Bakgrund: Cancer är en sjukdom som ständigt ökar och sexualiteten är ett grundbehov som enligt studier inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Sjuksköterskors kunskap och förståelse om cancerpatienters upplevelser av sexualiteten är en förutsättning för att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av sin sexualitet. Metod: En litteraturöversikt gjordes över cancerpatienters perspektiv på sexualiteten, oavsett cancerform. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: Förändringar av det sexuella behovet, kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändringar i parrelationen. Genomgående för alla teman var att patienter strävade efter att hitta sin nya sexualitet. Det sexuella livet påverkades mest negativt, men patienter kunde ändå uppleva den nya livssituationen som något positivt. Diskussion: Kunskap om sexualitetens påverkan på kropp, tanke och relationer var av betydelse för god omvårdnad. Utbildning inom sexologi borde därför ingå som en naturlig del i sjuksköterskans grundutbildning. Samtidigt behövdes mer forskning inom området. Det fanns även behov av samtalsgrupper för patienter och deras partner då tankar och funderingar kring den nya livssituationen var vanliga.

This thesis presents the residential development in the city of Uppsala, targeting theliving conditions of young adults and students. In cooperation with Sweco Architect inUppsala. The purpose of this survey is to reveal difficulties and possibilities for theearly development of the construction process for studio apartments. Theinformation has been obtained through both a literature review and interviews. Theliterature review is based on Swedish regulations and previous studies in the field, andthe interviews were conducted with organisations and people in leading positionswithin Uppsala. The foundation for the thesis is a proposition, proposition from the Swedishgovernment to change the regulation and the law regarding the construction of smallapartments for students and young adults. The government wants to promote anincrease in the l development of residential areas for these types of residents. The result of the study shows that Uppsala is expanding and the major challenge is theliving conditions for young adults, due to the shortage of rental housing. At themoment there are several residential projects aiming to solve the current housingshortage, involving both rental housing and condominium. Regarding the “students”living conditions, the problem is not the lack of housing, a need for simplification of allthe different queue systems for house renting into one system. The result also shows that the city of Uppsala is instep with the planning process eventhough many of the people interviewed claimed the opposite. The use of temporarybuilding permits has been discussed throughout the thesis and the result shows thatUppsala municipality is not willing to use these kinds of solutions to solve the housingshortage in Uppsala. In conclusion, a few recommendations have been given including a more integratedcity with studio apartments and a combined queue system for student apartments.

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier måste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan användas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De måste ta hänsyn till vilka faktorer klienterna värdesätter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och därmed bidra till en positiv förändring i deras dagliga liv. Syftet är därför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebär för vuxna personer inom den psykiatriska vården, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien påvisar att både arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgångsrik behandlingsform. De har liknande syn på vilka faktorer som är effektiva med gruppterapi, men från olika perspektiv. Klienterna anser att det är sammanhållningen i gruppen och interaktionen med andra människor som är de mest betydande faktorerna medan arbetsterapeuterna lägger större fokus på aktiviteten. Det framkom även att gruppterapi har en positiv effekt på klienternas dagliga liv.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången.

Introduction: The population of Sweden has during the last century doubled. An increased live expectancy results in an older population and the share needing medical care increases. Demographic and political changes in developed counties have resulted in changed demands on the care of the elderly. The elderly are discharged from hospital earlier and this results a significant responsibility on the elderly themselves and their relatives. Often the relatives are engaged in the elderly’s health problems, care needs and the future consequences the current situation results in for the elderly and the domestic life. The purpose was to study and describe the relative’s conceptions of the elderly’s care needs in conjunction with care planning. Method: Data collection made by phone interviews with relatives of elderly people over 80 years old after the coordinated care planning. The interviews were analysed by qualitative content analysis and resulted in four overall categories. The result uses these four categories which describe the relative’s perceptions, encompassing the need of support in daily life, their perception on decisions, the elderly’s own attitude and perceptions of future needs. Conclusion: Extended research on relatives and their perception on the elderly’s needs can contribute to an increased awareness and reach a deeper knowledge and understanding of the complex situation the care planning means. / Introduktion: Befolkningen i Sverige har under de senaste 100 åren fördubblats. En ökad livslängd medför att vi får en äldre befolkning och andelen som är i behov av sjukvårdande insatser ökar. Demografiska och politiska förändringar i välfärdsländerna har bidragit till förändrade krav på vården av äldre. De äldre skrivs ut allt tidigare och den tidiga utskrivningen från sjukhuset innebär ett betydande ansvar på den äldre själv och deras närstående. Ofta är de närstående engagerade i den äldres hälsoproblem, vårdbehov och vilka framtida effekter situationen har, för den äldre samt för familjelivet. Syftet var att undersöka och beskriva närståendes uppfattningar av den äldres vårdbehov i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer med närstående till äldre personer över 80 år efter den samordnade vårdplaneringen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra övergripande kategorier. Resultatet: utgår från de fyra kategorierna som beskriver de närståendes uppfattningar vilka innefattar behovet av stöd i vardagslivet, uppfattningar om beslut, den äldres egen inställning samt uppfattningar om framtida behov.  Slutsats: Utökad forskning kring närstående och deras uppfattning om den äldres behov kan bidra till en ökad medvetenhet och nå en djupare kunskap och förståelse i den komplexa situation som den samordnade vårdplaneringen utgör.

No description available.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom som debuterar under slutet av tonåren eller i vuxen ålder. Hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar formar individernas vardag. Orsaken bakom sjukdomen är oklar och det finns ingen botande behandling. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja patientens välbefinnande och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna individers upplevelse av att leva med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats valdes som metod. Studien utgick från fem självbiografier som analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier identifierades; psykotiska symtom och förändrad livssituation, missnöje med vården, förhålla sig till sin livssituation samt behov av stöd. Resultatet påvisade ett lidande i vardagen för personer med schizofreni. Trots lidandet kunde individerna med schizofreni finna hopp och framtidstro genom acceptans till sjukdomen, och genom stöd från närstående och vårdpersonal.

Kunskapen gällande hur det upplevs att vara ung vuxen och samtidigt ha en reumatisk sjukdom är begränsad. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån individens eget perspektiv försöka fånga in och beskriva olika psykologiska aspekter av att vara ung vuxen och samtidigt ha reumatism, i en svensk kontext. Studien utfördes på sju reumatiker i åldern 18-40 och datainsamligen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analysen följde ett induktivt tematiskt mönster. I studien identifierades bland annat initiala svårigheter att acceptera sin sjukdom, oförståelse och okunskap från omgivningen, upplevelser av att bli misstrodd, ifrågasatt och inte tagen på allvar, depressiva känslor, sömnlöshet, panikångest, självmordstankar, skuldkänslor, ovilja att ta plats med sin sjukdom, energibrist som begränsar livet, oro inför framtiden, ökad förmåga att uppskatta små saker och en bättre förståelse för andra som är sjuka. Detta resultat indikerar att en reumatisk sjukdom inte bara kan få fysiska utan också ett flertal psykologiska konsekvenser.

BAKGRUND: Schizofreni är en psykisk sjukdom som drabbar ungefär en procent av världens befolkning. De flesta insjuknar i unga år 15-35 år. SYFTE: Syftet är att beskriva hur det är för unga vuxna personer att leva med schizofreni. METOD: Litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) modell med kvalitativ ansats. 11 vetenskapliga artiklar granskades. RESULTAT: Analysen resulterade i följande sex teman, (1) Hallucinationer skapar förvirring (2) En oförutsägbar kropp (3) Stigma skapar tillbakadragenhet och isolering (4) Behandlingens sidoeffekter (5) Att lära sig att leva med sjukdomen (6) Det sociala samlivets betydelse. Vid insjuknande i schizofreni väcks ofta tankar av rädsla, skuld och skam. Många upplever att biverkningarna ofta är värre än symtomen. Relationer är värdefulla och ger trygghet. Det framkommer också att individerna kan hitta effektiva verktyg att lära sig leva med sjukdomen. KONKLUSION: Med ökad förståelse för att sjukdomen drabbar individens existens och omvärld, finns förutsättningar att minska lidande. Det är betydelsefullt att individen hittar strategier för att hantera sin sjukdom och underlätta hälsa. All behandling bör ske i samråd med personen som drabbats av psykisk sjukdom.

Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med primärvården hos vuxna personer med diagnosen Neurofibromatos typ 1 Bakgrund: Neurofibromatos 1 (NF1) är en autosomalt dominant sjukdom med symtom som café au lait fläckar på huden och flera godartade tumörer som växer från perifera nerver. Svårighetsgraden varierar mellan individer. Smärtor och sjukdomens oförutsägbarhet kan orsaka oro och medföra att patienter ofta besöker hälsocentraler. Omvårdnaden vid NF1 kan vara problematisk eftersom den innefattar en rad olika symtom och att få en helhetssyn på patienten kan vara en utmaning. Trots att en av 3000 har sjukdomen är den relativt okänd. Få studier beskriver hur primärvården upplevs av personer med NF1. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: År 2015 deltog 30 personer i en enkätundersökning, med flervalsfrågor och utrymme för egna kommentarer, om upplevelser av primärvården. Resultat: Hälften av deltagare upplevde primärvården generellt som bra eller mycket bra. Däremot upplevde 93 % av deltagarna att vårdpersonalen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om NF1. Slutsats: De flesta studiedeltagarna upplevde att många yrkesgrupper i primärvården hade bristfälliga kunskaper om och förståelse för NF1. Ett behov av bättre omhändertagande och djupare insikt i patienters problem framträder. Upprättande av centrum för sällsynta diagnoser bör eftersträvas. Likaså skulle vårdprogram om NF1 vid hälsocentraler förbättra omhändertagandet. Det finns ett behov av mer omvårdnadsforskning om informationsförmedling vid sällsynta diagnoser. / Aim: To describe how adults with Neurofibromatosis type 1 experience their encounter with primary care Background: Neurofibromatosis type 1 (NF1) is an autosomal dominant condition including café au lait spots on the skin and multiple benign tumours that grow from peripheral nerves. The severity of the condition varies. Pains and the unpredictability of the disease may cause concern and result in repeated visits to health centres. Nursing patients with NF1 can be a challenge.  The presence of multiple symptoms can cause difficulties in creating a holistic approach towards the patient. Despite the fact that one of 3000 has the condition it is relatively unknown. Few studies describe how people with NF1 experience primary care.   Design: A quantitative cross sectional study Method:  In 2015, 30 participants took part in a survey with multiple choice questions and space for comments about their experiences of primary care.  Results: Half of the participants perceived primary care generally as good or very good. However, 93 % perceived health professionals’ knowledge about NF1 as poor or very poor.   Conclusion: Many professions in primary care had insufficient knowledge and understanding of NF1. This study indicates the need of improved care and a deeper insight into patients’ problems. The authors suggest establishing more centres for rare diseases. Also care planning programmes for NF1 may result in improved care at health centres. More nursing research is needed on providing information about rare diseases.