Bakgrund: Uppfattningen har länge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, är en diagnos som växer bort och inte kvarstår in i vuxenlivet och därav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, nästan uteslutande bedrivits runt barn. Då symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna än hos barn saknas kunskap och förståelse bland annat inom vården och om hur dessa vuxna ska vårdas och bemötas. För att vårda vuxna med ADHD på ett medmänskligt sätt behövs kunskap om hur de upplever sin hälsa mätt som livskvalitet.  Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet påverkas av ADHD. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag. Materialet har analyserats med WHO:s definition av livskvalitet med dess sex olika domäner som utgångspunkt. Resultat: Livskvaliteten hos vuxna med ADHD påverkades negativt inom samtliga domäner. Positiva aspekter framkom under domänen psykiskt välbefinnande och grad av oberoende. Vuxna som diagnostiserats i tidig ålder har högre livskvalitet än de som får diagnosen senare i livet. Slutsats: Vuxna med diagnosen har en generellt lägre livskvalitet jämfört med om de varit utan diagnosen. Tidig diagnostisering och kontinuerligt stöd är faktorer som kan öka livskvaliteten för vuxna med ADHD. / Background: Previous perceptions of the ADHD-diagnosis are that children grow out of it; therefore research about ADHD, until the last decade, has been conducted almost exclusively around children. Since symptoms appear differently in adults and children there’s a lacking in knowledge and understanding from amongst other the care system in how these adults should be treated and cared for. Caring for adults with ADHD in the most humane manner possible requires knowledge in how they perceive their health measured in quality of life. Aim: The aim of this study is to describe how adult’s quality of life is affected by ADHD. Method: A literature review based on both qualitative and quantitative studies. The collected data is analyzed using WHOs’ definition of quality of life with its six domains as a foundation. Results: The quality of life in adults with ADHD was negatively affected by their diagnosis in all the six domains. Positive aspects of the diagnosis where found under the domains Psychological well-being and Level of independence. Adults diagnosed at an early age generally have a higher quality of life than those who are diagnosed later in life. Conclusion: Adults with ADHD-diagnosis have a generally lower quality of life than those without the diagnosis. Early diagnosis and continuous support are factors that can increase the quality of life for adults with ADHD. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium juni 2015</p>

I den här studien uppmärksammas medling vid brott för vuxna gärningspersoner med fokus på deras upplevelser av medlingsprocessen. Syftet med studien är att undersöka hur vuxna gärningspersoner i Nya Zeeland upplever medlingsprocessen och dess effekter, dels som en metod för att återintegreras i samhället, dels som en metod för att förebygga återfall i brott. Den ökade kännedom om medlingsprocessen för vuxna gärningspersoner som studien har genererat används för att ifrågasätta och problematisera den svenska lagens åldersbegränsning, där medling vid brott endast erbjuds till gärningspersoner under 21 år. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar har en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer tillämpats. Totalt genomfördes nio intervjuer med vuxna gärningspersoner som genomgått medling vid brott i Nya Zeeland. Studien genomfördes i Nya Zeeland mot bakgrund av att vuxna gärningspersoner inte erbjuds medling vid brott i Sverige. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, då den studerar upplevelser av fenomenet medling vid brott. Studiens teoretiska utgångspunkt är teorin om skam och återintegrering, teorin om symbolisk reparation samt andra skamteorier.   Resultatet tyder på att vuxna gärningspersoner generellt upplever medlingsprocessen och dess effekt som positiv och meningsfull. Medlingen har möjliggjort att gärningspersonerna har fått en större förståelse för brottet och dess konsekvenser. Att genom medling få den brottsutsattas förlåtelse har skapat förutsättningar för parterna att försonas och gärningspersonerna har därmed kunnat lämna brottet bakom sig och gå vidare i livet. Medlingen har bidragit till gärningspersonernas återintegrering i samhället och skapat förutsättningar att förebygga återfall i brott. Utifrån studiens resultat kan det antydas att även vuxna gärningspersoner skulle dra fördelar av att inkluderas i den svenska lagstiftningen för medling vid brott.   I studiens resultat kan inga generella slutsatser dras beträffande hur vuxna gärningspersoner upplever medling vid brott och dess effekter. Denna studie kan dock bidra med att ge en mer nyanserad bild av vuxna gärningspersoners upplevelser av medling. Studien kan även styrka tidigare forskning om gärningspersoners upplevelser av medling vid brott.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet. I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla. Sättet som de hanterar detta på påverkas av personligheten, upplevelsen av vårdmöten och omgivningen. Slutsats: Denna studie handlar om en växande patientgrupp och sjukvården bör ta till vara deras kunskap om hur det är att leva med ett medfött hjärtfel. Genom att ta del av patienternas upplevelse av sin sjukdom kan sjuksköterskan utöka sin kunskap och därigenom bättre möta denna patientgrupp och på så sätt bidra till att utveckla vården för vuxna patienter med medfött hjärtfel.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen. Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?     Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien. Resultatet visar att sex språkliga kännetecken, där av en mängd fraser, förekommer i de flesta av texterna och kompletterar, de skriftliga kunskapskrav Skolverket formulerat för kurs C. Fler och olika analyser av den språkanvändning eleverna har i godkända texter, från Nationella provet Sfi C, ger ett mer konkretiserat underlag för lärare och inlärare att sträva mot. Ett underlag som behövs för att kortutbildade andraspråksinlärare ska förstå de kunskapskrav de måste nå upp till för att klara av Sfi kurs C.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjärtfel varje år. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnår vuxen ålder än tidigare. Detta medför en växande patientgrupp, så kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjärtfel kan påverka det dagliga livet, såväl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH. Metod: En integrativ litteraturöversikt användes genomgående i uppsatsen. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PsychINFO, PubMed och SveMed+. Resultat: Fyra teman identifierades. Huvudfynden visade att patienter kände sig begränsade i sitt dagliga liv i varierande utsträckning. Oro, ångest och depression var upplevelser som de ställdes inför. De uttryckte även en känsla av att vården förbisåg viktiga delar av deras upplevelse. Slutsats: GUCH-patienter är en växande grupp som behöver uppföljning och vård livet ut. Kunskap om att leva med GUCH behövs för att kunna bemöta och stärka deras hälsoprocess. Sjuksköterskan bör bekräfta och se hela patienten utifrån dennes livsvärld samt hjälpa patienterna att finna en balans mellan vila och rörelse. Vidare forskning behövs då det finns ett behov av fördjupad kunskap om patienternas upplevelser av att leva med GUCH.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka hur elever som gick sista året på gymnasiet upplevde det kommande vuxenlivet, med aspekter som ansvar, framtid, identitet och krav. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes i studien och verktyget var en intervjuguide. Nio tjejer och fyra killar från två olika gymnasieskolor intervjuades. Alla deltagare gick sista året på gymnasiet och var 18 år gamla. Det insamlade materialet analyserades utefter Burnards (1991) innehållsanalys i 14 steg. Resultatet visade att unga vuxna ställs inför många val i framtiden som både upplevdes som skrämmande, men också spännande. Att skaffa ett jobb och resa till flera platser i världen prioriterades innan en eventuell utbildning skulle påbörjas. En oro fanns över att misslyckas med flera aspekter av livet eller att göra fel val i framtiden som kunde bidra till ett olyckligt liv. Slutsatsen som drogs från den föreliggande uppsatsen var att unga vuxna hade stora möjligheter och många val i framtiden, men att ålder, erfarenhet och ekonomi kunde begränsa möjligheterna och att valen kunde upplevas betungande och skrämmande.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på chefer idag? Vill nyanställda bli chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare. Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer. Vi har intervjuat sex respondenter från två olika IT-företag där intervjuerna var halvstrukturerade. Den halvstrukturerade intervjun underlättade utvecklandet av vår intervjuguide i samband med respondenternas svar för att på ett tydligare sätt kunna tolka tankar och reflektioner kring ämnet. Det har varit viktigt för oss att använda följdfrågor som gav mer innehåll och relevans i sammanhang med intervjusvaren. Det materialet utvisade i samband med studien var att den yngre generationen inte sökte sig mot en chefsposition. Orsaker till att respondenterna inte strävar efter en chefsposition förklarar vi i analyskapitlet där det framgår att det ställs höga krav på chefer gällande tillgänglighet som ger stor inverkan på privatlivet. Enligt vårt material framkommer det att framtidens ledare främst använder sig av den demokratiska ledarstilen med inslag av den auktoritära. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion gällande konsekvenser som följer av brist på motivation hos unga nyanställda gentemot chefskapet, samt förslag på förebyggande arbete.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen har en förståelse för hur personernas livsvärld kan förändras i samband med diabetes mellitus typ II.Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II.Metod: Studien som gjordes var en litteraturstudie med en kvalitativ metod, med åtta artiklar som grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det att personernas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II var blandade känslor där dem upplevde oro, trötthet, förändrad personlighet och en känsla av skam. De upplevde att sjukdomen påverkade deras vardag genom att de var tvungna att lägga om hela sin livsstil, genom bland annat egenvård. Personerna upplevde olika känslor angående egenvården där de flesta uttryckte en svårighet med att få in egenvården i vardagen. De kände även en stark känsla av att vilja leva, för både sig själva och familjen, vilket gjorde att dem var redo att kämpa. Personerna upplevde en oro för att få komplikationer så som amputation, blindhet och njurproblem. Slutsats: Studiens resultat framhävde att många personer med diabetes mellitus typ II upplevde en förändrad livsvärld. Att leva med sjukdomen gjorde att personerna upplevde en rad olika känslor och tankar, som sjukvårdspersonalen bör ha i beaktning. Genom ett livsvärldsperspektiv kan sjukvårdspersonalen få en ökad förståelse över vad personen med diabetes mellitus typ II upplever.

The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library. The model describes library profiles from four perspectives: the library as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre. I also used previous studies about the work with young adults at public libraries to analyse the results from the empiric studies.The analytical findings show many similarities in young adult services between theory and my study. Marketing, user treatment, user influence, the selection of activities and media and finally co-operation are the five categories in which the libraries focus their work with young adults. This is according to the results from my study and previous studies. The results from the analysis of the departments profiles show that the departments have traces from three of the categories but the main profile of both departments are the departments as a cultural centre.