Företagen idag står ofta inför ständiga utmaningar och förändringar. För attkunna konkurrera på marknaden gäller det att effektivisera och utveckla sinverksamhet. Att basera en verksamhetsutveckling på processer och ettprocessorienterat synsätt har visat sig vara effektivt. I dagsläget finns det mångaerkända metoder för processmodellering, processanalys och processutveckling.Det är därför viktigt att studera metoder som kan anpassas till ett specifikt fall.Denna studie har baserats på en fallstudie hos Delta Terminal AB, etttredjepartslogistikföretag, som bedriver lagerhållning. Studien syftar till attundersöka hur processer kan utvecklas i ett tredjepartslogistikföretag. Måletmed denna studie har varit att kartlägga och analysera en delverksamhet hosDelta Terminal. För att uppnå syftet har metoder och modeller inomämnesområdet studerats och anpassats till det specifika fallet. Sedan har enverksamhetsanalys utförts för att skapa en bild av det nuvarande läget och detönskade läget. Utifrån intervjuer och observationer har en processmodell överdet nuvarande läget skapats. Tillsammans med denna modell och den insamladdatan har en processanalys utförts. Detta har även lett till en tidsaxel över en”normaldag” som illustrerar den tid som är värdeskapande, icke-värdeskapandeoch spill. Även en workshop har utförts med medarbetarna på Delta Terminal.Denna har resulterat i problem och mål som berör den studerade processen. Enförändringsanalys har med hjälp av problemen och målen genereratförändringsbehov. Resultatet har visat att kommunikations- och informationsbristär de största problemen i delverksamheten. Baserat på processanalysen ochförändringsanalysen har förbättringsförslag skapats. Med dessa lösningsförslagkan tid som är icke-värdeskapande och spill minimeras.

Denna rapport är en fallstudie på Bring som fokuserar på manuell hantering i terminal och hur den kan bli mer effektivt. Uppgiften utformades i samarbete med företaget. Bring har upplevt en ökad konkurrens på marknaden och strävar därför efter att effektivisera verksamheten för att kunna erbjuda lägre priser och kortare ledtider till kunderna. Syftet var att identifiera förslag på hur arbetet i terminalen i Jönköping kan effektiviseras på ett varaktigt sätt med avseende på kostnad och/eller ledtid utan negativ påverkan på Brings leveransservice samt urskilja de förslag med bäst potential.För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, empiriinsamling och analys. Analysen identifierade tio förbättringsförslag som sedan jämfördes med varandra för att identifiera de förslag som hade störst potential. Jämförelsen var baserad på förslagens varaktighet och möjliga besparingar.Två förbättringsförslag hade hög varaktighet och hög möjlig besparing och ansågs därför vara de förslag som hade störst potential. Dessa två innebär att skapa en standard för halvpallar och sluta svartplasta de färdigsorterade pallarna. Att skapa en standard för halvpallar tydliggör för terminalarbetare när halvpallar ska användas för att öka användningen av halvpallar och uppnå minskade fraktkostnader. Studien visar att en ändring från helpall till halvpall i genomsnitt ger en besparing på 417 kostnadsenheter per pall. Att sluta svartplasta färdigsorterade pallar innebär att de färdigsorterade pallarna från Kund 1 endast behöver skannas och köras till porten. Detta minskar hanteringen av pallar och kostnader för svartplast och ger en genomsnittlig besparing på 88 kostnadsenheter per pall.I studien togs även ställning till vilka förslag som har största potential av förslagen med hög varaktighet och låg möjlig besparing, och förslagen med låg varaktighet och hög möjlig besparing. I det här fallet ansågs förslagen med låg varaktiga och hög möjlig besparing ha större potential än de med hög varaktighet och låg möjlig besparing. Detta beror på att förslagen med låg varaktighet klassificerades på det viset eftersom de innebar förändringar hos kunden och den här studien visar inte hur villiga kunder är inför att genomföra förändringar. Om dessa förslag studeras djupare och det visar sig att kunderna är positiva till att genomföra förändringar, kan dessa förslag klassificeras med hög varaktighet och hög möjlig besparing och därför vara attraktiva för Bring.

Byggsektorn genomför nu stora framsteg gällande logistiklösningar. Senaste åren har stort fokus ägnats åt bygglogistik och att byggprojektens resultat påverkas av hur logistiken hanteras. Logistikverktygen utvecklas för att fungera bättre åt verksamheten som bedrivs på byggarbetsplatsen. I studien undersöks vilken nytta ett leveranshanteringssystem har på byggprojekt och vad användarupplevelsen är av systemet. Syftet med studien är att undersöka inom vilka områden ett leveransplaneringssystem gör mest nytta och var dess brister och utvecklingsmöjligheter finns. Till studien används en abduktiv metod med delmoment bestående av en litteraturstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien innefattar information från forskning och erfarenheter inom logistik, bygglogistik, tredjepartslogistik och digitalisering inom byggbranschen. Fyra intervjuer har genomförts med branschaktiva inom bygglogistik. Studien visar att byggprojekt tidigt i byggprocessen behöver initiera en logistikplan. Logistikplaner finnas för att hålla ordning och reda på samtliga entreprenörer på projektet. Idag löses många logistiska problem ute på byggarbetsplatsen med tillfälliga organisationer. Materialflödet behöver planeras bättre och levereras i nära anslutning till slutmontering för att inte riskera att byggarbetsplatsen blir en lagringsplats. Förbättringsmöjligheter finns med en ökad spårbarhet på materialflödet kopplat till tredjepartslogistik. En digital trackingfunktion informerar när gods avviker från planerad rutt och ger förutsättningar till att i ett tidigare stadie påverka arbetsmomenten på byggarbetsplatsen. Med en god struktur på bygglogistiken finns fina förutsättningar för att nå god lönsamhet med mindre koldioxidutsläpp till olika typer av byggprojekt. Ökad nyttjandegrad av material och samordnade transporter minskar koldioxidutsläppen från byggbranschen med hjälp av använding utav leveranshanteringssystem. / The construction sector is now making significant progress in logistics solutions, with great focus in recent years being devoted to construction logistics and how logistics management affects the outcome of construction projects. Logistics tools are being developed to better serve the operations carried out on construction sites. The study examines the benefits of a delivery management system on construction projects and the user experience of the system. The purpose of the study is to investigate the areas where a delivery planning system is most useful and where its shortcomings and development opportunities lie. An abductive method with sub-elements consisting of a literature study and an interview study is used for the study. The literature study uses information from research on logistics, construction logistics, third-party logistics, and digitization in the construction industry. Four interviews have been conducted with industry professionals in construction logistics. The study shows that logistics planning needs to be initiated early in the construction process. The logistics plan needs to be maintained and all contractors on the project need to follow the same logistics plan to achieve order and organization. Today, many logistical problems on construction sites are solved with temporary organizations. Material flow needs to be better planned and delivered in close proximity to final assembly, to avoid the risk of the construction site becoming a storage site. There are opportunities for improvement with increased traceability of material flow linked to third-party logistics. A tracking function that informs when goods deviate from the planned route provides the opportunity to influence the work tasks on the construction site at an earlier stage. With good structure in construction logistics, there are good conditions for achieving profitability with lower carbon dioxide emissions for various types of construction projects.

Bakgrund: Aktörer som utför logistiktjänster har fått en avgörande roll för den framtida utvecklingen av hållbar logistik. Den sociala dimensionen är i dagsläget relativt outforskad jämfört med den ekonomiska och ekologiska dimensionen trots att teorier hävdar att alla tre dimensioner är lika viktiga. De standarder som finns för ansvarstagande inom social hållbarhet finns inte som krav utan ses som en frivillig ansats för företaget. Det har tillkommit ett ökat intresse om social hållbarhet hos intressenter vilket gör det mer angeläget för företagen att visa hur de tar ansvar för den sociala hållbarheten. Social hållbarhet har även hamnat högt upp på politiska agendor: Ett nationellt lagförslag har tillkommit om att alla större företag måste införa en redovisning som presenterar icke-finansiell information om hur de arbetar med hållbarhet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hur 3PL leverantörer tillämpar social hållbarhet i tjänstekonceptet för att vidare analysera hur social hållbarhet kan vidareutvecklas utifrån ramverk. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien har ett positivitiskt synsätt och en tvärsnittsdesign. I studien kommer det att genomföras en mönsterjämförelse mellan sju 3PL leverantörer: DSV, DB Schenker, Alwex, Deutsche Post DHL Group, PostNord, Bring Citymail och Alltransport. Slutsats: De sju granskade hållbarhetsredovisningarna innefattar alla ett väldigt varierande innehåll och tillvägagångsätt. Författarna menar att företagen bör förtydliga utförligt hur de faktiskt arbetar med de sociala aspekterna. Viktiga åtgärder att införa skulle vara kontinuerliga leverantörsutvärderingar samt klagomål- och rapporteringsfunktion för att förebygga att felaktigheter inträffar i företagets tjänstekoncept. Vidare bör företagen använda sig av fler ramverk såsom UN Global Compact, SA8000, ISO26000, OHSAS 18001, ISO 39001 för att säkerhetsställa att arbetet med mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, samhällsansvar och produktansvar efterlevs på rätt sätt. Dessutom bör företagen se över hur de använder sig av GRI:s riktlinjer och om de kan utvidga användandet av detta.

Arbetsplatslogistiken inom byggbranschen har under många år undersökts och det finns stora möjligheter till förbättring. Det har kunnat konstateras att genom en förbättrad logistik går det att öka lönsamheten. Under senare år har en ny gren inom logistiken växt fram, tredjepartslogistik. Arbetet undersöker om tredjepartslogistik med inbärning till monteringsplatsen är ett lönsamt alternativ för Hulta Torg, samt att upprätta en inre arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) och lägga fram ett förslag.   Undersökningen har genomförts genom litteraturstudier och intervjuer. Litteraturstudien har fokuserats på bygglogistik och tredjepartslogistik och intervjuerna har förts med olika yrkesroller inom byggbranschen.  Resultatet visar att det finns brister i kommunikationen generellt inom byggbranschen och att det inom branschen finns utrymme till förbättring. Det är framförallt dialogen mellan huvudentreprenören och underentreprenören samt telefonaviseringen mellan leverantören och entreprenören det brister. Nyttjandet av en tredjepartslogistiker för att sköta inbärningen av material ställer sig branschen positiv till och det har kunnat konstaterats att det med största sannolikhet kommer att öka i framtiden. I resultatet presenteras en inre APD-plan som beskriver var material ska placeras för att få en så effektiv inre logistik som möjligt.   För att förbättra kommunikationen föreslås att varje morgon ha ett möte mellan huvudentreprenören och underentreprenören där dagens aktiviteter diskuteras. En tavla med leveransplaner som alla kan ta del av och uppdatera rekommenderas också. Entreprenören måste ställa högre krav på leverantören och ha det skriftligt i avtalen, efterföljs inte detta tas inte leveranserna emot. Kostnaden av en tredjepartslogistiker är dyrare än om entreprenören gjort det själv men de vinner produktionstimmar och att en kritisk del som hissen nyttjas även utanför ordinarie arbetstid. På den inre APD-planen placeras materialet nära där det ska monteras och gipsen ställs i mitten av rummen där ingen innervägg kommer att stå. / Workplace logistics in the construction industry has been investigated for many years and there are great opportunities for improvement. It has been found that through improved logistics, profits can be increased. In recent years, a new branch of logistics has emerged, third-party logistics. The exam is investigating whether third party logistics with carrying support to the installation site is a profitable alternative for Hulta Torg, as well as establishing an internal workplace deployment plan and presenting a proposal that will benefit production.  The essay has been conducted through literature studies and interviews. The literature study has focused on building logistics and third-party logistics and the interviews have been conducted with different occupational roles in the construction industry.  The results show that there are shortcomings in communication generally in the construction industry and that there is room for improvement in the industry. It is primarily the dialogue between the main contractor and the subcontractor, as well as the notification between the supplier and the contractor, is lacking. The use of a third-party logistics to handle the delivery of materials benefits the industry and it has been found that it is most likely to increase in the future. The result presents an internal workplace deployment plan that describes where materials should be placed to get as efficient internal logistics as possible.  In order to improve communication, it is proposed that each morning have a meeting between the main contractor and the subcontractor where the activities of the day are discussed. A schedule of delivery plans that anyone can access and update is also recommended. The contractor must make higher demands on the supplier and have it in the agreement. If not followed, this will not be accepted. The cost of a third-party logistics is more expensive than if the contractor did it himself but they gain production hours and that a critical part like the lift is used for a larger part of the day. On the inner workplace deployment plan, the material is placed near where it should be mounted and the gypsum is placed in the middle of the rooms where no inner wall will stand.

Bakgrund: På dagens marknader är logistiken kärnverksamhet för många företag. För ett företag som säljer någon typ av produkt är tillgängliggörandet av varan på den tidpunkt och den plats som kunden önskar ofta är en väsentlig del av värdet för kunden. Ändå outsourcar många företag sin logistik till tredjepartslogistikföretag (TPL). Styrning och kontroll i relationen med TPL-leverantören blir därmed viktigt för att uppnå önskvärda resultat med samarbetet.

<p>Tredjepartslogistik är en företeelse som under de senaste åren kommit att bli vanligt förekommande både i Sverige och internationellt. Själva företeelsen som sådan innebär att ett företag eller liknande genom avtal låter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhållning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just själva avtalet, det vill säga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmål angående hur detta är att klassificera. Ett så pass ingående samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrättsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare än ”enbart” ett köpare-säljare-förhållande mellan parterna. Om så kan bedömas vara fallet uppkommer möjligheten att avtalsparterna kommit att åtaga sig mer juridiskt långtgående förpliktelser visavi varandra än vad dessa är medvetna om eller önskat vid avtalets ingående.</p><p>Med utgångspunkt i associations- och köprättslig lagstiftning utreds i denna uppsats utifrån vilka omständigheter det kan avgöras huruvida avtal om tredjepartslogistik är att se som bildande av ett enkelt bolag eller köp av tjänst samt vilka de juridiska följderna blir av ett sådant avgörande. Som komplement till de sedvanliga rättskällorna har två avtal om tredjepartslogistik som används av svenska tredjepartslogistiker begagnats.</p><p>I uppsatsen har funnits att det är främst förekomsten eller avsaknandet av ett gemensamt vinständamål mellan logistikern och dennes motpart som är av störst betydelse för hur avtal om tredjepartslogistik är att klassificera. Vad gäller de juridiska följderna har vidare konstaterats att det föreligger principiella snarare än faktiska materiella skillnader mellan den associations- och köprättsliga lagstiftningen i det nu utredda fallet. Exempelvis kan nämnas skillnader avseende formerna för beslutsfattande och fördelning av uppkommen vinst mellan parterna i anledning av avtalet. Avsaknandet av mer påtagliga differenser kan i synnerhet förklaras med det omfattande bruket av dispositiv lagstiftning, vilket medför att den avtalsmässiga reglering som parterna själva ombesörjer tillmäts störst juridisk dignitet.</p> / <p>Thirdpartylogistics and related services are offered by most international logistic companys. Besides the undertaking of mere transports, thirdpartylogistics typically includes the execution of other services such as storage, repacking and assembling the clients products. From a legal point of view agreements concerning thirdpartylgistics raises the issue regarding how to legally classify the agreement in question. The thorough cooperation between the logistic company and its client needed to perform the agreed services could in accordance with Swedish company and partnership regulations give rise to partnership constellation rather than a purchase of a service. This could in turn result in that the parties involved have accepted more far-reaching legal obligations towards one another than wished for or intended.</p><p>In this thesis the above mentioned issues concerning the legal classification of agreement thirdpartylogistics are further exeplored with starting point in Swedish company and partnerhip law. Furthermore are the legal consequences of such classifacation in respect to the concerned parties obligations obligations towards each other thouroughly examined.</p><p>In the thesis it has been found that the most decisive circumstance to consider regarding the legal classifiaction of agreements concerning thirdpartylogistics is the presence or lack of joint earnings between the parties in question. Regarding the legal consequences it has been found that altough there are considerably principle differences between a partnership agreement and purchase dito, the de facto differences however seems to be of a more moderat kind. This could be explained by the extensive use of non-mandatory legislation in Swedish partnership law.</p>

Tredjepartslogistik är en företeelse som under de senaste åren kommit att bli vanligt förekommande både i Sverige och internationellt. Själva företeelsen som sådan innebär att ett företag eller liknande genom avtal låter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhållning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just själva avtalet, det vill säga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmål angående hur detta är att klassificera. Ett så pass ingående samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrättsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare än ”enbart” ett köpare-säljare-förhållande mellan parterna. Om så kan bedömas vara fallet uppkommer möjligheten att avtalsparterna kommit att åtaga sig mer juridiskt långtgående förpliktelser visavi varandra än vad dessa är medvetna om eller önskat vid avtalets ingående. Med utgångspunkt i associations- och köprättslig lagstiftning utreds i denna uppsats utifrån vilka omständigheter det kan avgöras huruvida avtal om tredjepartslogistik är att se som bildande av ett enkelt bolag eller köp av tjänst samt vilka de juridiska följderna blir av ett sådant avgörande. Som komplement till de sedvanliga rättskällorna har två avtal om tredjepartslogistik som används av svenska tredjepartslogistiker begagnats. I uppsatsen har funnits att det är främst förekomsten eller avsaknandet av ett gemensamt vinständamål mellan logistikern och dennes motpart som är av störst betydelse för hur avtal om tredjepartslogistik är att klassificera. Vad gäller de juridiska följderna har vidare konstaterats att det föreligger principiella snarare än faktiska materiella skillnader mellan den associations- och köprättsliga lagstiftningen i det nu utredda fallet. Exempelvis kan nämnas skillnader avseende formerna för beslutsfattande och fördelning av uppkommen vinst mellan parterna i anledning av avtalet. Avsaknandet av mer påtagliga differenser kan i synnerhet förklaras med det omfattande bruket av dispositiv lagstiftning, vilket medför att den avtalsmässiga reglering som parterna själva ombesörjer tillmäts störst juridisk dignitet. / Thirdpartylogistics and related services are offered by most international logistic companys. Besides the undertaking of mere transports, thirdpartylogistics typically includes the execution of other services such as storage, repacking and assembling the clients products. From a legal point of view agreements concerning thirdpartylgistics raises the issue regarding how to legally classify the agreement in question. The thorough cooperation between the logistic company and its client needed to perform the agreed services could in accordance with Swedish company and partnership regulations give rise to partnership constellation rather than a purchase of a service. This could in turn result in that the parties involved have accepted more far-reaching legal obligations towards one another than wished for or intended. In this thesis the above mentioned issues concerning the legal classification of agreement thirdpartylogistics are further exeplored with starting point in Swedish company and partnerhip law. Furthermore are the legal consequences of such classifacation in respect to the concerned parties obligations obligations towards each other thouroughly examined. In the thesis it has been found that the most decisive circumstance to consider regarding the legal classifiaction of agreements concerning thirdpartylogistics is the presence or lack of joint earnings between the parties in question. Regarding the legal consequences it has been found that altough there are considerably principle differences between a partnership agreement and purchase dito, the de facto differences however seems to be of a more moderat kind. This could be explained by the extensive use of non-mandatory legislation in Swedish partnership law.

Logistics and supply chain management in the construction sector is an area with great potential for improvements. Today, a lot of the workers time is spent on non-value adding activities. Research has shown that waste is a large proportion of the total production cost in building projects today. The purpose of this report is to analyze problems concerning logistics in the construction sector. Two of Skanska’s construction projects in Uppsala have been analyzed to identify problems. The goal of the thesis is to suggest solutions regarding logistics that will improve the work environment and efficiency. The result shows that companies would benefit from using smart logistic services like just in time deliveries and third party logistics. Services like this should be used even if the circumstances of the project don’t require it, as they are conducive to a better working environment and heightened effectivity. Recommendations include having well defined routines and selecting a person responsible for receiving deliveries. Communication and cooperation with other parties in the supply chain is also important. Planning and any subsequent follow-ups have to be carried out effectively and efficiently. / Logistik inom byggbranschen är ett område där det finns stora möjlig- heter för förbättringar och effektiviseringar. En stor andel av yrkesarbe- tarnas arbetstid går idag åt till icke värdeskapande aktiviteter. Under- sökningar har visat att endast 50 % av arbetstiden används till effektivt arbete. (Byggchefen, 2006) Det tillsammans med andra former av slöseri leder till stora kostnader. Slöseriet i byggprojekt uppskattas vara så stort som 30-35 % av projektetens produktionskostnad. (Josephson &amp; Saukkoriipi, 2005) Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer, enkäter och obser- vationer undersöka logistikproblem inom byggbranschen. Två av Skanskas byggprojekt i Uppsala undersöks i denna rapport för att iden- tifiera problem. Målet med examensarbetet är att ta fram lösningsför- slag som förbättrar arbetsmiljö och effektivitet genom förbättrade lös- ningar kring logistik. Rapporten visar att företag inom byggbranschen bör satsa på utomstå- ende tjänster med smarta logistiklösningar för att förbättra arbetsmiljö och effektivitet. Lösningar som kan användas är behovsstyrda leveran- ser och tredjepartslogistik med tjänster som sampackning, mellanlag- ring och inbärningstjänster. Tjänsterna kan vara bra att använda även då omständigheterna runt projektet ej kräver det eftersom det ger bättre arbetsmiljö och effektivitet. Rekommendationer ges till att ha tydliga rutiner och utse en ansvarig person för mottagning av material. Samarbete och kommunikation med övriga aktörer i försörjningskedjan är viktig. Även planering och upp- följning av denna är nödvändig för att logistiken ska kunna fungera på ett effektivt sätt.

Företag X ska, på uppdrag av kund A, lagra produkter. Företaget upplever i dagsläget att en del interna transporter kan vara onödiga och att viss materialhantering, vid in- och utleverans, bör kunna utföras annorlunda för att uppnå ett bättre resultat. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur processerna för samtliga produktgrupper ser ut, inklusive hanteringstid för lastare, och jämföra det avtalade tillvägagångssättet med hur det faktiskt går till i nuläget, för att till sist kunna identifiera förändringsförslag vilka kan förbättra processerna. En fallstudie har genomförts där processen för in- och utleverans av kund A:s produkter har kartlagts baserat på observationer och intervjuer. Dessutom har en tidsstudie genomförts av produktgruppen lastare.