That the environmental issue is on the agenda today has hardly escaped anyone. The emissions that we humans cause affect the climate, in the form of greenhouse gases but also elevated levels of hazardous particles and high levels of noise. The biggest causes of greenhouse gas emissions in Sweden are due to road transport. In accordance with the Paris agreement that Sweden has signed, we must reduce emissions from transport by 8% each year to reach the target by 2030. The municipal transport is an area where efforts are being made today to reduce carbon dioxide emissions. One way to proceed is to make use of coordinated distribution of goods, as the municipality uses a distribution center where goods are delivered together. The purpose of this study is to show how coordinated distribution of goods can affect the environmental and local trade from a municipality's perspective. The goal is to make compilations for the environmental impact this distribution method can have, in order for a municipality to be able to see the potential affect this can obtain. In addition, the work should provide an understanding of how local trade can be affected by co-distribution. To investigate this, we have built up a theoretical framework, focused on the basics of logistics, distribution strategies, environment, and the public procurement act (LOU, 2016: 1145). Then we have studied a good example of a municipality that implemented coordinated product distribution, where we have used existing data. We have then compared this information to a commune that does not use the distribution strategy today, to see what effects it could have if a municipality implemented it. To obtain information about the municipality, we conducted a qualitative interview with the municipality's purchasing manager. With this we have been able to answer the study's problem statement: How can coordinated distribution of food products affect the environment, transport and competition in the municipality of Umeå? The results of the study show that a coordinated distribution of food in Umeå municipality can reduce the number of transports and the amount of emissions. Furthermore, there are indications that this distribution strategy enables small local manufacturers to participate in procurement and to be awarded contracts.

Staden och den byggda miljön har blivit en källa till omfattande miljöproblem. Byggsektorn i Sverige står för en stor andel av både utsläpp och avfallsproduktion. Begreppet hållbarhet används ofta inom stadsbyggnad och innefattar socialt, ekologiskt och ekonomiskt hänsynstagande. Dock har det visat sig svår att implementera hänsyn till hållbarhet i realiteten. Lagen om offentlig upphandling tillämpas då offentliga aktörer köper varor eller tjänster av privata leverantörer. Inom stadsbyggnad är det vanligt att kommuner och statliga myndigheter köper upp produkter, entreprenader och tjänster från privata bolag. Lagen syftar till att öka konkurrensen, skapa transparens och motverkas risken för att vissa leverantörer särbehandlas i en upphandlingsprocess. I en upphandling har den upphandlande enheten möjlighet att ställa krav på de leverantörer som är lämpliga. Kraven kan bland annat röra hänsyn till miljö och sociala aspekter. Denna uppsats belyser möjligheterna att hållbarhetskrav integreras i offentliga upphandlingar som rör stadsbyggnad. Genom intervjuer med ett antal olika aktörer inom bygg- och planeringssektorn har åsikter och erfarenhet samlats in och analyserats. Analysen av dessa intervjuer och tidigare forskning visar på att det finns en tydlig kunskapsbrist kring hur krav som rör hållbarhet ska formuleras samt hur dessa skall värderas i en upphandling. Studien visar även att det efterfrågas tydligare direktiv och en ökad samverkan mellan aktörer beträffande upphandlingar och möjligheten att integrerar hållbarhetskrav. Studiens resultat tyder på att Lagen om offentlig upphandling reglerar en stor köpkraft och kan, om kunskap och kompetens finns, användas för att ställa krav på miljö och sociala hänsyn inom bygg- och planeringssektorn och därmed bidra till en mer hållbar stadsutveckling.

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig. En viktig förutsättning för att få partnering att fungera är tillit. Tilliten mellan de olika aktörerna är kärnan till ett väl fungerande samarbete. Utifrån kärnan går det sedan att plocka fram ytterligare ovärderliga parametrar. Södertälje kommuns fastighetsbolag Telge Fastigheter bestämde sig år 2008 för att satsa på strategisk partnering vid sina upphandlingar. En offentlig kommunal upphandling är en både lång och relativt komplicerad process. Vid offentliga upphandlingar måste lagen om offentlig upphandling tillämpas för att skapa konkurrens. Telge Fastigheter kunde år 2008 inleda ett från början fyraårigt ramavtal med NCC gällande ny- och ombyggnation av samtliga skolbyggnader. De inledande projekten utgjordes av tre förskolor som byggts utefter samma modell. Genom att arbeta med strategisk partnering har det visat sig att i princip hela projekteringen har sparats in till den tredje förskolan. Med rätt volym går det att skära ned på både tid och pengar har det visat sig. Hovsjöskolan är en F-9 grundskola i området Hovsjö i sydvästra Södertälje. Skolan kommer att ersätta den gamla Hovsjöskolan som brann ner år 2009. Projektet har legat i framkant i Sverige gällande partneringsamarbete. Hela partneringgruppen bestående av entreprenör, beställare, användare, arkitekter och underentreprenörer har på ett tillfredställande sätt varit delaktiga i skapandet av denna skola. Redan i ett tidigt skede träffades gruppen på workshops och kunde således lära känna varandra och starta arbetet med att skapa tillit redan från början. Vid arbete med strategisk partnering är det av stor vikt att fånga upp vad som under projektets gång fungerar mindre bra och snabbt försöka lösa detta. Det finns ett antal parametrar som har visat sig vara viktiga att fokusera på för att ett projekt ska få en lyckad slutprodukt. I samspel med tillit är tid, kvalitet, ekonomi, mål och samarbete ovärderliga i ett partneringprojekt. Inom dessa områden finns det en rad både positiva och negativa effekter som är viktiga att beakta under arbete i partneringform. Med hjälp av intervjuer, fackböcker, avhandlingar, vetenskapliga artiklar samt data från olika parter har vi analyserat olika parametrar och sammanställt en slutats i form av en checklista.

BackgroundOver the years, public procurement has proved difficult. There are several procurements that have caused major problems as a result of poor implementation. At present, there are insufficient studies done on procurement and purchasing processes, largely due to difficulties in obtaining good procurement data to analyze. However, some previous studies show that there are opportunities for improvement in the area and that it is common for money to be "wasted" in procurement and purchasing. It is therefore important to choose this particular topic. To investigate the subject, a research object with a specific procurement and purchasing process has been selected where there is a problem with purchases being made outside agreements, even though there are many products in agreements. Based on this process, the goal is to make both general and specific conclusions.  Purpose The purpose of this study is to investigate the underlying factors that lead to low contractual fidelity in public procurement and purchase in health care. Furthermore, the purpose is also to promote the knowledge development of fidelity to agreements. Contract fidelity refers to the ability to stick to purchasing on contracts.  Method This research report is based on a method triangulation between a quantitative part containing collected data from the research object, which is an organization with many different areas. This quantitative part is analyzed using the analysis program SPSS with different types of data analyzes. First, correlation tests have been used to present relationships between different parameters, but also to show that data is normally distributed. Furthermore, regression analysis has been used to measure individual impact from different variables. These regressions have had total purchase amounts and agreements as dependent variables. Furthermore, a qualitative part is also included in the form of interviews where the purpose is to broaden the understanding and identify additional parameters that may drive purchases outside the agreement. These interviews have been of a semi-structured design with a strategic selection of interviewees who the researcher believes contribute the most knowledge to the research. An important reason that there is both a quantitative and a qualitative part is because only a qualitative part can give an unreliable result as interviewees can provide incorrect information. The quantitative data becomes clear as it reflects purchases without the possibility for the buyer to hide something. The qualitative part thus also has an affirmative function in addition to its exploratory function. Finally, the above-mentioned empirical data are analyzed with appropriate theories selected for this particular research. It is these theories that through the report are called the glasses of research and are this research's unique way of looking at this type of problem.  Results The quantitative result shows that a total of 32.1% of the examined articles are purchased outside contracts. This corresponds to 26.5% of its total purchase amount. To investigate the relationship in the organization's purchasing parameters, it was examined how these correlated with the contractual parameter. Much of the correlation explained the natural connections in purchasing data, while the correlation between purchasing path and agreement was distinguished as this indicated that a certain purchasing path tends to drive purchases outside contracts. Furthermore, supplier data gave indications that it was a relatively low proportion of the total number of purchases from those from the organization that went through the purchasing department. It was also common for purchases to be made outside the contract with one supplier. The linear regression analysis with total purchase amount as a dependent variable indicates that unit price, number of purchase orders, purchase quantity and agreement turn out to be significant and that these can be said to affect the total purchase amount. In the logistical regression with agreements as a dependent variable, the significant parameters purchase quantity, number of purchase orders and unit price were found to have little or no impact on purchases on or off contracts. The purchasing route had a major impact, which indicates that this drives purchases outside the agreement. The qualitative result indicates that ambiguity, access to information and the ability to convey information means that purchases are made outside agreements. It also becomes clear that the information asymmetry that prevails in different relationships can be used to make decisions that are beneficial to oneself. Furthermore, shortcomings in the follow-up and the ability to get a clear picture of the purchasing process are perceived as a factor that purchases outside the contract may continue. It is not possible to follow up and discover purchases outside the agreement. The competence in the organization is also considered to be too low regarding, for example, purchases and agreements, which is also a contributing factor to lower contractual fidelity.  ConclusionUnit price, purchasing path, ambiguity, information asymmetry, relationships, signaling of information and lack of follow-up are all driving purchases outside the agreement. The problems and what basically cause purchases outside contracts are found on an overall level. It is based on information asymmetry. The reason for the information asymmetry can be linked to agent-principal relationships and signaling. Signaling can help solve the organization's problems. There have been limitations during the study, mainly due to time frames. Because a number of different strategic selections have been made through research, for example when collecting data where this affects both the number of parameters and the number of interviews. However, the study is still considered a contribution with a good result. These limitations lead to potential future studies where the development of this study with a broader empirical evidence is suggested as an example.

Urbanisering och befolkningsökning är två faktorer till att traditionella logistikmodeller ställs inför utmaningar. Godstransporter har en avgörande roll för en stads ekonomiska liv samtidigt som de är en bidragande faktor till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ställs allt högre krav på logistikkedjor att främja hållbar utveckling genom nya lagstiftningar. Kommuner kan bidra till hållbar utveckling genom innovationer i transportsystemen som kan leda till minskad miljöpåverkan. Kommuner har även möjlighet att genom offentlig upphandling påverka och ställa krav på sina leverantörer att arbeta mot en hållbar framtid. Genom att samordna sin distribution till verksamheter kan kommunen både minska miljöpåverkan och främja ekonomisk tillväxt.  Syftet med denna studie är att studera samordnad varudistribution i Trelleborgs kommun som varit i drift sedan november 2020. Vi har med hjälp av intervjuer från de ytterst ansvariga för projektet samt observationer från omlastningsterminalen, lagt upp det empiriska materialet i studien. I den teoretiska referensramen fördjupar vi oss inom hållbara transportsystem och hur faktorer som infrastruktur, offentlig upphandling och säkerhetsaspekter kan inverka på systemen. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen kom vi fram till att det är för tidigt att dra några slutsatser om klimatpåverkan har minskat och om projektet har kunnat främja den ekonomiska utvecklingen för kommunen. Däremot kan vi se en positiv utveckling då säkerheten runt verksamheterna i kommunen har ökat eftersom transporterna har minskat. Även logistiken har förbättrats genom ruttoptimering och ökad fyllnadsgrad på transporterna. Kommunen har även genom offentlig upphandling kunnat främja lokala företag som har lett till ökad ekonomisk tillväxt. / Urbanization and population growth are two factors that present challenges for the current transport system. Freight transport plays a crucial role in a city's economic life, while at the same time being a contributing factor to a negative environmental impact. At the same time all higher demands, through new legislation, are placed on logistics chains to promote sustainable development. The municipality will therefore be an important player in work towards sustainable development and can, through innovations in the transport systems, contribute to reduced environmental impact. In addition, the municipality can through public procurement, influence and make demands on their suppliers to work towards a sustainable future. By coordinating its distribution to businesses, the municipality can both reduce its environmental impact and promote economic growth.The purpose of this paper is to study coordinated goods distribution in the municipality of Trelleborg, which has only been in operation since November 2020. We have, with the help of interviews from those ultimately responsible for the project and observations from the transshipment terminal, put up the empirical material in the study. In the theoretical frame of reference, we delve into sustainable transport systems and how factors such as infrastructure, public procurement and safety aspects can influence the system. By analyzing the empirical material based on the theoretical frame of reference, we came to the conclusion that it is too early to draw any conclusions about whether the climate impact has decreased and whether the project has been able to promote economic development for the municipality. On the other hand, we can see a positive development as security around the operations in the municipality has increased because transport has decreased. Logistics has also been improved through route optimization and an increased degree of filling in the transports. The municipality has also been able to promote local companies through public procurement, which has led to increased economic growth.

Vår studie har sin utgångspunkt i avtalen som upprättas mellan kommuner och leverantörer i de projekt som kallas kommunal samordnad varudistribution. Trots att antalet kommuner som idag berörs av detta upplägg ständigt ökar, finns det ingen obligatorisk miljöprofil och ännu inga standardiserade avtalsunderlag. Detta har gjort oss frågande till om det inte finns möjlighet till detta och vilka fördelar och nackdelar det skulle innebära. Genom att granska delar av kommunernas befintliga avtal utifrån avtalstid, utvärderingsgrunder och prisindex ‒ en avgränsning som var nödvändig på grund av avtalens omfattning till antal och storlek ‒ och ställa dessa mot en analysmodell bestående av teorier inom principal-agent-teorin, transaktionskostnadsanalys och hållbarhetsperspektivet kom vi fram till att det absolut finns potential till en standardisering, men att mer forskning inom ämnet krävs. / Our study is based on the agreements established between municipalities and suppliers in the projects known as Municipal coordinated distribution. Although the number of municipalities currently affected by this arrangement is constantly increasing, there is no mandatory environmental profile and not yet a standardized contractual basis. This has made us question if that would be possible and what advantages and disadvantages such arrangement would entail. By examining parts of the municipalities' existing agreements by contract period, evaluation grounds and price index – a delimitation necessary due to the scope of the agreements in number and size – and setting these against an analysis model consisting of theories within the principal-agent-theory, transaction-cost-analysis and the sustainability perspective, we concluded that there is absolutely potential for a standardization, but that more research within the subject is required.

Genom de senaste åren har världen bevittnat utvecklingen av ett flertal nya teknologier som ligger till grunden för dagens framträdande innovationer. Att driva digital innovation innebär att skapa något nytt och värdefullt genom digitala teknologier. Offentliga aktörer har en strävan efter att åstadkomma önskvärda politiska målsättningar genom innovation, dock besitter inte många av dessa aktörer kunskapen eller resurserna att leverera det som förväntas. Genom att ingå i ett gränsöverskridande innovationssamarbete kan offentliga aktörer i allt större utsträckning finna lösningar externt som inte kan lösas på egen hand. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer vid digitalt driven innovation mellan en offentlig aktör och en privat aktör. Studien har genomförts genom en fallstudie som metod där tolv semistrukturerade intervjuer, inom ett gränsöverskridande samarbete med en offentlig och en privat aktör, har utförts. Utifrån detta har sex framgångsfaktorer tagits fram, som vidare lett till studiens två bidrag baserade på de egenskaper och arbetssätt som identifierats genom studien. Vårt resultat visar att ett hybridiserat arbetssätt och vikten av beställarkompetens är centralt för att framgångsrikt driva och utveckla gränsöverskridande samarbeten. / Throughout the last couple of years the world has witnessed the development of several new technologies on which todays prominent innovations are based. To drive digital innovation means creating something new and valuable through digital technologies. Public operators strives to accomplish desirable political objectives through innovation, although not a lot of these operators possess the knowledge or resources to deliver what is expected. By taking part in a cross functional innovation collaboration public operators tries to an increasing extent create the possibility of finding external solutions that they are not able to develop themselves. The purpose of this study is to examine successfactors in the case of digitally driven innovation by a private and a public operator. The study has been carried through as a case study with a method of twelve semistructured interviews within the borders of a cross functional innovation collaboration between a private and a public operator. On that basis, six successfactors was defined, that collectively created two contributions that was based on the characteristics and work procedures that was defined through the study. Our results show that a work procedure that is hybridized and the importance of client knowledge is the heart to successfully drive digital innovation and developing cross functional collaborations.

Inom den offentliga sektorn har det blivit allt vanligare att myndigheter anlitar utomståendeleverantörer för att genomföra arbete åt myndigheten, så kallad utkontraktering. Attupphandlingarna genomförs affärsmässigt och att myndigheter får så hög kvalitet sommöjligt i förhållande till det pris som betalas är av stor vikt då det handlar om skattemedel. Iden här studien har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemän hos olikamyndigheter som genomför upphandlingar balanserar spänningen mellan pris och kvalitet.Syftet har varit att utöka kunskapen inom den del av utkontraktering som innefattar attupphandla en leverantör. Resultatet visade att upphandlarna hade stor påverkan på pris ochkvalitet när de ställde krav och mervärden i upphandlingen, bestämde ersättningsmodelleroch även under avtalsförvaltningen. Vidare visade studien att upphandlare har olika syn påvad som innefattar tjänstekvalitet samt hur höga kvalitetsnivån man bör beakta i upphandlingen.

Offentlig upphandling är den process genom vilken myndigheter, regioner, kommuner och andra offentligt styrda organ anskaffar de varor, tjänster och byggentreprenader som krävs för att de ska kunna bedriva sin verksamhet och fullgöra sina uppgifter. Oavsett om det handlar om blyertspennor eller bussar till kollektivtrafiken ska anskaffningen ske genom konkurrensutsättning på den gemensamma EU-marknaden. Den upphandlade myndigheten ska sedan välja den leverantör som kan erbjuda den ekonomiskt mest fördelaktiga varan, tjänsten eller byggentreprenaden. Under de senaste 20 åren har offentlig upphandling utvecklats från att enbart vara ett instrument för att förverkliga den gemensamma EU-marknaden och att upphandla bäst vara, tjänst eller byggentreprenad till bäst pris, till att även utgöra ett verktyg för att nå viktiga politiska och samhälleliga mål. Ett exempel på sådant mål är att tillgodose att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras genom samtliga globala leverantörsled som föremålet för ett offentligt inköp passerar. Möjligheterna att beakta sociala hänsyn i en offentlig upphandling är flera och det kan ske löpande genom hela upphandlingsprocessen, under förutsättning att krav på hänsyn är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna, har anknytning till föremålet för upphandlingen samt är möjliga att kontrollera och följa upp. Den stora utmaningen för den upphandlande myndigheten är att garantera att de ställda kraven och kriterierna också efterlevs av leverantörens underleverantörer, och framför allt av underleverantörer till dessa i samtliga led. Ett möjligt sätt att arbeta med sociala hänsyn inom fordonsbranschen är att kräva att allt tenn, tantal, volfram och guld som används inom fordonsproduktionen ska bära en viss märkning som bevis på att utvinningen skett med beaktande av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Ett annat sätt är att kräva att leverantören genomför en så kallad human rights due diligence. För att nå ett effektivt resultat är en socialt ansvarsfull upphandling även i allra högsta grad beroende av att den upphandlande myndigheten utövar kontroll och följer upp att de ställda kraven också i praktiken efterlevs. Annars riskerar kraven att bli tandlösa samt att hämma den goda konkurrensen och effektiva resurshanteringen som offentlig upphandling syftar till att tillgodose.

Denna undersökning syftar till att studera hur kommunala fastighetsbolag i Uppsala kommun förhåller sig till hållbarhetsmålen samt hur den praktiska implementeringen av dessa ser ut. För att undersöka sambandet mellan mål och implementering grundar sig det empiriska materialet dels i sex semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på kommunen, dels i en litteraturstudie som hanterar Uppsala kommuns styrdokument och policys kring miljömässig hållbarhet. Gemensamt hos de kommunala fastighetsbolagen är att samtliga förhåller sig till de kommunala styrdokumenten, men där de praktiska implementeringarna skiljer sig åt. För att lyckas med ett kommunalt hållbarhetsarbete har verktygen nudging och hållbar mobilitet identifierats som centrala. Grön offentlig upphandling samt lokalisering och certifiering av fastigheter har också visat sig viktiga i arbetet mot miljömässig hållbarhet. Resultaten av studien visar på vikten av rätt förutsättningar för att förändringar ska ske. Det är således inte tillräckligt att, från kommunens sida, införa hållbara lösningar om dessa inte är lättillgängliga, för att faktiskt göra skillnad.