Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie är Statistiska Centralbyråns uppmärksammande om att kommunala gymnasieskolor har 7000 kronor dyrare kostnad per elev än den fristående gymnasieskolan. En av de bidragande faktorerna till att kostnaden är lägre hos fristående skolor kan vara att de har en mer effektiv inköpsprocess. Tidigare studier beskriver fristående skolornas situation som mer flexibel medan de kommunala skolorna präglas av mer byråkrati. Den problemformulering vi förhållit oss till var: Vad finns det för skillnad i inköpsprocessen vid kommunala respektive fristående skolor som leder till att kommunala skolor har en högre kostnad per elev? Syfte: Syftet med studien är att utifrån en komparativ fallstudie finna de likheter och skillnader som återfinns i inköpsprocessen hos de olika skolverksamheterna. Därefter analyseras orsaker till inköpsrelaterade olikheter fram. Metod: Vi har gjort en komparativ fallstudie av inköpsprocesser i gymnasieskolor som bedrivs av offentlig sektor och privata aktörer. Vår empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som berörs av hur inköpen går till på skolorna. Empiri: Det empiriska resultatet visar att de aktiviteter som skiljer sig åt i inköpsprocessen är val av leverantör och tilldelning av kontrakt. De fristående skolorna har ett relationsfokus i sitt arbete med leverantörerna, något som de kommunala skolorna inte har möjlighet att skapa på grund av att de är tvingade att följa Lagen om offentlig upphandling. De fristående skolorna är mer flexibla vid val av leverantör då deras ramavtal inte är bindande. Det kan även konstateras att de fristående skolorna har ett större fokus på att hålla ner sina kostnader då de har ett vinstsyfte med sin verksamhet, medan de kommunala skolorna endast behöver sträva efter att hålla sin budget och att bedriva bra undervisning. Slutsatser: Den största uppmärksammade skillnaden vi kunnat urskilja i studie är att friskolorna arbetar på ett mer flexibelt sätt. Friskolorna bygger sina ramavtal på en kostnadsorientering där relationen till leverantören ligger i fokus. De kommunala skolorna har istället en prisorientering vid val av produkt. / Background and problem: The drawn much attention to that community schools' have 7000 Swedish Crowns higher cost per pupil than independent schools', published by Statistics Sweden, is the background to this study. One of the contributing factors to the fact that the cost is lower in independent schools' may be that they have a more efficient purchasing process. Previous studies describe the independent schools' situation more flexible, while the municipal schools' are characterized by bureaucracy. The issue to relate to was: What is the difference in the purchasing process at the municipal and independent schools, which leads to the municipal schools have a higher cost per pupil? Purpose: The purpose of the study is based on a comparative case study to find the similarities and differences found in the purchasing process of the independent school operations and the activity in municipal schools, to consequently analyze purchases related causes to differences. Method: We have made a comparative case study of the purchasing processes in secondary schools' run by the public sector and private operators. Our empirical data is collected through semi-structured interviews with key people involved in the purchasing process. Empiricism: The empiric results show that the activities that differ in the purchase process are supplier selection and contract award. The independent school has a relationship focus in its work with suppliers, something that public schools' do not have the option to create because they are forced to follow the Public Procurement Act. The independent schools' are more flexible in the choice of provider as their framework agreement is not binding. It may also be noted that the independent school has a greater focus on keeping down their costs since they have a profit with their business while municipal schools' only need to strive to keep their budget and to pursue good education. Conclusions: The biggest noticeable difference we have been able to identify in our comparative study of independents schools' purchasing process and the municipal schools' purchasing process is that independent schools' are working in a more flexible way. Independent schools are building their framework agreement on the modern approach of purchasing theory, that is through a cost-orientation, where the relationship with the supplier is in focus.

Public procurement in Sweden is regulated by the Act on Public Procure­ment (lagen om offentlig upphandling, LOU, in Swedish). The Public procurement in Sweden stands every year approximately for 500 bil­lion Swedish crowns of the taxpayers’ money. It is therefore im­portant that the money is spent in the best possible way. The focus in this study is set on the relationship between the small- and medium sized building entrepreneurs and the government. The study is built on international scientific arti­cles together with Swedish industry articles and the results from our own interview study. A comparison has been made between the three and it has resulted in listing obstacles for SME (small- and medium sizes enter­prises) and how to overcome these obstacles.

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar: - Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas? - Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas? - Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas? För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin. Resultatet för studien visar att arbetsmiljön, relat-ionen mellan lärarna samt klassrumsklimatet påverkas. Arbetsmiljön påverkas både positivt och negativt. Relationen mellan lärarna påverkas enbart negativt och klassrumsklimatet påverkas enligt lärarna inte i lika stor utsträckning. Lärarnas relation till kommunen försämras tydligt under en på-gående offentlig upphandling och privatlivet påverkas framförallt av de känslor som uppstår under osäkra arbetsförhållanden.

Bakgrund: Under hösten 2015 drabbades Europa av den största flyktingkrisen i modern tid. Av de totalt 163 000 flyktingar som passerade den svenska gränsen var många ensamkommande barn som fördelades ut i kommunerna av Migrationsverket. Kommunerna kan i sin tur delvis hantera detta mottagande genom ramavtalsupphandling av asylplatser, men behovet har tidigare år varit litet. Flyktingkrisen ökade således dramatiskt efterfrågan på platser, vilket försatte kommunerna i en pressad situation och ställde krav på resiliens. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur offentlig upphandling fungerar i en krissituation, genom att undersöka kommunernas upphandling av HVB-hem och konsulentstödda familjehem/jourhem under hösten 2015 samt se hur dessa hanterat sitt mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Metod: Syftet uppnås genom en kvalitativ flerfallstudie fokuserad på ett fåtal undersökta kommuner. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer samt sekundärdata i form av en dokumentstudie. Slutsats: Offentlig upphandling är idag reglerat av en mycket strikt och tidskrävande lagstiftning som i detalj styr upphandlingsförfarandet för berörda myndigheter. Endast mindre upphandlingar tar minst ett halvår att genomföra, oavsett hur stort behovet på den aktuella varan är. Eftersom krissituationer karaktäriseras av tidsbrist och överraskning fungerar dessa således dåligt tillsammans, vilket var tydligt under flyktingkrisen. De ökade flyktingströmmarna skapade då ett stort platsbehov som snabbt behövde hanteras, men nya ramavtal skulle ändå inte finnas att tillgå förrän långt in på 2016. I krissituationer får därför upphandling ske genom direktupphandling, vilket dock kunnat innebära en betydligt högre prisnivå. Hur kommunerna sedan hanterat sitt flyktingmottagande har till stor del berott på vilka förutsättningar som funnits. De som kunnat bygga ut egna HVB-hem och överbelägga dessa och/eller haft det lättare att värva egna familjehem kunde rent ekonomiskt anta ett mer resilient bemötande av krisen än de kommuner som tvingats direktupphandla. Ur ett sammantaget perspektiv är bedömningen svårare då alla alternativ haft olika för- och nackdelar som måste vägas mot varandra. / Background: During the fall of 2015 Europe suffered from the most severe refugee crisis in modern time. Out of the 163 000 refugees that crossed the Swedish border about 35 000 were classified as unaccompanied minors, whom were later allocated to the municipals by Migrationsverket. The municipals in turn solve this reception partly by framework agreements of asylum accommodations. The refugee crisis dramatically increased the demand for accommodation, which put the municipals under pressure and raised the need for resilience from them. Aim: The aim of this study is to describe and to understand how public procurement functions in a crisis situation by investigating Swedish municipals procurement of homes for care and resident (HVB) and consultant supported foster homes during the fall of 2015 and to see how they have managed their reception of unaccompanied minors. Methodology: The aim is achieved by using a qualitative multiple case study focused on a small number of investigated municipals. The empirical material has been sampled from nine semi-structured interviews as well as secondary data in the form of relevant documents. Conclusion: Public procurement is regulated by a legislation which is considered very time-consuming as well as administratively demanding. Even minor procurements take at least six months to execute independently of how high the demand of the required good or service is. Since crises are characterized by surprise and time shortage, these work poorly together, something which became exceedingly apparent during the refugee crisis. The high number of unaccompanied minors rapidly increased the demand for accommodations, but new framework agreements could not be obtained until they had been in procurement for at least a year. In crisis situations, the use of accelerated procedure is therefore necessary. How the municipals solved their reception depended largely on their different prerequisites. Those who could find other ways to create new places besides using accelerated procedure could also out of an economic perspective withtake a more resilient refutation of the crisis. However, from a more multidisciplinary approach it is difficult to determine which alternatives that were the most resilient options for the municipals since all of them had advantages and disadvantages.

Det är trendigt just nu att utifrån olika aspekter se över vad offentliga upphandlingar bidrar till och vilken roll de ska ha i framtiden. Vissa av dessa aspekter som tas upp i debatten, exempelvis miljökrav och sociala krav, har traditionellt sett inte har hört hemma inom inköp och offentlig upphandling. Men den här typen av krav är sannolikt här för att stanna och det krävs därför effektiva processer som omhändertar den här typen av krav som ställs i allt större utsträckning. Men bortsett från lagstiftning, politiska krav, måluppfyllnad etc. finns det ett egenvärde i att ha effektiva processer. Processperspektivet har fallit lite mellan stolarna nu när det är så mycket annat som är aktuellt och relevant inom upphandlingsvärlden. Syftet med studien är att utveckla kunskap kring styrkor och förbättringsområden i processen ”att ta fram upphandlingsunderlag” för att se hur processen kan utvecklas vidare. Detta sker med utgångspunkt i medarbetarnas egna erfarenheter av att arbeta fram detta underlag. För att besvara syftet, har data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och granskning av en logg. Studien är en fallstudie och den genomfördes som en kvalitativ studie för att få en djupare förståelse för situationen. Resultatet visar att styrkorna bl.a. är att det finns erfarenhet av upphandlingsprocessen och kunskap om vilka krav lagstiftningen ställer. De förbättringsområden som identifierades är att det i viss utsträckning är oklara förväntningar på vem som ska göra vad. Det finns också bristande förståelse för vilken tid och resurser som krävs för att ta fram ett upphandlingsunderlag. / It's trendy right now to see various aspects of what the public procurement contributes to and what role they will have in the future. Some of these aspects addressed in the debate, such as environmental and social requirements, have not traditionally have belonged in purchasing and public procurement. But this type of requirement is likely here to stay and it therefore requires effective processes that take care of these types of requirements increasingly. But apart from law, political demands, achievement of goals, etc., there is an intrinsic value in having efficient processes. Process perspective has fallen between the cracks a bit now that there is so much else that is current and relevant in the procurement world. The purpose of the study is to develop knowledge about the strengths and areas for improvement in the process "to prepare procurement documentation" to see how the process can be further developed. This is done based on the employees' own experiences of working up this material. To answer the purpose, the data were collected through semi-structured interviews and the examination of a log. The study is a case study and it was conducted as a qualitative study to gain a deeper understanding of the situation. The result shows that the strengths including is that there is experience in the procurement process and knowledge of the legal standard. The improvement areas identified is that there is to some extent unclear expectations of who should do what. There is also a lack of understanding of the time and resources required to develop a procurement documentation.

Den här uppsatsen utgår från det upphandlingsdirektiv som Europeiska unionen antog 2014, ett direktiv som skulle modernisera och uppdatera föråldrade upphandlingsregler inom hela den europeiska gemenskapen. Uppsatsen tittar närmare på de direktivartiklar som ställer krav på upphandlande myndigheters motiveringsskyldighet som är en del av det som inom EUrätten kallas för principen om god förvaltning. En rättssäkerhetsprincip som ska garantera den enskildes trygghet emot maktutövare. Beslut som fattas av maktutövare ska motiveras för att öka transparensen och öppenheten. Uppsatsen tar också upp det som inom EU-rätten kallas för medlemsländernas processuella autonomi, ett begrepp som innebär att medlemsländer har rätt till visst självbestämmande när det kommer till hur deras förvaltningsarbete ska skötas och verka, så länge EU-rättens mål och krav genomförs ska medlemsstaterna själva kunna bestämma över genomförandet. För att EU ska kunna rättfärdiga att de gör intrång i medlemsländernas självbestämmande måste de kunna hänvisa till grundfördragens mål. Syftet men den här uppsatsen är att undersöka hur artiklarna om motiveringsskyldighet implementerades av Sverige. Uppsatsen ämnar också kommentera förhållandet mellan artiklarna om motiveringsskyldighet och den processuella autonomin som medlemsländerna har i förhållande till unionen. Uppsatsen söker också svar på motiveringsskyldigheten inom offentlig upphandlingsförfarandet kan komma att användas i framtiden. Slutsatsen som uppsatsen leder fram till är att de artiklar som ålägger myndigheter att motivera individuella beslut hade kunnat genomföras med den svenska förvaltningslagen och är således inte nödvändiga för att upprätthålla en god konkurrens inom offentlig upphandling. Däremot är de artiklar som rör normbeslut inte genomförbara med hjälp av Sveriges tolkning av motiveringsskyldigheten och därför nödvändiga försvarbara i förhållande till konkurrensen. Den andra slutsatsen uppsatsen kommer fram till är att EU tenderar att använda motiveringsskyldigheten som ett verktyg för att driva igenom och normalisera deras vision för upphandlingsförfarandet. Om utgångspunkten för motiveringsskyldigheten är att främja rättssäkerheten för den enskilde så har EU använt denna utgångspunkt för att driva igenom sin politiska vision och inte bara för att stärka den enskildes ställning i förhållande till myndigheter. Det är ingen hemlighet att EU ser offentlig upphandling som ett viktigt område där de har stora möjligheter att påverka utvecklingen.

No description available.

<p>Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.</p>

<p>Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget. Uppsatsen behandlar vad denna skrivning i det klassiska - direktivet har för betydelse inom upphandlingsrätten. Innebär skrivningen att den upphandlande enheten inte får hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett sätt som är förbjudet enligt artikel 81 och 82 i EGF, d.v.s. skall man göra en analog tillämpning av förbuden i artikel 81 och 82 EGF vid tolkningen av skrivningen. Alternativt finns det en för offentlig upphandling egen modell för vad som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen. Uppsatsen fokuserar i mångt och mycket på förhållandet mellan ”skrivningen” och artikel 2 (i det klassiska direktivet) som ger uttryck för de EG-rättsliga principerna som ligger till grund för att syftet med upphandlingsreglerna uppnås, d.v.s. att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Ger ”skrivningen” något utökat skydd utöver det skydd som de EG-rättsliga principerna ger för att en upphandlande enhet inte skall snedvrida konkurrensen.</p> / <p>Through the revised directives, 2004/18/EG (The Classical directive) and 2004/17/EG (The Directive of supply), new rules have been brought in concerning public procurement. The new directives have the purpose to improve the system of regulation to better achieve the purpose with the legislation of public procurement. In both directives new regulations about the new procedures of awarding contracts, Dynamic purchasing systems and Electronic auctions, and the use of Framework agreements have been brought in. In the Classical directive a new procedure of public procurement has been brought in, i.e. so-called Competitive dialogue. In these new regulations there are rules which, among other things, contains the writing “contracting authorities may not use the procedure in such a way as to prevent, restrict or distort competition”. This writing seem to be descended from the rules of limiting competition in article 81 and 82 in the EC-treaty. This thesis is about the meaning of this writing in the Classical directive of public procurement within the law of public procurement. Is the meaning of the writing that a contracting authority may not prevent, restrict or distort competition in a way that is forbidden in article 81 and 82 in the EC-treaty, i.e. will you make an analogue application of the prohibitions in article 81 and 82 in the interpretation of the writing. Alternatively is there a special model in the law of public procurement of what prevents, restricts or distorts competition? This thesis is, in a large extent, focusing on the relationship between “the writing” and article 2 in the Classical directive. Article 2 express the principles of EC-law which is fundamental for the purpose of the law of public procurement to be achieved, i.e. that public procurement is being opened-up to competition. Does the “writing” give any further protection exceeding that protection being given by the principles of EC-law, article 2, for a contracting authority not to distort the competition?</p>

<p>Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov. Utöver denna nyhet, presenteras också en ny inköpsprocess, det så kallade dynamiska inköpssystemet. Det karaktäristiska för denna inköpsprocess är att den är helt elektronisk och skall möjliggöra ett stort urval för beställare att förfoga över. Slutligen är en ny form av tilldelning av kontrakt framtagen, den så kallade elektroniska auktionen. Detta senare förfarande är inte ett självständigt upphandlingsförfarande. Processen skall i det närmast ses som en fortsättning på öppet, selektivt och i vissa fall, förhandlat förfarande. Det handlar om tilldelning av kontrakt.</p><p>Aktörer inom offentlig upphandling står således inför nya utmaningar. Det är dock grundläggande att försäkra att viktiga principer inte förringas eller ignoreras vid införande och tillämpning av nya element i regelverket. De principer som avses är principen om likabehandling, principen om insyn och öppenhet, samt proportionalitetsprincipen.</p><p>Uppsatsen är en kritisk studie av konkurrenspräglad dialog, dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner. Hur verkar dessa element i förhållande till viktiga principer såsom, likabehandling, insyn och öppenhet och proportionalitetsprincipen?</p><p>I och med klarläggande hur dessa system är ämnade att fungera, uppkommer följande frågor;</p><p>Vilka möjligheter medför användandet av de nya elementen?</p><p>Vilka är de eventuella riskerna med de nya elementen i offentlig upphandling?</p><p>Studien visar att tillämpning konkurrenspräglad dialog</p><p>- förbättrar och höjer nivån av exakthet i förfrågningsunderlaget,</p><p>- ger upphov till osäkerhet om vad ett särskilt komplicerat kontrakt är,</p><p>- kan åsidosätta likabehandlingsprincipen</p><p>- hotar att utesluta små- och medelstora leverantörer.</p><p>Studien visar att tillämpning av dynamiska inköpssystem</p><p>- kommer att resultera i en ökad konkurrens, dock en blygsam ökning,</p><p>- öppenheten för nya aktörer kommer att gagnas,</p><p>- ökar antalet aktörer i upphandlingsprocessen och därmed också ökar den administrativa bördan,</p><p>- gynnar större leverantörer på grund av stordriftsfördelar,</p><p>- små- och medelstora företag kan komma att känna sig hämmade att delta i systemet.</p><p>Studien visar att tillämpning av elektroniska auktioner</p><p>- förenklar upphandlingsprocessen vid kontraktstilldelning och reducerar kostnader för både upphandlande enhet och leverantör,</p><p>- innebär ett riskmoment för bevarandet sekretess av vissa material.</p>