<p>Abstract</p><p>Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats</p><p>med stöd från Krisberedskapsmyndigheten.</p><p>Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form</p><p>av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt</p><p>förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur</p><p>myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av</p><p>Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-</p><p>offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det</p><p>offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att</p><p>när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas</p><p>också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.</p>

Abstract Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats med stöd från Krisberedskapsmyndigheten. Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat- offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.

In a time characterized by new libertarianism, where more and more critical infrastructure is in the hands of private ownership, it is important to secure vital flows of essential products and services. In Sweden the concept of total defense is supposed to embody the whole of society. But how do we understand incentives for trade and industry to engage in total defense and crisis preparedness? This study's aim is to add to the literature of private public partnerships and understand underlying dynamics. The theoretical framework this study usesis rational choice theory, rational choice institutionalism and logic of appropriateness. By examining public documents from government agencies and applying the framework, conclusions can be made about incentives for the private sector to engage in crisis preparedness. Even though the private sector seems to have good incentives for good crisis preparedness onthe surface, there seems to be a discrepancy between objectives in crisis management and what can be reasonably expected from the private sector. In accordance with rational choicevinstitutionalism and logic of appropriateness the state establishes institutions to control business behavior. By using policy instruments the state can affect private actors' utilitycal culations, goals and preferences. According to government agencies it is essential to use economics, partnerships and laws to ensure a satisfactory level of preparedness by the privatesector.

Cooperation between different actors during a crisis has in Sweden evolved over the years. Forthe transport sector this cooperation started primarily between different governmental agenciesto eventually, from 2015, also involve private actors representing different branches of thetransport sector. This study thus examines the Swedish transport sectors private-publiccooperation in the form of the cooperation forum for crisis, TP SAMS. How they work andcommunicate in the cooperation forum to grow the transport sectors preparedness to handle acrisis, as well as potential strengths, weaknesses and challenges for the private-public workahead. This has been done primarily through qualitative informant interviews with persons who,in different ways, are involved in the transport sector and crisis management. The results fromthis study shows that the reliance on conventional, largely unsecure and vulnerablecommunications systems is prevalent in the transport sector. The results have also showed aflexibility in the work of TP SAMS as it both works as a networking agent for its members atthe same time as it stands by to provide expert assistance during crisis management. The studyconcludes that even though there are weaknesses with the communications systems andchallenges with the private-public cooperation it is a vital resource for the Swedish crisismanagement, and it would be hard to organize it much different than how it is today.