utveckla datalager innebär hantering av ett antal faktorer som kan avgöra såväl implementationens framgång som misslyckande. Hantering av dessa faktorer på små och medelstora företag är kritisk eftersom företag av denna storlek är särskilt känsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka. Denna rapport redovisar resultat från en undersökning på små och medelstora företag inom Västra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instämmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lägger respondenterna mer vikt på ledningens engagemang i datalagerprojekt än på ekonomi och teknik Nyckelord: Datalager, Små och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd.

Syfte: Som bakgrund till val av ämne och syfte ligger huvudsakligen ett hos författarna delat intresse för hållbarhet. Syftet utvecklades, då vi gjorde en teoretisk djupdykning kopplad till verksamhetsstyrning. Syftet med studien är att med en induktiv ansats synliggöra betydelsen av hållbarhet i SME’s och öka förståelsen för de utmaningar som föreligger inom verksamhetsstyrning vid mätning av hållbarhetsarbete. Metod: Studien inspireras av grundad teori, där vi utgår från det empiriska materialet som underlag för vår kunskap. Den empiriska datan utgörs av material från en kvalitativ studie med intervjuer av ostrukturerad karaktär, som har genomförts med tio verksamhetsledare i små- och medelstora (SME) företag. Med en induktiv ansats och hermeneutisk metod har den empiriska datan tolkats förutsättningslöst. Examensarbetets bidrag: Vi har utarbetat två modeller för att konceptualisera den normativa bild vi menar att befintlig forskning målar, samt den ur empirin utvunna teorin. Den tydligaste avvikelsen som vi funnit modellerna emellan är att den strävan som befintlig teori riktar mot att utveckla fungerande mätverktyg kopplade till hållbarhet, faller undan då den empiriskt grundade modellen vittnar om att inget behov eller önskan finns till att utveckla ett sådant. Förslag till fortsatt forskning: Vår empiriska modell har identifierat värdeskapande och medarbetaren som det mest väsentliga för att driva hållbarhetsarbetet framåt, därav menar vi att det exempelvis skulle vara av intresse med en djupare undersökning av medarbetarens roll i värdeskapandet och hur rekryteringsprocessen kan tänkas se ut. Hur bemyndigande möjliggörs är också en intressant fråga, då vi bygger vår empiriskt grundade modell runt en bemyndigande styrmodell.

I tider av snabb teknisk utveckling, ändrade marknadsbehov, och allt starkare konkurrens är förmågan till innovation och förnyelse central, inte bara för det enskilda företaget utan för samhället i stort. För små företag är innovation särskilt viktigt eftersom begränsade resurser gör det svårt att konkurrera med andra medel. Specifikt gäller detta för gruppen små etablerade företag som, till skillnad från de startup-företag som ofta lyfts fram i forskning och media, inte har samma tillgång till kontakter eller intresse av riskkapital särskilt avsett att stödja innovation och snabb tillväxt. Syftet med uppsatsen, som omfattar en kappa och tre separata artiklar, är att undersöka innovation i små etablerade företag. Genom en översikt av befintlig forskning om innovation och förnyelse i små etablerade företag och användning av kvalitativa data från två separata, longitudinella studier med sammanlagt 14 fallföretag bidrar uppsatsen till ökad kunskap om vad som kännetecknar innovation i små etablerade företag med utgångspunkt i den kontext som omger innovationsaktiviteterna.  Frågan om hur förmåga till innovation i företag kan förstärkas röner stort intresse i forskningen. Av de två litteratursströmmar som har identifierats i uppsatsen föreslår den ena formalisering av processer och rutiner som förutsättning för framgång, medan den andra är inriktad på vilka kännetecken hos ledning och organisation som främjar innovationsaktivitet och/eller innovationsprestanda.  Båda litteraturströmmarna, både den som förespråkar formalisering och den som fokuserar på kännetecken hos ledning och organisation, betonar vikten av att vara uppmärksam på kontextuella faktorer för förståelse av innovation men också för dessa faktorers effekter på prestandan. Dock klargörs inte i dessa litteraturströmmar vilka kontextuella faktorer, eller hur samspelet mellan dessa, specifikt påverkar innovationsaktiviteterna i små etablerade företag. Detta gap försvårar bedömningen av innovation i den relativt understuderade grupp, som små etablerade företag utgör, och därmed även insikten om hur innovation kan förstärkas. I uppsatsen förklaras hur och varför innovation i små etablerade företag kan ses som en integrerad och agil process, präglad av den helhetssyn som speglar ledningens mål, visioner och förhållningssätt och det lärande som sker i relationen till kund, men också av beslutsfattandets informella karaktär. Diskussionen omfattar nyckelaspekter i kontexten och hur samspelet mellan dessa kan förstås och förstärkas i olika sammanhang. Sammanfattningsvis föreslås att innovation i små etablerade företag består av aktiviteter integrerade i det samspel som ständigt pågår mellan företagets externa kontext, främst kunder och marknad, och interna förutsättningar, i huvudsak resurstillgång och ledningens förhållningssätt. Om än outtalade så utgör ledningens mål det ramverk som skapar ett helhetsperspektiv på aktiviteterna, och guidar beslutsfattandet som vanligen sker informellt och som ett resultat av det ofta kontinuerliga lärande som sker i relationen till kund. / In times of rapid technological development, changing market demands, and increasing competition, the ability to innovate and renew is crucial not only for the individual firm, but also for the society as a whole. Innovation is considered to be of particular importance for small firms where limited resources hinder competing by other means. In particular, this is of relevance for small etablished firms which, unlike the start-ups receiving attention in media and research, often do not have access to or interest of contacts and venture capital aimed at innovation and fast growth. This thesis, consisting of a cover story and three separate articles, investigates innovation in small established firms. By reviewing extant research on innovation and strategic renewal in small firms and using qualitative data from 14 case companies studied in two separate longitudinal studies the thesis contributes to increased understanding of what characterizes innovation in small established firms from the perspective of contextual factors surrounding the innovation activities. The question of how to enhance a firm´s ability to innovate attracts a lot of attention in research. This thesis has identified two streams of literature, one suggests formalized processes and routines as a prerequisite for success, while the other focuses on which characteristics of management and organization that support innovation activities and innovation performance.  Both streams of literature, both the one promoting formalized processes and the one focusing on characteristics of management and organization, emphasize the importance of paying attention to not only contextual factors to understand innovation, but also the potential effects of these factors on performance. However, it is not made clear in these literature streams which contextual factors, or how the interplay between these, in particular influence innovation activities in small established firms. This gap makes it difficult to assess innovation in the relatively little studied group which small established firms constitute and thereby also the insights of how innovation can be enhanced. The thesis suggests how and why innovation in small established firms can be understood as an integrated and agile process, characterized by a holistic view mirroring vision, goals and approach of the management, and the ongoing process of learning in the relations with customers, but also the informal characteristics of the decision-making, The discussion captures key aspects in the context but also how the interplay between these can be understood and enhanced in various contexts. In sum, this thesis suggests that innovation in small established firms consists of activities integrated in the continous interplay of the external context of the firm, in particular customer and market, and the internal conditions mainly available resources and the approach of the management. Although not explicit, the vision and goals of the management constitute a framework creating a holistic view of the activities, and also guide the ususally informal decision-making, resulting from the often continuous process of learning in relation to customers.