I studien undersöks hur barn uppfattar begreppet fritid. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie baserad på två gruppintervjuer med samma barn. Resultatet visar att barnen uttrycker att fritid bara räknas som fritid om den innehåller sociala relationer, personlig utveckling och aktivitet. Barnen behöver under sin fritid kunna förhandla med vuxna kring regler och ansvar. Fritid handlar om hur barn ser på den egna verkligheten. Det viktigaste för barnen är deras sociala relationer, de ändrar sina egna åsikter om vad de önskar göra under sin fritid för att passa in i kamratgrupper. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Studiens syfte var att analysera prestationen hos äldre bilförare vid användande av växelväljaremed fokus på felhandlingar. Frågeställningarna berörde skillnader i antalet utförda felhandlingarmed olika växelväljare, typer av felhandlingar som är relaterade till användandet av växelväljarnasamt effekten av att dölja växelväljarna och växelmönstren. Bilförare mellan åldrarna 50 – 75 åranvände sex olika växelväljare för bilar samtidigt som de utförde uppgifter i en bilsimulator.Studien hade en inompersonsdesign där alla testpersoner fick testa samtliga reglage. De primärauppgifterna i testsituationen var att utföra växlingar samtidigt som testpersonerna skulle utföraden sekundära uppgiften Lane Change Test i en bilsimulator. Resultaten visar att traditionellautformningar, polystabila joysticks med ”J”-layout av växlarna, leder till minst antalfelhandlingar. Växelväljare med liknande utseende som traditionella växelväljare men medannorlunda och komplex funktionalitet, samt monostabila växelväljare, leder till ett ökat antalfelhandlingar. / The purpose of the study was to examine performance in older drivers while using gear selectors,with focus on human errors. The research questions concerned differences in the amount of errorsmade, types of human errors that are related to the use of the devices and also the effect of hidingthe gear selectors and the gear selection patterns. Drivers between the ages of 50 – 75 used sixdifferent gear selectors for cars while they performed tasks in a car simulator. The study had awithin-subjects design where all subjects tested every gear selector. The primary tasks in the testsituation was to execute shifts while the test participants also performed the secondary task,which was the Lane Change Test, in a driving simulator. The results show that traditionalconfigurations of gear selectors, polystable joysticks with the gears in a “J”-layout, causes theleast amount of human errors. Gear selectors with the appearance of a traditional gear selector butwith different and complex functionality, as well as monostable gear selectors, cause a largeramount of human errors.

The starting point of this study is the crossover phenomenon and how the needs of adult readers of young adult fiction can be met in the library services. To investigate this, the main focus is on how public librarians perceive cross-reading adults, and in what ways literature promotion can facilitate or restrict adults' reading of young adult fiction. Six librarians were interviewed for this study, and the results were analyzed from a theoretical perspective that emphasizes literature promotion as an activity that can affect the perceptions, and actions of the recipients. The librarians express an open attitude to cross-reading in general, which creates favorable conditions for anyone who wishes to read across age boundaries. Furthermore, there are several situations where the librarians sometimes choose to recommend young adult literature to adults, or when fiction for adults and young adults is shelved together. However, the main part of the collection is still organized and shelved based on age categories. The study suggests that when literature is directed at a specific age group, there may be a restricting effect on those who do not fit into that age category, unlike in cases where literature is contextualized based on content. Literature may also be seen as more appropriate for certain age groups by its proximity or distance to other literature departments in the library. One conclusion drawn is that if the boundaries between different age groups are loosened, this may be advantageous for more than one group of library users.

En demenssjukdom drabbar fler och fler människor beroende på en ökad ålder hos befolkningen. När en förälder drabbats av sjukdomen kan anhöriga bli ansvariga för vården vilket påverkar deras vardagliga liv. Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en förälder över 65 år som drabbats av demenssjukdom. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet lyfter fram tre huvudteman med underteman.  Vardagen förändras: Undertemat förlust av frihet visar på begränsningar i vardagen. Tidsbrist visar på svårigheter att umgås och delta i sociala sammanhang och vilken konsekvens som det ger. Att påverkas mentalt visar anhörigas inre konflikt med stress och konstant oro för sin förälder.  Påverkan av mellanmänskliga relationer: identifierar Att få en ny roll men även en att växa som person. Rollen som vårdare av sin förälder skapar ett nytt perspektiv och ny gruppdynamik inom den egna familjen och övriga närstående. Att vara en vårdande anhörig ger en ny insikt där uttryck som kärlek och tillgivenhet nämns.  Behov av stöd och god kommunikation: fokuserar på släkt och närståendes stöd och stöd från hälso- och sjukvården och samhället. Att få stöd ifrån anhöriga men även från hälso- och sjukvården och samhället har stor betydelse för den som vårdar men det finns däremot saker som kan påverka och försvåra stödet. Kommunikation är ett orosmoment för anhöriga som inom familjen som kan försvåra vardagen. Det framkommer även att hitta egen kraft är nödvändigt för att anhöriga ska orka med sitt ansvar. Hur livssituationen hanteras av anhöriga är beroende på vilken inriktning och behov de har av stöd. I diskussionen lyfts respektive huvudteman fram vilka beskriver anhörigas upplevelser i samband med att vårda en förälder med demenssjukdom.

Blyghet har sedan länge ansetts vara ett statiskt personlighetsdrag som bör botas. I och med den senare socialpsykologiska forskningen inom området har en alltmer mångfacetterad bild etablerats som betonar de interaktionella processerna bakom fenomenet. Eftersom att den tidigare forskningen främst har studerat barn och ungdomar visade sig ämnet vara relativt outforskat vad gäller unga vuxna och deras relation till blyghet. Syftet med uppsatsen tar avstamp i den socialpsykologiska uppfattningen av vad blyghet är och syftar därmed till att skildra hur blyga unga vuxna upplever sin blyghet och bemöts i en värld som premierar social utåtriktning. Kring detta syfte har följande frågeställningar formulerats; Hur formas upplevelsen av blyghet i mellanmänskliga relationer och hur påverkar samhällets normer unga vuxnas upplevelser samt hantering av blyghet? Empirin består av data från kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka skapades och tolkades med hjälp av en fenomenologisk ansats. Vidare har resultatet analyserats mer ingående med analytiska verktyg från framstående teoretiker inom symbolisk interaktionism. Dessa var Anthony Giddens, Herbert Blumer, Erving Goffman, Arlie Russell Hochschild, George Herbert Mead samt Charles Horton Cooley. Resultatet visar att samhällets värderingar, normer och ideal har en inverkan på unga vuxnas hantering av blyghet, dess sociala samspel med andra samt den allmänna synen och acceptansen gentemot blyghet. Samtliga av dessa aspekter visar sig i sin tur påverka upplevelsen av blyghet och påvisar hur blygheten skapas i mellanmänskliga relationer. Nytillkomna fynd inom ämnesområdet kom att bli maktförhållanden och kulturella skillnader. Utöver detta presenterar studien flera positiva aspekter av blyghet vilka bidrar till ett förnyat meningsskapande av ämnet.

Konfusion, även kallat delirium, innebär en cerebral svikt med snabbt insättande, och yttrar sig i form av uppmärksamhets- och medvetanderubbning. Konfusion är ett vanligt tillstånd isamband med akut sjukdom, med riskfaktorer som hög ålder, infektioner, sepsis och multimedicinering. Tillståndet kan diagnostiseras när patienten uppvisar symtom som förändrad medvetande- och uppmärksamhetsgrad, kognitionsstörning och där störningen inträffar akut och kan förklaras av underliggande sjukdom. Konfusion skapar ett lidande för patienten, och behandlingen vid konfusion bör ske genom teamarbete där sjuksköterskan ansvarar för insättande av omvårdnadsåtgärder. Syftet med studien var att belysa förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos vuxna patienter inom somatisk slutenvård. För att söka svar på syftet bedömdes en litteraturöversikt vara lämplig som ansats, då metoden kan ge ett brett och internationellt perspektiv på forskningsfrågan genom sökning efter vetenskapliga artiklar i internationella databaser. Databaserna som valdes var PubMed och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], då dessa bedöms innehålla en stor del av befintlig omvårdnadsvetenskaplig forskning. Med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier, samt kvalitetsbedömning av data, kunde 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009-2019, inkluderas. Inkluderade studier var av både kvalitativ och kvantitativ ansats, och data som svarade på syftet extraherades och analyserades integrativt till de fyra kategorierna: Kommunikation och teamarbete, Bevarande av aktiviteter i det dagliga livet, Sömnfrämjande åtgärder och Individuellt utformad vård. Litteraturöversikten kunde belysa flera betydande omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan implementera i omvårdnaden av patienter för att förebygga och lindra konfusion. Omvårdnadsarbetet bör vara väl strukturerat med fokus på en helhetssyn av patienten, där åtgärder för att bevara patientens egna funktioner och individuellt anpassad vård ligger som grund för utförandet.

Bakgrund: Tidigare studier visar att mellan 5-10% av alla barn och 3-10% av dagens vuxna har ADHD ( Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Bakomliggande orsaker till ADHD är idag inte helt klarlagt. Individer med ADHD har symtom som koncentrationsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet vilket påverkar deras dagliga liv.  Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med ADHD. Metod: En litteraturstudie utfördes på fem självbiografier som kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Lundmans &amp; Hällgren Granheims (2012) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Att leva med ADHD innebär många svårigheter. Det framkom samstämmiga uppgifter som beskrev känslan av att vara annorlunda, utanförskap, dålig självkänsla. För att klara vardagen krävdes ett ökat behov av strategier och rutiner samt stöd från familjen.  Slutsats: Individer med ADHD, upplever svårigheter i vardagen som medför både mentalt och socialt lidande. Det kan finnas ett behov av att sjuksköterskan får en fördjupad förståelse för hur det är att leva med ADHD, likaså på vilket sätt sjuksköterskan kan hjälpa och vägleda dessa individer vid kontakt med sjukvården.

<p>Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid. Resultaten visar att fyra av sex delskalor hade en tillfredställande intern konsistens, att RAADS differentierade mellan gruppen med respektive utan AST med förhållandevis hög precision, samt att RAADS var högt och positivt korrelerad med Autism Spectrum Quotient. Detta pekar på att RAADS som helhet tycks fånga upp symptom som är relevanta för diagnosticering av AST hos vuxna. Framtida studier bör undersöka huruvida RAADS kan differentiera mellan olika psykiatriska diagnoser.</p>

<p>Förmågan till självkärlek grundläggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra människor. Steget in i vuxenvärlden kan dock innebära en särskild utmaning. Självbilden anses också både kunna påverkas genom och påverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevärt försämrad självbild i SASB efter terapi. Statistiska beräkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv självbild än övriga patienter, att de förbättrats i andra utfallsmått och att deras självbild hade förbättrats vid uppföljning. Utskrifter av intervjuer, gjorda med patienterna direkt efter terapin gav genom tematisk analys en bild av att tidigare narcissistiska försvarsmönster börjat ge vika som en följd av ökad självkännedom, men att en ofullständig assimilering av nyvunna insikter och bristande integrering av motstridiga känslor och tankar kan ha bidragit till att misstro och tvivel riktats mot det egna självet.</p>

<p>Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen. Vad klienten ser av psykologen: Psykologen som professionell, Psykologen som person, Psykologens kön, Psykologens ålder. Vad klienten gör och inte gör: Att få prata med någon, Att bli lyssnad på, Ta upp saker till ytan, Sånt man helt enkelt inte pratar om. Vad psykologen gör och inte gör: Ge feedback, Ge sammanhang i livet, Tystnad. I terapirummet: Att bli sedd och bekräftad, Samspel, Rummet. Utanför terapirummet: Hemläxor, Avslut. Det informanterna upplevde hjälpte dem mest var att få prata med en utomstående person som kunde hjälpa dem att komma vidare. Det som uppfattades som mest negativt var ifall psykologen var alltför tyst och passiv. Tystnaden i sig beskrev de som väldigt besvärande, vilket är ett nytt fynd i förhållande till tidigare forskning.</p>