The subject of this thesis is the Swedish Act (1992:1528) onPublic Procurement (APP) and its application in procurementwithin the electricity sector of certain complex IT systems.During the course of such procurements a need for flexibilityregarding the system functionality and the contractual scope ingeneral frequently arises. This is often due to the sheercomplexity of the system and the milieu that surrounds it. The Act on Public Procurement, which often applies inprocurement within the electric-ity sector, is based on thenotion that the customer may only acquire an object that issimilar to that initially described in contract notices andcontract documents. Between this basic notion and the need forflexibility in procurement of the IT-systems there is a clearconflict. This thesis is aimed at exploring this conflict. The APP is designed for procurement of a great variety ofobjects and different rules apply depending on the situation.Which provisions to apply are decided by the kind of customerand its kind of business activity, the estimated contractvalue, and the classifi-cation of the public contract as asupply, works, or service contract. Procurement of certain complex IT systems has someproperties that require particular attention and theseproperties do not seem to have been sufficiently observed whenthe APP was written. The law appears to assume that a clearspecification is readily avail-able in the early stages of aprocurement process and that well-functioning competition isprevalent. Complex IT systems may for several reasons rarely beultimately specified at the outset and therefore they ought notto be treated as if that were the case. The research work has consisted in studying what room forflexibility concerning system functionality and contractconditions the law permits during the course of theprocure-ment; during the evaluation of tenders, duringnegotiations, at the signing of the con-tract, and when changesin the contract or further contracts related to the firstcontract become necessary. To study the need for flexibility and how the contractparties manage this need in prac-tice, two case studies havebeen carried out within the research work. The result of thesecase studies has been related to the theoretical discussions onthe permissible level of flexibility. In one of the cases therules on public procurement may have cased some problems as aneed for substantial changes arose. In the other case there wasno need for major changes and consequently the rules did notcause any concern in this respect. <b>Key words:</b>Public Procurement, IT Systems, ElectricitySector, Good Business Practice / NR 20140805

No description available.

I detta examensarbete utreds myndigheters faktiska möjlighet till ingående av ett ramavtal i ramavtal enligt gällande rätt. Arbetet utgår från den EU-rättsliga regleringen såväl som den nationella lagstiftningen.    Spörsmålet om myndigheters möjligheter till ingående av ramavtal i ramavtal har praktiskt stor betydelse då myndigheter emellanåt har svårigheter med att uppskatta de volymer som kan komma att införskaffas, vilket tidigare resulterat i att myndigheter använt sig av ramavtal. Även om en myndighet utnyttjar ett ramavtal som ingåtts av Kammarkollegiet kan det vara ett ramavtal med vaga ramar och villkor. Således kan myndigheter genom avrop på Kammarkollegiets ramavtal precisera det nya ramavtalet mer efter sitt eget behov.   Vad som konstaterats under arbetets gång är att lagstiftningen i stora delar utformats utefter vad domstolarna redan tagit ställning till. Lagstiftningen är därför något oklar och rättsläget är egentligen svårtolkat gällande vad som gäller i frågan. Emellertid har praxis fått sådan stor betydelse att den genererat en praktisk effekt, som innebär att myndigheter inte avsiktligt vill ingå ramavtal i ramavtal om det kan undvikas. Det innebär dock inte att myndigheter inte borde få ingå ramavtal i ramavtal samt att gällande rätt idag inte nödvändigtvis förbjuder tillvägagångssättet.

No description available.

Offentlig upphandling genomsyrar vardagen på många olika sätt; upphandling påverkar alltifrån vilken mat elever äter i skolan till nybyggnation av exempelvis en simhall. Syftet meddetta arbete är att analysera hur den svenska upphandlingslagstiftningen och samverkandelagstiftning motverkar korruption vid offentlig upphandling och hur EU:s direktiv 2014/24/EUhar påverkat lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Det undersöks även hur korruption ioffentlig upphandling ter sig och på vilket sätt Sverige arbetar för att motverka detta. I arbetetanvänds främst en rättsdogmatisk metod där rättskällor tillsammans med myndigheternas ochregeringens arbetssätt för att motverka korruption analyseras. Offentlig upphandling kan skepå en mängd olika sätt och det som styr vilket förfarande som ska användas är bland annatupphandlingens uppskattade värde. Undersökningen visar att regleringen som motverkarkorruption vid offentlig upphandling är diffus, där främst arbetet för att förhindraintressekonflikter och jäv är bristfällig och helt saknar effektiv reglering. Arbetet visar att detsannolikt behövs en straffbeläggning av jäv vid offentlig upphandling samt att EU:s direktivom offentlig upphandling måste implementeras bättre i denna del. Det behövs även ett tydligarearbete för att utbilda och informera statliga och kommunala tjänstemän som arbetar medoffentlig upphandling om hur korruption kan undvikas och hur en upphandling ska utföras ialla dess steg.

Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för att skapa ett hållbart samhälle och minska  negativ klimatpåverkan. Offentliga upphandlare av kollektivtrafik behöver därför ställa höga krav på miljö och kvalitet. När det kommer till upphandling av kollektivtrafik rör det sig om miljonbelopp och berör många individer. Det finns flera olika faktorer som är avgörande för en offentlig upphandling av kollektivtrafik. Fem faktorer har identifierats: lagar, miljö, kvalitet, strategi och kostnad. Syftet med denna studie är att analysera den offentliga upphandlingsprocessen samt att se vad de bidragande faktorerna för val av leverantör. För att besvara syftet har en teoretisk analysmodell tagits fram för att beskriva sambandet mellan de fem faktorerna. För att undersöka hur denna modell appliceras på organisationen har det gjorts en semistrukturerad fokusintervju samt hämtats in information från organisationens rapporter och hemsidor. Slutsatser som dras är att det finns ett tydligt samband mellan faktorerna: lagar, miljö, kvalitet, kostnad och strategi inom den offentliga upphandlingen. Den avgörande faktorn för val av leverantör är kostnaden då det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet ska vinna upphandlingen enligt lag. Lagen utgör hinder för organisationens handlingsfrihet. För att undvika problematiken med låga anbudspriser som inte täcker upp den totala kostnaden behövs tydliga riktlinjer för hur organisationen ska arbeta. En modell som tar de totala kostnaderna i beaktande skulle kunna motverka problematiken.

Bakgrund: Det som skiljer inköpsprocesser mellan privata och offentliga verksamheter åt är att offentliga verksamheter använder så kallade offentliga upphandlingar. Syftet med offentlig upphandling är bland annat att främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och underlätta för företag att göra bra affärer med offentlig sektor. Offentliga verksamheter är även tvungna att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som strikt styr hur upphandlingarna ska gå till. De offentliga inköpen står för cirka 20 % av Sveriges BNP vilket motsvarar cirka 741 miljarder kronor, förespråkar en stor del av de nationella inköpsaktiviteterna och är väldigt viktigt för vår nations ekonomi. Enligt konkurrensverket råder idag övergripande brister i den offentliga sektorns inköpsprocesser som behöver lösas omgående för att skapa en mer effektiv inköpsprocess. Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna de problemområden som existerar i inköpsprocesser för offentliga verksamheter och genom analys av dessa problem sedan presentera förbättringsförslag i ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Växjö Kommun och Linnéuniversitetet med ett deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens upphandlare som är utvalda med bekvämlighets- och snöbollsurval. Slutsats: De två fallföretagens inköpsprocesser är mycket lika varandra och det finns många problem inom de båda. Några av problemen som identifierats kan kopplas direkt till verksamheterna och deras sätt att behandla problem som uppstått, medan vissa problem härstammar från ett större, mer strukturellt problem som härstammar från LOU. Det är tydligt att Lag (2007:1091) om offentlig upphandling inte är utformad för att hjälpa offentliga verksamheter att vara så effektiva som möjligt, utan snarare syftar till att upprätthålla konkurrensen och förhindra korruption, vilket hämmar verksamheterna. För att lösa problemen finns det vissa möjligheter för verksamheterna att själva effektivisera sina inköpsprocesser, medan problemområdena som rör LOU kräver mer lagändringar.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?

Effektivare offentliga upphandlingar kan enligt tidigare forskning innebära stora möjligheter till besparingar för det svenska samhället. Upphandling av läkemedel till slutenvården är ett område som många aktörer identifierat som problematiskt. Syftet med studien är därför att identifiera problem och potentiella lösningar med upphandling av läkemedel. Tillvägagångssättet var att analysera allmänt påtalade problem och lösningar med upphandling samt empiriska resultat från intervjuer och en enkät utifrån problem finding and problem solving metoden. De empiriska resultaten var fyra huvudsakliga problem: (1) olikformighet i kravspecifikationer, (2) bristande dialog mellan aktörer, (3) för kort tid mellan tilldelningsbeslut och avtalsstart samt (4) omfattande dokumenthantering. Alternativa lösningar ställdes upp för varje problem där sedan slutsatser drogs kring vilka potentiella lösningar som var bäst lämpade för läkemedelsupphandlingar.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet. I juli 2010 gjordes förändringar i LOU till följd av ett EU-direktiv som fick konsekvensen att antalet överprövningar i förvaltningsdomstolen ökat markant. Offentlig upphandling är ett omdebatterat ämne. Många argumenterar för att LOU borde avskaffas då upphandlingarna skulle fungera bättre om det inte fanns så många regler att följa. Andra argumenterar för att lagen är bra som den är idag och att den motverkar orättvisor och korruption. Den statistik som framställs är inte alltid rättvisande. Detta till trots är det ingen tvekan om att båda parter i upphandlingsprocessen till stor del är missnöjda med hur LOU påverkar upphandlingarna. Den stora frågan är hur situationen på bästa sätt skulle kunna förbättras för samtliga parter. Många lösningsförslag på hur överprövningar kan motverkas får till följd att LOUs ursprungliga syfte tar skada. Exempel på detta är att öka beloppet för direktupphandling samt att införa en avgift som den leverantör som överprövar måste betala, vilket till stor del skulle ha en negativ inverkan på de mindre företagen. Då LOU finns till för att ingen ska kunna behandlas orättvist och för att säkerställa att den leverantör som har det bästa anbudet vinner upphandlingen är dessa lösningar inte att rekommendera. För att minska antalet överprövningar utan att gå emot syftet med LOU kan en tidsfrist för de olika delarna av upphandlingen införas. Det skulle förhindra möjligheten att överpröva en felaktighet i anbudet i slutet av en upphandling. Ett annat förslag är att samla alla upphandlingsmål till en och samma domstol. Detta skulle leda till bättre kompetens och snabbare handläggning samtidigt som det inte skulle finnas lika mycket spretigt praxis där domstolar dömt liknande fall olika.