No description available.

<p>I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras.</p><p>Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori. Det empiriska materialet, bestående av dels formella avtal och uppföljningsdokument för fallet i fråga samt en personlig intervju med en ansvarig utredare vid Landstinget i Uppsala Län, har sedan ställts i ljuset av denna teori. Det formella empiriska materialet består av själva avtalskontraktet och har av författarna sållats, så att endast material relevant för uppsatsens syfte presenteras. Detta material har sedan analyserats utifrån den presenterade vetenskapliga teorin och satts i relation till uppsatsens syfte. Resultatet i denna studie är att Landstinget i Uppsala län styr Uppsala Närakut genom mål och kontraktsstyrning där yttre belöningar ska motivera enheten att sträva mot Landstingets mål. För att kontrollera enheten använder sig Landstinget av ett befäst ersättningsbaserat datorsystem för vård och patientregistrering samt administration.  De förlitar sig även på Uppsala Närakut i tron att god vilja skapar ömsesidig tillit genom goda relationer vilket motiverar enheten genom inre belöningar att lämna korrekta uppgifter.</p>

No description available.

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras. Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell &amp; Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant &amp; Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori. Det empiriska materialet, bestående av dels formella avtal och uppföljningsdokument för fallet i fråga samt en personlig intervju med en ansvarig utredare vid Landstinget i Uppsala Län, har sedan ställts i ljuset av denna teori. Det formella empiriska materialet består av själva avtalskontraktet och har av författarna sållats, så att endast material relevant för uppsatsens syfte presenteras. Detta material har sedan analyserats utifrån den presenterade vetenskapliga teorin och satts i relation till uppsatsens syfte. Resultatet i denna studie är att Landstinget i Uppsala län styr Uppsala Närakut genom mål och kontraktsstyrning där yttre belöningar ska motivera enheten att sträva mot Landstingets mål. För att kontrollera enheten använder sig Landstinget av ett befäst ersättningsbaserat datorsystem för vård och patientregistrering samt administration.  De förlitar sig även på Uppsala Närakut i tron att god vilja skapar ömsesidig tillit genom goda relationer vilket motiverar enheten genom inre belöningar att lämna korrekta uppgifter.

No description available.

Uppsala kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt näringsliv 2011). Ett sätt för kommunen att påverka leverantörer och företags miljöstandard är att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att ställa höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Kommunen har som målsättning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning är det väsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats är en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus på tyngre fordon över 3,5 ton. Syftet är att ge rekommendationer till Uppsala kommun gällande vilka krav marknaden tål och hur de ska utforma sina upphandlingar för att främja högre miljöstandarder. Studien baseras på intervjuer med Uppsala kommun samt fyra transportföretag som deltagit i upphandlingar med kommunen tidigare. För att undersöka vilken nivå marknaden klarar av har Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används som grund. Slutsatsen blev att marknaden i dagsläget endast skulle klara av en höjning av miljökraven inom ett område. Studien visar på att det finns möjligheter för kommunen att påverka marknaden, men att det då krävs väl utvecklade incitament samt bra upphandlingsförfaranden för att påverka marknaden till att investera i mer miljövänlig teknik. Studien visar också att den bästa strategin för kommunen är att acceptera en högre kostnad som i ett längre perspektiv bidrar till minskade utsläpp och därmed större samhällsnytta. De incitament kommunen bör använda sig av vid upphandlingar är långa avtalstider samt rangordningssystem baserat på miljöstandard. Generellt sett ger avtal inom den privata sektorn mer betalt vilket tyder på att kommunen kan behöva öka sin ersättning.

No description available.

De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv. Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet. Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av privat företag. I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi. Respondenterna anser att de har ett större utrymme för en professionell bedömning i kommunal regi och mer långsiktighet i arbetet. Det finns en större otrygghet och oro för att inte orka med arbetet på längre sikt i privat regi. Offentlig insyn och meddelarfrihet i kommunal regi är en annan skillnad, enligt respondenterna. Slutsatsen av studien är att de intervjuade familjerådgivarna ger organisationsformen en betydelse i familjerådgivningsarbetet och att det går att urskilja skillnader mellan familjeråd­givningsarbetet i de olika organisationsformerna. En stark bidragande bakomliggande faktor tycks dock vara hur upphandling av kommunal familjerådgivning utformas och att villkoren inte varit likvärdiga i de olika organisationsformerna för att resultatet skall kunna knytas enbart till organisationsformen.

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive. Certain changes and clarifications are still required in regards to the regulations of exclusions grounds, contract award criterion and abnormally low tenders. The facet of the directive which requires the most significant clarification is regarding the conditions for performance of contracts.     Keywords: public procurement, social considerations, socially responsible public procurement

The possibility to declare a contract ineffective was introduced into the field of public procurement through Directive 2007/66/EC. The Court of Justice had called illegal direct award of contracts the most serious breach of Community law in the field of public procurement. Ineffectiveness as a remedy was considered to be an efficient tool against such infringements. The aforementioned directive leaves to each EU member state to decide if the ineffectiveness of a contract implies the cancellation of only the remaining contractual obligations or whether it includes those already performed. If the former approach is chosen, other penalties should be imposed onto the contracting authority, which correlate to the performed contractual obligations. In any case, terminating a contract that has been declared ineffective shortly after it has been signed should in the majority of instances be a fairly simple process. Declaring a contract ineffective at a later stage, however, where the parties have fulfilled some or all of their commitments according to the contract, raises some interesting issues. This paper aims to investigate the meaning of contractual ineffectiveness, in particular when occurring at a later stage, in Swedish public procurement law.