When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement. This state of things is currently causing contractual difficulties for parties in such circumstances. My investigation leads me to the conclusion that the law of public procurement should regulate, by a defeasance clause, agreements and contracts that has been entered and closed in a wrongful way; hence making such agreements invalid.

<p>Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.</p>

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag. Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering. Detta görs genom att öka mängden krav, använda och skapa normer för hur verksamheten bör bedrivas och att stärka professionella yrkesgruppers roll.

No description available.

The release of green house gases and the environmental impacts humans have on the environment are huge and might cause irreversible changes to our earth. Meat is considered to have large impacts on the environment, especially beef meat and therefore there have lately been considerable discussions on the sustainable level of meat consumption and production. The main goal with this thesis is to study sustainable meat production and meat consumption in the county of Dalarna in Sweden. Indicators for sustainable meat production and meat consumption were developed and applied on three cases. Interviews were carried out with a municipality in the region that represents the consumer and three beef farmers that represents the producers. The three farmers in this study got many positive remarks regarding sustainability. There are still things to improve but on the whole many positive things were observed, e.g. use of natural grazing areas, maintenance of biodiversity, minor use of fertilizers and pesticides, use of land (pasture/leys) that otherwise would not be used for production of human food for direct consumption (e.g. grain) since the land is not suitable for that. To sum up the results from the consumer group, what can be seen is that the municipality is trying to improve their consumption patterns and that they have good intentions. They try for example to decrease their portions of meat and reduce their waste, they further try to implement days with only vegetarian food. On the other hand are the emissions from each pupil still too large if IPPC’s climate goal of a total of 1-2 ton CO2e emissions per person per year is to be reached. The consumers in Dalarna have the possibility, looking at things from a sustainable point of view, to choose a fine beef meat product (depending on how it is produced) from the neighbourhood. This is due to the fact that the producers in the study got many positive remarks regarding the sustainable indicators. It can therefore be considered positive if the municipality would support this production a thereby procure beef meat from the neighbourhood. The municipality must however change their consumer patterns and buy an amount of beef meat that can be considered sustainable. / Dagens utsläpp av växthusgaser plus all övrig miljöpåverkan människor ger upphov till kan orsaka bestående förändringar på vår jord. Insikten om att vårt handlande kan komma att få ödesdigra konsekvenser har lett fram till att begreppet hållbar utveckling har skapats. Det är ett begrepp som innehåller de tre stödpelarna ekonomi, social och miljö och med det menas att alla tre aspekter måste tas hänsyn till och fungera för att någonting ska anses hållbart. Kött är en produkt som har stor påverkan på miljön, både i from av höga växthusgasutsläpp, men även i form av övergödning, försurning och stor markanvändning. Nötkött har extra hög klimatpåverkan på grund av att nötboskap, som är idisslande djur, släpper ut stora mängder metan då de bearbetar sin föda. På grund av den här vetskapen har diskussionen om hur mycket och vad för sorts kött som ska konsumeras blivit högaktuell. Vad som är viktigt då frågan angående kött diskuteras är att skilja på produktion och konsumtion av kött. Produktion är det lantbrukaren arbetar med och konsumtion är vad vi konsumenter utför. En stor konsument i Sverige är den offentliga sektorn. Kommuner som en del av den offentliga sektorn har möjligheter att ta en ledande roll och vara ett föredöme för hur konsumtionen av kött borde se ut. Det övergripande syftet med den här studien är att studera hållbar köttproduktion och den offentliga sektorns köttkonsumtion i Dalarnas län i Sverige. Indikatorer för att bedöma hållbarheten i köttproduktion respektive köttkonsumtion togs fram. Dessa indikatorer applicerades sedan på några få utvalda fall, belägna i Siljansbygden i Dalarnas län. Då Dalarna är en region som i huvudsak lämpar sig för vallodling valdes tre lantbrukare med nötköttsgårdar ut för att representera producentledet. Konsumenten representerades av en kommun i Dalarna. Deras upphandlingar av kött plus vad de serverar i kommunens skolor utvärderades. Tio sammanfattande indikatorer för köttproduktion och sju för köttkonsumtion togs fram och gårdarna och kommunen utvärderades genom att intervjuer genomfördes med de tre lantbrukarna samt kostchef och upphandlingsansvarig på kommunen. Köttproduktionen (de tre fallgårdarna) fick utifrån de framtagna indikatorerna många positiva anmärkningar gällande hållbarhet även om förbättringar fortfarande är önskvärda. Positiva aspekter som observerades var exempelvis användningen av naturbeten, vilket i sin tur leder till bevarande av biologisk mångfald, liten användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel, användning av marker (betesmarker/vallar) som annars inte skulle användas för produktion av humanföda för direkt konsumtion (ex. spannmål) då markerna inte lämpar sig för det etc. Konsumenten, den offentliga sektorn, arbetade också för att bli mer hållbara, de försökte införa vegetariska dagar, liksom at minska portionsstorlekarna av kött. De arbetade även aktivt med att minska sitt svinn. Trots det var utsläppen av växthusgaser per elev högre än vad som krävs för att nå IPCC:s uppsatta klimatmål om 1-2 ton CO2e per person och år. Att minska köttintaget är önskvärt liksom att de väljer de kött de konsumerar med omsorg. Vad som kan konstateras är att konsumenterna i Dalarna har möjlighet att välja ett bra nötköttsalternativ ifrån närområdet sett ur hållbarhetssynpunkt (beroende på hur köttet är producerat). Detta baseras på fallgårdarnas positiva resultat avseende hållbarhet i studien. Det kan därför anses positivt om kommunen stödjer den här produktionsformen och därmed upphandlar nötkött ifrån närområdet. Kommunen har möjlighet att öka hållbarheten i sin köttkonsumtion genom att ändra sina matvanor och begränsa sina köttinköp till en hållbar mängd.

Syftet med denna studie är att den ska lyfta fram problematiken byggföretagen upplever samt fungera som en fingervisning om i vilken riktigt eventuella förändringar i upphandlandets genomförande kan göras. Målet är att ta reda på vad branschen tycker om LOU och hur företagen förhåller sig till lagen. Vilka är dess problemområden som orsakar misstro och överklaganden? Undersökningens frågeställning: •Vad tycker entreprenörerna om tillvägagångssättet? •Vilken förändring skulle entreprenörerna vilja se?

I Sverige står de offentliga upphandlingarna för cirka 625 miljarder kronor per år. För att styra de offentliga upphandlingarna mot politiska mål har regeringen tagit fram en nationell upphandlingsstrategi som bland annat beskriver hur offentliga upphandlingar kan främja innovation och alternativa lösningar för att öka produktiviteten. Inom exempelvis anläggningsbranschen har utredningar visat en låg ökning i produktivitet jämfört med den tillverkande industrin. En stor del av anläggningsarbetena upphandlas av offentliga beställare vilket innebär att potential finns att påverka entreprenörernas produktivitet. För att öka produktiviteten föreslås industrialiserade metoder. Slutprodukterna är dock komplexa och för att minska komplexiteten anser litteraturen att både processer och produkter bör standardiseras. Syftet med studien var att undersöka hur offentliga upphandlingar kan främja industrialisering inom anläggningsbranschen och utfördes som en fallstudie på myndigheten Trafikverket. Trafikverket upphandlar årligen för cirka 40 miljarder kronor och är därmed Sveriges största beställare av infrastruktur. Trafikverkets Beställar- och upphandlarstrategi innehåller bland annat strategin industriell produktion. I och med detta finns potential att påverka entreprenörerna att använda industriella produktionsmetoder och därför ansågs myndigheten lämplig att undersöka i den här studien. Tolv upphandlingar undersöktes och datainsamlingen utfördes genom 35 kvalitativa intervjuer med upphandlare, projektledare och entreprenörer. Intervjuerna analyserades genom kodning för att underlätta jämförelse samt för att möjliggöra kvantifiering av svaren. En slutsats är att oavsett om upphandlingen är tänkt att främja industrialisering eller inte, försöker entreprenörerna alltid arbeta industriellt. Detta visas i två fall där entreprenören ansåg att förutsättningar för industrialisering saknas, trots detta användes industriella arbetsmetoder. Vidare är den största påverkande faktorn för industrialisering paketering av liknande objekt eftersom detta skapar återupprepningseffekter. Faktorer som däremot hindrar industrialisering är Trafikverkets regler och styrning, konstruktionens utformning samt variationer i omgivningen. Intervjuerna visade även varierande kunskapsnivå gällande begreppet industriell produktion samt en diskrepans mellan Trafikverkets och entreprenörernas uppfattning gällande vilka främjande faktorer som upphandlingarna skapat. Förbättringsförslagen består av tre delar och handlar om att skapa intern samsyn gällande begreppet industriell produktion genom att standardisera arbetssättet och arbeta med ständig utveckling genom erfarenhetsåterföring. Vidare bör Trafikverket beakta interna förutsättningar för att exempelvis öka entreprenörens frihetsgrader samt utreda vilka verksamhetsområden samt vilka konstruktioner som är mer lämpliga för industrialisering. Slutligen rekommenderas att inkludera entreprenören tidigt i processen, exempelvis genom marknadsdialoger för att öka kunskapsnivån genom erfarenhetsåterföring från tidigare projekt samt för att skapa dialog kring begreppet industriell produktion.

Vilka möjligheter en upphandlande myndighet bör ha att ställa arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling är en omdebatterad fråga. I Sverige infördes i januari 2017 ny lagstiftning om offentlig upphandling, vilken kompletterades i juni 2017 med bl.a. ett krav på att myndigheter, i vissa fall, ska ställa arbetsrättsliga villkor. I uppsatsen undersöks de nya bestämmelserna i LOU, för att utreda när arbetsrättsliga villkor får respektive ska ställas vid offentlig upphandling. Vidare undersöks huruvida bestämmelserna är förenliga med EU-rätten, de grundläggande principerna och LOU-direktivets bakomliggande syften. Av uppsatsen framgår att en upphandlande myndighet kan ta arbetsrättsliga hänsyn på flera olika sätt i olika moment av upphandlingen och att det skiljer sig från upphandling till upphandling vilka villkor som får ställas. Det framkommer även att kraven för att en upphandlande myndighet ska få ställa arbetsrättsliga villkor som fullgörandevillkor vid en offentlig upphandling är att villkoren ska ha koppling till kontraktsföremålet, vara tydliga och framgå av upphandlingsdokumenten, vara förenliga med de EU-rättsliga principerna, och vara möjliga att kontrollera samt följa upp. I vissa fall finns det även ett krav på att en upphandlande myndighet ska ställa arbetsrättsliga villkor såsom fullgörandevillkor. Den upphandlande myndigheten ska ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdena, som inte avser sociala eller andra särskilda tjänster och som har påbörjats 1 juni 2017 eller senare, förutsatt att det är behövligt och villkoren går att fastställa. De krav som den upphandlande myndigheten ska ställa, förutsatt att ovan nämnda rekvisit är uppfyllda, är krav på minimivillkor om lön, semester och arbetstid. Nivåerna ska hämtas från ett centralt kollektivavtal som är allmänt tillämpligt i den aktuella branschen. Nivån får dock inte vara lägre än vad som framgår av lag. Om det inte går att fastställa ett av villkoren behöver inte det villkoret ställas, dock ska de andra ställas. Vidare ska villkoren vara proportionerliga och framgå direkt av upphandlingsdokumenten. I uppsatsen framgår dessutom att även om bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor går utöver de krav som ställs i LOU-direktivet torde de vara förenliga med EU-rätten och de grundläggande principerna. Bestämmelserna kan dock inte anses vara förenliga med LOU- direktivets kompletterande mål, att skapa ett enklare regelverk. Även om bestämmelserna inte är förenliga med det kompletterande målet är de befogade eftersom syftet med att ställa arbetsrättsliga villkor, att motverka social dumping och oskäliga arbetsvillkor, torde väga tyngre än att till varje pris skapa ett så enkelt regelverk som möjligt.

In today's society it is clear that the accelerating climate change comes from human activities and in particular, emissions from both traffic and industry. It has become increasingly important to defend a sustainable society and there is therefore a great need to constantly develop and secure the necessary resources. Due to this, sustainability requirements in public procurement are an important part of triggering companies to engage in sustainable development.The purpose of this study is to review how public procurement can contribute to a sustainable society as well as investigate what municipal companies can do to meet future sustainability requirements. The study is based on a qualitative empirical case study. It has been used both primary and secondary data to gather reliable theory and empirical data. The empirical data was collected through interviews and documentary review. The theoretical part of the study was collected through literature, compilations of earlier publications, texts and documents. The result shows that sustainability requirements currently imposed on public procurement are something that is constantly being developed. These requirements include requirements for systematic environmental work, creditworthy companies and contractual wages. The conclusions that can be drawn are that public procurement can contribute to a sustainable society by setting sustainable requirements, thus making companies compelled to comply with these requirements. Furthermore, it has been found that companies should, among other things, review the follow-up and conduct more supplier meetings to contribute to a sustainable society. A more open and well-functioned dialogue between the company and the supplier should also be undertaken as to formulate better sustainability requirements.

Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några. Denna studie fokuserar däremot i huvudsak på lagstiftningen och vilka problem den ger upphov till. Det är svårt att säga exakt vilka miljökrav som kan ställas, mycket beroende på att praxis för hur stränga miljökrav som kan ställas är mycket begränsad. Studien avser även belysa hur just upphandlarna upplever sin situation och de möjligheter och eventuella hinder de stöter på. För att bemöta dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med tre stycken upphandlare på Norrköpings kommuns upphandlingsenhet. Intervjuerna visar att bilden av vilka svårigheter som finns med att bedriva miljöanpassad upphandling inte är helt entydig. Samtliga upphandlare ställer på ett eller annat sätt miljökrav vid upphandling, men de upplever trots detta att det finns vissa svårigheter med att bedriva en miljöanpassad offentlig upphandling. Upphandlarna efterlyser en helhetssyn för att enklare kunna bedriva miljöanpassad upphandling. Något som också anses vara av stor vikt är prejudikat inom området, dessa kan vara en stor hjälp när det gäller att veta vilka krav som går att ställa eftersom de lagar som finns i viss utsträckning utgör en gråzon.