<p><p>We have during these three past years been getting formal knowledge in business economics and believe that, now in the end of our education, we are qualified to the demands that are put on the labour market. The purpose of this report has been to write about, such an extensive subject area as public purchase though we feel the education is lacking this area and have therefore decided to do our dissertation in public purchase.</p><p>Due to lack of time we have not been able to investigate in the extent we wanted, we had to delimit in sort of municipality and purchase product. We have been investigating in how the process of purchase of aid in Malmö municipality approaches because we wanted to enter deeply into those studies.</p><p>This rapport represents the process of public purchases of aid from both the suppliers point of view as well as the purchase units. All the steps in the process are presented in our investigation.</p><p>By writing this rapport we have presented the division of responsibility of aid, it is divided between Region Skåne and the municipality in Skåne. In Malmö the responsibility is divided between two activities, one of them is Hjälpmedelcentrum who is responsible of the municipality part and the other is Hjälpmedel Malmö who.s responsible of the regional part.</p><p>We have decided to investigate only on the municipality part of the responsibility division and have gradually found out that they in Hjälpmedelcentrum reuse their aids after them being returned from the needed ones in the municipality or even after that the need has stopped, the unit can by reuse save on new purchases.</p><p>In the end of writing this rapport we noticed that owners of small businesses have a difficult time of getting in the market of public purchase. The reasons were that the small businesses not always have the amount of goods that are being sought after by purchasing units but also that many people think small businesses do not have a stable economy and risk not being able to finance the commission.</p></p> / <p>Under de tre senaste åren har vi läs kurser för att få formella kunskaper i förvaltningsekonomi och anser nu i slutfronten att vi har den behörighet som krävs. Syftet med rapporten har varit att skriva om, en så omfattande del i förvaltningsekonomi som, offentliga upphandlingar då vi känner att vi saknade det från utbildningen och har därmed valt att skriva vår avhandling inom just upphandlingar. På grund av brist på tid har vi inte kunnat utreda i den omfattning som vi velat, en avgränsning var av nödvändighet i form av kommun och upphandlande produkt. Hur upphandlingsprocess vid inköp av hjälpmedel i Malmö kommun var av intresse för oss att undersöka. Rapporten utgör processen för upphandling av hjälpmedel från leverantörers- samt upphandlande enhets synvinkel där de olika stegen i processen redovisas. Genom rapporten kom vi fram till att hjälpmedelsansvaret är fördelat mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. I Malmö är ansvaret fördelat mellan två verksamheter, dels Hjälpmedelcentrum som ansvarar för den kommunala delen och dels Hjälpmedel Malmö som ansvarar för den regionala delen. På Hjälpmedelscentrum återanvänder man sina hjälpmedel efter att brukarna har återlämnat de eller efter att behovet upphört, på så sätt spara enheten nyköp. Slutligen har vi under rapportens gång märkt att småföretagare har svårt att komma in i marknaden för offentliga upphandlingar. Orsakerna var att småföretagare inte alltid har den mängd varor som efterfrågas av offentliga upphandlare men också att många anser småföretagare som ostabila ekonomisk och riskera att inte kunna finansiera uppdrag.</p>

<p>I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?</p><p>Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling.</p><p>När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.</p>

<p>Abstract</p><p>C-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008</p><p>Supervisor: Susan Marton</p><p>“Good contracting? – A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children”</p><p>Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ‘shopping basket’ from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting. Based on the normative approach of NPM it would also be possible to distinguish features of ‘good’ contracting. The study will result in a thematic model that will be applied to an empirical example; namely the case of transportation of school children in Grums kommun. The methods applied for this study will be scientific literature, public documents, and interviews.</p><p>The study is guided by two overarching research questions:</p><p>1. How is good management of contracting, from the internal customer, manifested according to NPM (in the literature that has been studied)?</p><p>2. Did Grums Kommun, as an internal customer, meet these criteria for good contracting in their 2006 public procurement of the transportation of school children?</p><p>The results of the study show that good management of contracting from the internal customer manifests itself through competition, targeting and monitoring of results. Grums Kommun, as an internal customer, has not met the NPM criteria of good contracting fully. By answering the purpose the author hopes to contribute to more knowledge on New Public Management, and to give further theoretical approaches to the subject of outsourcing.</p>

<p>I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgångspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med åren på området, något som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter från konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som är grunden till de problem som kan uppstå i upphandlingsförfarandet. Beror det på kunskapsbrist, oklar reglering, eller något annat? Detta har sedan även undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats så redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrån hur det ska gå till i och med gällande lagstiftning i LOU. Därefter presenterar jag de problem som har identifierats på området offentliga upphandlingar såsom; för detaljerad reglering, rättsosäkerhet, byråkratisk hantering, bristfälligt utformade förfrågningsunderlag och helt enkelt att regleringen kring upphandlingar inte följs. Sedan följer en studie av Uppsala kommun genom intervjuer med tjänstemän och en analys av de upphandlingsfall som har överprövats med bifall i Uppsala under 2008-mars 2010. Min studie pekar på att de identifierade problemen kring förfarandet offentliga upphandlingar i mångt och mycket återfinns även i Uppsala kommun. Orsaker till detta som jag har identifierat är brist på tid och kompetens att jobba igenom de 150-200 upphandlingar som sker i kommunen per år, avsaknad av domstolspraxis samt ett komplicerat regelverk. Vidare så införs det nu sommaren 2010 en förstärkning av rättsmedlen på området vilket troligtvis kommer att resultera i ett ännu knepigare förfarande, något som jag föreslår borde studeras vidare i akademiska arbeten.</p>

I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgångspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med åren på området, något som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter från konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som är grunden till de problem som kan uppstå i upphandlingsförfarandet. Beror det på kunskapsbrist, oklar reglering, eller något annat? Detta har sedan även undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats så redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrån hur det ska gå till i och med gällande lagstiftning i LOU. Därefter presenterar jag de problem som har identifierats på området offentliga upphandlingar såsom; för detaljerad reglering, rättsosäkerhet, byråkratisk hantering, bristfälligt utformade förfrågningsunderlag och helt enkelt att regleringen kring upphandlingar inte följs. Sedan följer en studie av Uppsala kommun genom intervjuer med tjänstemän och en analys av de upphandlingsfall som har överprövats med bifall i Uppsala under 2008-mars 2010. Min studie pekar på att de identifierade problemen kring förfarandet offentliga upphandlingar i mångt och mycket återfinns även i Uppsala kommun. Orsaker till detta som jag har identifierat är brist på tid och kompetens att jobba igenom de 150-200 upphandlingar som sker i kommunen per år, avsaknad av domstolspraxis samt ett komplicerat regelverk. Vidare så införs det nu sommaren 2010 en förstärkning av rättsmedlen på området vilket troligtvis kommer att resultera i ett ännu knepigare förfarande, något som jag föreslår borde studeras vidare i akademiska arbeten.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU? Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling. När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.

We have during these three past years been getting formal knowledge in business economics and believe that, now in the end of our education, we are qualified to the demands that are put on the labour market. The purpose of this report has been to write about, such an extensive subject area as public purchase though we feel the education is lacking this area and have therefore decided to do our dissertation in public purchase. Due to lack of time we have not been able to investigate in the extent we wanted, we had to delimit in sort of municipality and purchase product. We have been investigating in how the process of purchase of aid in Malmö municipality approaches because we wanted to enter deeply into those studies. This rapport represents the process of public purchases of aid from both the suppliers point of view as well as the purchase units. All the steps in the process are presented in our investigation. By writing this rapport we have presented the division of responsibility of aid, it is divided between Region Skåne and the municipality in Skåne. In Malmö the responsibility is divided between two activities, one of them is Hjälpmedelcentrum who is responsible of the municipality part and the other is Hjälpmedel Malmö who.s responsible of the regional part. We have decided to investigate only on the municipality part of the responsibility division and have gradually found out that they in Hjälpmedelcentrum reuse their aids after them being returned from the needed ones in the municipality or even after that the need has stopped, the unit can by reuse save on new purchases. In the end of writing this rapport we noticed that owners of small businesses have a difficult time of getting in the market of public purchase. The reasons were that the small businesses not always have the amount of goods that are being sought after by purchasing units but also that many people think small businesses do not have a stable economy and risk not being able to finance the commission. / Under de tre senaste åren har vi läs kurser för att få formella kunskaper i förvaltningsekonomi och anser nu i slutfronten att vi har den behörighet som krävs. Syftet med rapporten har varit att skriva om, en så omfattande del i förvaltningsekonomi som, offentliga upphandlingar då vi känner att vi saknade det från utbildningen och har därmed valt att skriva vår avhandling inom just upphandlingar. På grund av brist på tid har vi inte kunnat utreda i den omfattning som vi velat, en avgränsning var av nödvändighet i form av kommun och upphandlande produkt. Hur upphandlingsprocess vid inköp av hjälpmedel i Malmö kommun var av intresse för oss att undersöka. Rapporten utgör processen för upphandling av hjälpmedel från leverantörers- samt upphandlande enhets synvinkel där de olika stegen i processen redovisas. Genom rapporten kom vi fram till att hjälpmedelsansvaret är fördelat mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. I Malmö är ansvaret fördelat mellan två verksamheter, dels Hjälpmedelcentrum som ansvarar för den kommunala delen och dels Hjälpmedel Malmö som ansvarar för den regionala delen. På Hjälpmedelscentrum återanvänder man sina hjälpmedel efter att brukarna har återlämnat de eller efter att behovet upphört, på så sätt spara enheten nyköp. Slutligen har vi under rapportens gång märkt att småföretagare har svårt att komma in i marknaden för offentliga upphandlingar. Orsakerna var att småföretagare inte alltid har den mängd varor som efterfrågas av offentliga upphandlare men också att många anser småföretagare som ostabila ekonomisk och riskera att inte kunna finansiera uppdrag.

Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör. Eftersom avtalet med Swebus har uppkommit ur en offentlig upphandling vill vi även undersöka hur det påverkar relationen mellan organisationerna. För att nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ undersökning av de två organisationerna. Intervjuer har skett med respondenter på Karlstadbuss och Swebus. Totalt har fyra intervjuer genomförts, tre på Karlstadbuss och en på Swebus. Det medför att det kan vara svårt att skilja mellan respondenternas personliga åsikter och vad som är representativt för organisationen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det används en rad relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna. Det verkar som Karlstadbuss och Swebus är på våg åt rätt håll och att de relationsfrämjande ätgärderna som gjorts har stärk relationen. Angående huruvida den offentliga upphandlingen har påverkat relationen kan inga klara slutsatser dras, dock kan vi konstatera att den begränsar utvecklingen av relationen till viss del. Resultaten vi har kommit fram till presenteras mer djupgående i kapitel sju.

Offentlig upphandling är ett område som varje år omsätter stora belopp i Sveriges ekonomi. När en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjänster som inte är av obetydligt belopp skall enheten tillämpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. Rättsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg från den för offentlig upphandling gällande likabehandlingsprincipen. Vidare uppkommer frågan om möjligheten att komplettera anbud ger en förhandlingsfördel i upphandlingsförfarandet? Syftet med uppsatsen är att undersöka om rätten att förtydliga och komplettera ett anbud enligt 1 kap. 21 § LOU kan innebära att upphandlingsförfarandet till viss del frångår likabehandlingsprincipen som är fastställd i 1 kap. 4 § LOU och om tillämpningen av 1 kap. 21 § LOU skulle kunna utnyttjas av anbudsgivare för att erhålla fördel i upphandlingsförfarandet. Likabehandlingsprincipen gäller alltid och kommer till uttryck i svensk lag genom begreppet affärsmässighet som återfinns i 1 kap. 4 § LOU. Tillämpningen av 1 kap. 21 § LOU utgör ett verktyg för att göra anbud jämförbara med varandra. Jämförbarheten mellan olika anbud är viktig för att likabehandlingsprincipen ska upprätthållas och komplettering av anbud får bara begäras av den upphandlande enheten. 1 kap. 21 § LOU syftar till att upprätthålla konceptet affärsmässighet och ett brott mot paragrafen innebär därför i sig ett brott mot likabehandlingsprincipen. Härav kan tillämpningen av 1 kap. 21 § LOU inte anses innebära att likabehandlingsprincipen frångås. Vidare kan denna paragraf ge en fördel vid utformandet av anbud under tidsbegränsning då lagrummet ger utrymme för tidsbesparing vid utformande av anbud. Om detta är en fördel vid anbudsgivningen är beroende på om företaget väljer att utnyttja möjligheten eller inte. Exempelvis kan ju detta uppfattas som en fördel och utnyttjas när en anbudsgivare har tidsbrist vid utformandet av sitt anbud. Om denna möjlighet används utgör användandet av möjligheten i sig inte att likabehandlingsprincipen frångås då möjligheten kan användas utan att det ursprungliga kontraktsförhållandet frångås.

Offentlig upphandling är allt växande betydelse. Från och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trätt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gällande varor, tjänster och byggnadsentreprenader. Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgången. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skälen för tilldelning står att finna. Ett tilldelningsbeslut är en accept av ett anbud, vilket genom de allmänna reglerna i avtalsrätten leder till ett civilrättsligt bindande avtal. Detta kan innebära ett problem då denna avtalsbundenhet uppkommer innan en upphandling är avslutad enligt LOU. I den händelse att en domstol vid en överprövning skulle finna att upphandling måste göras om eller rättas blir detta ett problem då den upphandlande enheten har ett avtal som de inte längre får bibehålla. Denna problematik kan undvikas genom att den upphandlande myndigheten redan i förfrågningsunderlaget anger att avtal sluts genom ett upphandlingskontrakt. På det viset uppkommer även det civilrättsliga avtalsslutet vid samma tidpunkt som den offentligrättsliga. Kvarstår finns dock en viss problematik kring att upphandlande myndighet ändock ingår ett avtal med en leverantör när det fortfarande finns överprövningsmöjligheter kvar, dvs. innan upphandlingen är avslutad. Efter Alcatel-målet har Sverige ändrat LOU och det går nu att överpröva ett tilldelningsbeslut även efter det att ett upphandlingskontrakt är ingåtts. Det har inför lagändringen förs en diskussion om huruvida skall vara uttryckligen förbjudet att ingå avtal innan överprövningstiden har löpt ut, och att avtal som då är i strid med LOU skall vara ogiltiga. Lagstiftaren valde dock att enbart ändra lagen genom att låta överprövningsrätten kvarstå en period även efter tilldelningsbeslutet och eventuellt avtalsslutande. Denna ordning har föranlett vissa problem då en civilrättslig bundenhet kan uppkomma även om upphandlingen inte är avslutad enligt LOU. Två mål som har avgjorts i kammarrätten har fastslagits att tilldelningsbeslutet är en accept som ger ett giltigt avtal. Det ena av dessa domar gick upp till regeringsrätten där de inte gick emot kammarrätten. Svea hovrätt har även de i ett skadeståndsmål funnit att tilldelningsbeslutet skapade ett bindande avtal. Författaren anser att det vore önskvärt att lagstiftaren i lag fastslog en upphandling avslutas med ett upphandlingskontrakt som får ingås först efter att minst 10 dagar förlöpt sedan tilldelningsbeslut delgavs anbudsgivarna. Vid en eventuell prövning i högsta instans vore det eftersträvansvärt att tilldelningsbeslutet, och andra fall av eventuellt för tidiga avtalsslut att det fastslogs under vilka omständigheter en civilrättslig bundenhet kan eller inte kan uppstå.