ADHD är en vanligt förekommande diagnos som sjuksköterskan stöter på i många olika vårdkontexter. Symtomen som präglar diagnosen kan innebära ett lidande för patienten och samsjuklighet är vanligt i denna patientgrupp. Okunskap om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att personer med ADHD missuppfattas och att vården inte tillgodoser de här patienternas behov. Det finns idag begränsat med forskning som belyser upplevelsen av att leva med ADHD hos vuxna, unga vuxna och ungdomar. Syftet med studien är att utforska patienters upplevelse av att leva med ADHD ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg (2012) där åtta studier valts ut och analyserats. Författarna valde att inkludera studier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: En kaotisk vardag, Att vara annorlunda, Följder av symtomen och Hantering av svårigheter i vardagen. I resultatet framkommer det att ADHD medför olika svårigheter i vardagen till följd av symtomen. Det bidrar till ett lidande för personer med ADHD och personerna utvecklar olika strategier för att hantera vardagen. I diskussionen diskuteras hur vårdpersonal på bästa sätt kan vårda patienter med ADHD och lindra deras lidande. Den positiva upplevelsen av att ha ADHD tas upp och det blir tydligt att ett livsvärldsperspektiv bör prägla vårdandet.

Cannabis är den mest använda drogen i världen och attityderna gentemot den blir allt mer liberala. Då många syntetiskt framställda cannabinoider ständigt dyker upp på marknaden visar studier på olika resultat angående utbredningen av drogen. Det är personer i de yngre åldrarna som i störst utsträckning använder cannabis. I dagens samhälle ställs det allt mer krav på unga vuxna, inte minst när det gäller att skaffa sig en utbildning. Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen bland studenter vid Linköpings universitet.Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av Robert K. Mertons strainteori där fokus låg på huruvida studenterna upplevde sig ha förutsättningar och medel att uppnå sitt mål; att klara av en utbildning. Populationen för studien var alla studenter som var registrerade på ett program. En totalundersökning gjordes av de studenter som våren 2014 studerade på ett program i termin fyra. Det empiriska materialet samlades in via en onlineenkät som besvarades av 1 481 respondenter.Resultatet visade att 36,8 % av respondenterna någon gång hade testat cannabis, männen var signifikant överrepresenterade. De flesta hade testat cannabis första gången då de studerade på gymnasiet. Respondenterna var över lag nöjda med sin studiesituation. Det var inte möjligt att se något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen som helhet.

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD. Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll. Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen. Den främst använda interventionskategorin är social färdighetsträning och känslokontroll. Ett flertal av de arbetsterapeutiska interventionerna riktas samtidigt mot en eller flera kategorier, som en del av den arbetsterapeutiska behandlingen. Resultatet av denna studie visar att arbetsterapeutisk behandling kan minska svårigheterna från ADHD och hjälper klienterna i det dagliga livet. Slutsats: Betydelsen av en flerdimensionell arbetsterapeutisk behandling framkommer tydligt i denna studie. Även en enskild arbetsterapeutisk intervention har effekt och påverkan inom flera aktivitetsområden.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet. I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse. Föräldrarnas missbruk påverkar barnets anknytning som i längden kan påverka barnets förmåga att uttrycka sina känslor och påverka barnets nära relationer i vuxen ålder.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar. Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna “Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?” och “Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna?”. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla. De viktigaste resultaten vi kom fram till i studien är att det finns skillnader mellan hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla, samt att båda grupperna menar att det är ett socialt skapat fenomen. Med denna studie vill vi synliggöra den sociala aspekten av självkänsla, det vill säga, att det inte enbart är upp till individen att skaffa sig stabil självkänsla utan att sociala faktorer och socialt konstruerade föreställningar om självkänsla och kön också spelar in, i alla fall när det handlar om unga vuxna.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet.</p><p>I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.</p>

Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid. Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

Denna kvalitativa studie syftar till att utifrån unga personers perspektiv undersöka deras erfarenheter av att söka vård för psykisk ohälsa genom primärvården. Detta genomfördes genom tre övergripande teman relaterade till Socialstyrelsens (2016) riktlinjer och rekommendationer för behandling av psykisk ohälsa. Dessa var följande: tid och tillgänglighet, bemötandet med vårdpersonal samt kompetens hos vårdpersonal. Målet med studien är således inte att generalisera resultatet till samtliga unga personer som söker hjälp för psykisk ohälsa genom primärvården, utan belysa hur behandlingen sker och om den följer de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) tagit fram. Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer med fem stycken unga personer som alla har sökt hjälp genom primärvården för sin psykiska ohälsa samt genomgått behandlingen. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2017. Sedan har studien utgått från de unga personernas berättelser för analys. Det teoretiska ramverk som nyttjas är Max Webers (1947) teori om en byråkratisk organisationsform samt den subjektiva erfarenheten av Alfred Schütz (2002). Resultatet har bland annat belyst att de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) givit inte har präglat behandlingen av de flesta av informanternas möte med primärvården. Detta syftar huvudsakligen på att informanterna upplevt ett opersonligt bemötande, lång väntetid samt brist på hjälp.   Nyckelord: Primärvården, unga vuxna, psykisk ohälsa

Nikotin är världens tredje mest använda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut främsta orsakerna till en för tidig död i hela världen. Minst 10 000 svenskar dör varje år i förtid på grund av rökning. Syftet med denna studie var att jämföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmåga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i åldrarna 27-56 år varav 10 var rökare och 10 icke-rökare. Mätning av lungfunktion genomfördes med en spirometer, där både VC och flöde-volym mätningar (FEV1, FEV % och PEF) registrerades. Muskelstyrkan mättes med en handdynamometer. Vid mätning av VO2max fick deltagarna utföra ett maxtest på en ergometercykel som kopplades till mätutrustningen Oxycon Pro-Jaeger. Resultatet visade att det fanns skillnad i lungfunktion mellan rökare och icke-rökare. VC, FEV1, FEV % och PEF var signifikant lägre hos rökare jämfört med icke-rökare (p &lt; 0.05). Eftersom de flesta av testpersonerna inte uppnådde sitt VO2max användes istället peak VO2 vid jämförelsen. Det fanns ingen signifikant skillnad i peak VO2 och handstyrka mellan rökare och icke-rökare (p= 0.40 respektive 0.38). Det förelåg en signifikant korrelation mellan FEV1 och peak VO2 hos alla deltagare (p=0.0042). Däremot fanns det ingen korrelation mellan FEV1 och handstyrkan (p=0.579). Denna studie visar på att rökning påverkar lungfunktionen, att rökare har lägre lungfunktion än icke-rökare. Muskelstyrkan och arbetskapaciteten mätt som peak VO2 skiljde sig inte åt mellan rökare och icke-rökare men det krävs ett större testmaterial för att kunna dra några säkra slutsatser.

Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att belysa hur några arbetslösa unga vuxna, som deltar i ett arbetslöshetsprojekt, ger uttryck för sitt engagemang och förutsättningar för att ta sig ur sin arbetslöshet. Därefter syftar studien till att belysa ledares, för arbetslöshetsprojektet, förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen arbetslösa unga vuxna utifrån ledarnas egna perspektiv. Metoden Studien har utgått från en kvalitativ ansats och studiens data samlades in i form av intervjuer. Deltagarna i studien var tre stycken arbetslösa unga vuxna samt två stycken ledare från ett arbetslöshetsprojekt. Teorier som studien använder sig utav är Känsla av sammanhang (KASAM) och Habitus. Studien använder KASAM för att kunna förstå hur de unga vuxna klara av de påfrestningarna som finns under arbetslösheten. Habitus kommer användas för att se om individens vägval och framtidsplaner har formats utifrån socioekonomiskt område och familj, utifrån deras berättelser. Studiens resultat visade att arbetslösa unga vuxna hade ett engagemang att förändra situationen som arbetslös. Förutsättningarna att ta sig in på arbetsmarknaden var olika beroende på stöd och bakgrund. Ledarna för projektet arbetade med att motivera, informera och stödja deltagarna. Slutsatsen är att att förutsättningarna för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ser olika ut beroende på vilket socioekonomisk område de är uppvuxna i samt familjeförhållande. Ledarna för arbetslöshetsprojektet individanpassar stödet för att kunna möta individens behov av stöd. Det stödet som de unga vuxna får har en betydelse för att individen ska kunna ta ansvar för sin situation som arbetslös.