Växjö kommuns mål är att minska sin miljöpåverkan från fossila bränslen och ett steg i detta är den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus är inriktat på returhanteringen av SRS-backar som ingår i den samordnade varudistributionen.  Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i Växjö kommun. Underlag för en processkartläggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartläggningen genomfördes i analysen.  I en samordnad varudistribution där flera olika aktörer ingår och vill få sin röster hörda uppstår det problem. Rapporten ämnar utöver att beskriva processens utseende, även att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nuläget för respektive aktör är säkerhetsrisker på grund av kvarlämnade SRS-backar på de kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandläggaren vid Växjö kommun, extra transport samt lagerhållningskostnader för Växjö Partiaffär, identifikationssvårigheter för Scandinavian Supply Chain. För att skapa en problembild utfördes semi-strukturerade intervjuer samt mejlintervjuer.  Rapporten avslutas med att behandla olika förbättringsmöjligheter för att lösa aktörernas upplevda problemen genom analys av litteraturstudier samt empirisk insamlat underlag. De förbättringsmöjligheter som analyserats är RFID, olika metoder inom ruttplanering samt nyckeltal för uppföljning.

Kungsbacka kommun har sedan 5 år tillbaka infört samordnad varudistribution, men fram tills nu har det enbart skett för kommunala verksamheter. En ökad folkmängd samt infrastruktur ökar behovet av smarta logistiklösningar för att miljön inte ska påverkas mer än nödvändigt. 2015 startade Kungsbacka kommun en satsning på att samordna sina varuleveranser för kommunala verksamheter, och 2017, efter utredningar samt upphandlingar var samordnade varudistributionen i gång för bland annat skola, äldreboenden samt sjukhus. Detta medförde att varor från olika leverantörer fick en längre leveranstid, då samlastningscentralen medför ett extra steg i leveransprocessen, men möjliggjorde ruttplanering i form av säkrare leveranser samt mindre lastbilar i omlopp. Trenden med ökning av försäljning via e-handel fortsätter och det leder till ett ökat behov av transporter för att konsumenterna ska få sina leveranser. Utökningen av transporter som sker leder till flertal möjligheter till att förbättra och utveckla transportkedjan för att motverka de negativa effekter som medföljer. Detta är något som Kungsbacka kommun har uppmärksammats och vill därför undersöka ifall samlastad varudistribution av leveranser till privatpersoner är möjligt. Kungsbacka kommun har i dagsläget en väletablerad samlastning av deras gods till de kommunala verksamheterna som startades 2015. För att undersöka möjligheter i denna studie användes kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer för att intervjua nyckelpersoner på Kungsbacka kommun som arbetar och utvecklar deras samlastningscentral. För att förstå verksamheten så kartlagts den i denna studie i form av en nulägesanalys. Att inkludera en för stor mängd privata försändelser i blandning med de kommunala verksamheternas försändelser skapar risker att flaskhalsar uppstår inom samordningscentralen, då den nuvarande samordningscentralen som hanteras utav postnord som vunnit upphandlingen enbart är 350 kvm. Att inkludering utav försändelserna inte skall ske på en för stor skala i början, utan att det bör ske i en kontrollerad och jämn takt uppåt för att uppnå samma resultat i form av miljövinster med avseende på de kommunala verksamheterna. Resultatet utav studien påvisar att utifrån tidigare empiri samt att en utökning av den nuvarande processen för att inkludera försändelser ifrån privatpersoner är rekommenderad, och att ett ytterligare flöde bör dimensioneras utefter Kungsbacka kommuns prognoser på vilken omfattning av godsvolym ska ske på, vilket i dagsläget inte är bestämt. Dimensionering utav det nya flödet kan generaliseras till fler kommuner, men i Kungsbackas fall som transporterar 3000 ton gods/år med i dagsläget 490 olika leveranspunkter, har 5 chaufförer och en lageryta på 500 kvm, samt i beaktning på det geografiska läget bör samordningscentralens nya distributionskanal dimensioneras utefter parametrar som medför att den nya distributionskanalen skall kunna hantera den tillförda godsmängden, med avseende på utökande av administration, terminal, transporter samt golvytor och utrustning för att hantera flödet vilket beskrivs mer utförligt i arbetet. / Kungsbacka municipality introduced coordinated goods distribution 5 years ago , but until now it has only been for municipal functions. An increased population and infrastructure increase the need for smart logistics solutions so that the environment is not affected more than necessary. In 2015, Kungsbacka municipality started an initiative to coordinate its deliveries of goods for municipal activities, and in 2017, after investigations and procurements, the coordinated distribution of goods was underway for, among other things, schools, nursing homes and hospitals. This meant that goods from different suppliers had an increased delivery time, as the coordination center entailed an extra step in the delivery process, but enabled route planning in the form of safer deliveries and less trucks in circulation. The trend of increasing sales via e-commerce continues and this leads to an increased need for transport in order for consumers to receive their deliveries. The expansion of transports that takes place leads to several opportunities to improve and develop the transport chain to counteract the negative effects that come with it. This is something that Kungsbacka municipality has noticed and therefore wants to investigate whether jointly distributed goods distribution of deliveries to private individuals is possible. Kungsbacka municipality currently has a well-established collective loading of their goods to the municipal operations that were started in 2015. To investigate possibilities in this study, qualitative methods and semi-structured interviews were used to interview key people in Kungsbacka municipality who work and develop their groupage center. To understand the business, it was mapped in this study in the form of an analysis of the current situation. The results of the study show that based on previous empirical data and the current situation analysis, an extension of the current process to include shipments from private individuals is recommended. Including too large a number of private items in mix with the municipal operations' items creates risks that bottlenecks arise within the coordination center, as the current coordination center managed by Postnord, which has won the procurement, is only 350 sqm. That inclusion of the consignments should not take place on a too large scale in the beginning, but that it should take place at a controlled and even rate upwards to achieve the same result in the form of environmental benefits with regard to the municipal activities.

Region Östergötland are responsible for deliveries of consumable goods to hospitals, health centres, public dental clinics and other customers in Östergötland county. Today, this is done through two different material flows. These are the inner and the outer material flows. Deliveries from the inner material flow pass through a central warehouse located in Norrköping, before they are delivered to customers, whereas deliveries in the outer material flow are delivered straight from an external supplier to the customer. Today, Region Östergötland wants to gain a better control over the material flow of consumable goods. They also want to investigate how a more coordinated freight distribution, and therefore a greater inner material flow, would affect their own business, seen from a holistic perspective.  The purpose of this study was to investigate how the handling of goods, the delivery service and the total cost of ownership would be affected by a more coordinated freight distribution of consumable goods to the health care system within Region Östergötland. This to provide a basis for future decision making regarding the material flow of consumable goods. The conclusions drawn are mainly based on the empirical studies that were carried out during the study. The empirical studies were collected in various ways and were of qualitative, as well as quantitative, nature. Interviews were conducted with employees from Region Östergötland as well as with employees from some contracted companies. Delivery protocols, as well as surveys, were handed out to and answered by customers in the health care system. Data from Region Östergötland’s enterprise resource planning systems, as well as contracts, were also examined. The reports frame of reference, mainly based on literature studies, have also been an important part in the analysis that was executed. In general, it can be concluded that it is difficult to draw any conclusions about how handling of goods, delivery service and total cost of ownership would be affected by the implementation of a more coordinated freight distribution. Regarding the handling of goods, it is believed that the time spent handling goods will be reduced and that the amount of storage needed will increase, within the boundaries of the studied system. Since the information regarding delivery service in the outer flow is very limited, it is hard to draw any conclusions regarding the potential future changes to the delivery service with a greater inner flow.  The results of the total cost of ownership analysis indicates decreased costs. However, the different elements of the model cannot be compared to one another, and since the model is based on qualitative reasoning and empirical studies collected during the course of two weeks, the results must be viewed with caution. In conclusion, the study indicates that a more coordinated freight distribution could be a good idea. However, this should be investigated further, and data should be collected during a longer period of time. Furthermore, tangible plans for what a more coordinated freight distribution would look like in Region Östergötland, should be designed. / Region Östergötland ansvarar för leveranser av förbrukningsmaterial till sjukhus, vårdcentraler, folktandvårdskliniker och övriga kunder i regionen. Detta sker i nuläget genom två olika material-flöden, det inre respektive det yttre flödet. Leveranser från det inre flödet levereras till kund via det centrallager som ligger i Norrköping medan leveranser i det yttre flödet går direkt från extern leverantör till kund. Regionen vill idag få en bättre kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och vill undersöka hur en mer samordnad varudistribution, och därmed ett ökat inre flöde, skulle påverka verksamheten sett ur ett helhetsperspektiv.  Syftet med detta arbete var således att studera hur hantering, leveransservice och totalkostnad skulle komma att påverkas vid införandet av en mer samordnad varudistribution av förbrukningsmaterial till vården i Region Östergötland. Detta för att ge beslutsunderlag för framtida beslut om materialförsörjningen inom regionen. De slutsatser som dragits bygger till stor del på den empiri som samlats in under arbetets gång. Empirin har samlats in på flera olika sätt och har varit både kvalitativ och kvantitativ. Intervjuer har genomförts med regionens anställda likväl som med anställda på några av de företag regionen har skrivna avtal med. Vidare så har både leveransprotokoll och enkäter skickats ut till regionens kunder och data från regionens affärssystem och nuvarande avtal har granskats. Rapportens referensram, till stor del baserad på litteraturstudier, har även den varit en viktig del i den analys som genomförts. Generellt kan det konstateras att det är svårt att dra slutsatser kring hur hantering, leveransservice och totalkostnad kommer att påverkas av en i större grad samordnad varudistribution. Hanterings-mässigt tros tid kunna sparas in sett ur ett helhetsperspektiv medan mer utrymme troligtvis kommer att krävas. Då informationen kring leveransservicen i det yttre flödet är väldigt knapphändig är det svårt att dra slutsatser kring hur leveransservicen ut till kund skulle påverkas av en potentiell förändring. Sett till genomförd totalkostnadsanalys indikeras minskade kostnader, men då de olika totalkostnadselementen är svåra att jämföra med varandra och då resultaten till stor del bygger på kvalitativa resonemang och empiri insamlad under två veckor bör resultaten beaktas med försiktighet. Sammanfattningsvis tyder studien på att en mer samordnad varudistribution skulle kunna vara en god idé. Detta bör dock undersökas närmre och data samlas in under en längre tidsperiod. Vidare bör konkreta planer utformas för hur en samordnad varudistribution skulle se ut i regionen.

Bakgrund: Tingsryds kommun har under våren 2015 infört samordnad varudistribution som ett led i att effektivisera sina inköp. Projektet har medfört en ny målbild för kommunens inköp vilket gör att Tingsryds kommun är i behov av en ny styrning som ett komplement till deras nuvarande budgetstyrning där prestationsmätning ses som ett lämpligt komplement. Problemdiskussion: Den offentliga verksamhetens mångfacetterade målbild, med både finansiella och icke-finansiella mål, gör att det finns svårigheter med att utveckla prestationsmått. Även avsaknaden av konkreta mål för vad ett bra inköp är bidrar till denna komplexitet.   Syfte: Studiens övergripande syfte är att utveckla en styrmodell för Tingsryds kommun i relation till projektet ”Samordnad varudistribution”. Mer specifikt innebär detta att studera Tingsryd kommuns inköp och identifiera prestationsvariabler för att kunna formulera prestationsmått. Metod: Undersökningsdesignen i denna uppsats är en enfallsstudie, med en kvalitativ ansats. Insamling av empiriskt material har gjorts genom intervjuer och dokument. Den teoretiska referensramen bygger på böcker och vetenskapliga artiklar. Resultat: Den utvecklade styrmodellen för Tingsryd kommuns nya målbild har sammanfattats samt utvecklat konkreta mål för inköp i kommunen. Vidare har nya strategier utformats utifrån målbilden och således har tolv prestationsmått tagits fram. Slutsats: Genom att tydliggöra målbilden i en kommun är det möjligt att utveckla prestationsmått för inköp. Svårigheten för en offentlig verksamhet är inte prestationsmätning i sig, utan den ultimata utmaningen för kommuner som befinner sig i en liknande kontext som Tingsryds kommun, är att sätta konkreta, pålitliga och begripliga mål. / Background: During the spring of year 2015 the municipality of Tingsryd has joined a project which include coordinated goods distribution to all the municipality´s different areas to improve their purchasing performance. The new set of objectives that arose together with the project, requires a new type of control system and a complement to their existing budgetary control is performance measurement system Problem discussion: The multifaceted objectives of the public sector, with both financial and non-financial objectives, contribute to the difficulty in developing performance measures. The lack of a concrete goal for what a "good" purchase is contributes to this complexity. Purpose: The overall aim with this thesis is to develop a management model for the municipality of Tingsryd in relation to the project. More specifically, these include studying purchase and identify performance variables to formulate performance measures in the municipality of Tingsryd. Method: The research method is a single case study with a qualitative approach. The collection of empirical data has been done through interviews and documents. The theoretical framework is based on books and scientific articles. Results: The developed control model for the new purchasing situation in the municipality of Tingsryd has been summarized. Furthermore objectives and strategies have been developed for purchasing in the municipality based on the identified objectives and twelve performance measures have been developed. Conclusion: By clarifying objectives in a municipality it is possible to develop performance measures for purchasing. The development of performance measures is not the difficult part in the public sector, rather the ultimate challenge for municipalities in a similar context as the municipality of Tingsryd, is to set practical, reliable, and understandable objectives.

Växjö kommun var en av de första kommunerna i Sverige som införde samordnad varudistribution. Målet med implementeringen var en del av att bli “Europas Grönaste Stad”, där målet var att minska koldioxidutsläppen. När samordnad varudistribution har utvärderats av Växjö Kommun saknas ett helhetsperspektiv. Utvärderingar har inte inkluderat alla aktörers påverkan, utan endast haft fokus på Växjö Kommun. Detta ligger som bakgrund till studien. Syftet med studien är att visa miljö- och kostnadspåverkan på samordnad varudistribution från en leverantörs perspektiv. Målet är att en leverantör ska kunna se den verkliga effekten. Studien visar vilken kostnads- och miljöpåverkan som tillförs med ett nytt krav som Växjö Kommun ställer på sina leverantörer. Nyckelord: distribution, samordnad varudistribution, aktörer, kommun, kostnadspåverkan, miljöpåverkan.

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.

That the environmental issue is on the agenda today has hardly escaped anyone. The emissions that we humans cause affect the climate, in the form of greenhouse gases but also elevated levels of hazardous particles and high levels of noise. The biggest causes of greenhouse gas emissions in Sweden are due to road transport. In accordance with the Paris agreement that Sweden has signed, we must reduce emissions from transport by 8% each year to reach the target by 2030. The municipal transport is an area where efforts are being made today to reduce carbon dioxide emissions. One way to proceed is to make use of coordinated distribution of goods, as the municipality uses a distribution center where goods are delivered together. The purpose of this study is to show how coordinated distribution of goods can affect the environmental and local trade from a municipality's perspective. The goal is to make compilations for the environmental impact this distribution method can have, in order for a municipality to be able to see the potential affect this can obtain. In addition, the work should provide an understanding of how local trade can be affected by co-distribution. To investigate this, we have built up a theoretical framework, focused on the basics of logistics, distribution strategies, environment, and the public procurement act (LOU, 2016: 1145). Then we have studied a good example of a municipality that implemented coordinated product distribution, where we have used existing data. We have then compared this information to a commune that does not use the distribution strategy today, to see what effects it could have if a municipality implemented it. To obtain information about the municipality, we conducted a qualitative interview with the municipality's purchasing manager. With this we have been able to answer the study's problem statement: How can coordinated distribution of food products affect the environment, transport and competition in the municipality of Umeå? The results of the study show that a coordinated distribution of food in Umeå municipality can reduce the number of transports and the amount of emissions. Furthermore, there are indications that this distribution strategy enables small local manufacturers to participate in procurement and to be awarded contracts.

Urbanisering och befolkningsökning är två faktorer till att traditionella logistikmodeller ställs inför utmaningar. Godstransporter har en avgörande roll för en stads ekonomiska liv samtidigt som de är en bidragande faktor till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ställs allt högre krav på logistikkedjor att främja hållbar utveckling genom nya lagstiftningar. Kommuner kan bidra till hållbar utveckling genom innovationer i transportsystemen som kan leda till minskad miljöpåverkan. Kommuner har även möjlighet att genom offentlig upphandling påverka och ställa krav på sina leverantörer att arbeta mot en hållbar framtid. Genom att samordna sin distribution till verksamheter kan kommunen både minska miljöpåverkan och främja ekonomisk tillväxt.  Syftet med denna studie är att studera samordnad varudistribution i Trelleborgs kommun som varit i drift sedan november 2020. Vi har med hjälp av intervjuer från de ytterst ansvariga för projektet samt observationer från omlastningsterminalen, lagt upp det empiriska materialet i studien. I den teoretiska referensramen fördjupar vi oss inom hållbara transportsystem och hur faktorer som infrastruktur, offentlig upphandling och säkerhetsaspekter kan inverka på systemen. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen kom vi fram till att det är för tidigt att dra några slutsatser om klimatpåverkan har minskat och om projektet har kunnat främja den ekonomiska utvecklingen för kommunen. Däremot kan vi se en positiv utveckling då säkerheten runt verksamheterna i kommunen har ökat eftersom transporterna har minskat. Även logistiken har förbättrats genom ruttoptimering och ökad fyllnadsgrad på transporterna. Kommunen har även genom offentlig upphandling kunnat främja lokala företag som har lett till ökad ekonomisk tillväxt. / Urbanization and population growth are two factors that present challenges for the current transport system. Freight transport plays a crucial role in a city's economic life, while at the same time being a contributing factor to a negative environmental impact. At the same time all higher demands, through new legislation, are placed on logistics chains to promote sustainable development. The municipality will therefore be an important player in work towards sustainable development and can, through innovations in the transport systems, contribute to reduced environmental impact. In addition, the municipality can through public procurement, influence and make demands on their suppliers to work towards a sustainable future. By coordinating its distribution to businesses, the municipality can both reduce its environmental impact and promote economic growth.The purpose of this paper is to study coordinated goods distribution in the municipality of Trelleborg, which has only been in operation since November 2020. We have, with the help of interviews from those ultimately responsible for the project and observations from the transshipment terminal, put up the empirical material in the study. In the theoretical frame of reference, we delve into sustainable transport systems and how factors such as infrastructure, public procurement and safety aspects can influence the system. By analyzing the empirical material based on the theoretical frame of reference, we came to the conclusion that it is too early to draw any conclusions about whether the climate impact has decreased and whether the project has been able to promote economic development for the municipality. On the other hand, we can see a positive development as security around the operations in the municipality has increased because transport has decreased. Logistics has also been improved through route optimization and an increased degree of filling in the transports. The municipality has also been able to promote local companies through public procurement, which has led to increased economic growth.

Vår studie har sin utgångspunkt i avtalen som upprättas mellan kommuner och leverantörer i de projekt som kallas kommunal samordnad varudistribution. Trots att antalet kommuner som idag berörs av detta upplägg ständigt ökar, finns det ingen obligatorisk miljöprofil och ännu inga standardiserade avtalsunderlag. Detta har gjort oss frågande till om det inte finns möjlighet till detta och vilka fördelar och nackdelar det skulle innebära. Genom att granska delar av kommunernas befintliga avtal utifrån avtalstid, utvärderingsgrunder och prisindex ‒ en avgränsning som var nödvändig på grund av avtalens omfattning till antal och storlek ‒ och ställa dessa mot en analysmodell bestående av teorier inom principal-agent-teorin, transaktionskostnadsanalys och hållbarhetsperspektivet kom vi fram till att det absolut finns potential till en standardisering, men att mer forskning inom ämnet krävs. / Our study is based on the agreements established between municipalities and suppliers in the projects known as Municipal coordinated distribution. Although the number of municipalities currently affected by this arrangement is constantly increasing, there is no mandatory environmental profile and not yet a standardized contractual basis. This has made us question if that would be possible and what advantages and disadvantages such arrangement would entail. By examining parts of the municipalities' existing agreements by contract period, evaluation grounds and price index – a delimitation necessary due to the scope of the agreements in number and size – and setting these against an analysis model consisting of theories within the principal-agent-theory, transaction-cost-analysis and the sustainability perspective, we concluded that there is absolutely potential for a standardization, but that more research within the subject is required.

Alfredsson Transport AB är ett tredjepartslogistiksföretag som samordnar och distribuerar råvaror till 25 000 portioner per dag till bland annat skolor och äldreboenden i Norrköpings kommun. Alfredsson Transport vill anta ett nytt uppdrag som innebär att råvaruflödet kommer att fördubblas. Studien har genomförts för att undersöka möjligheten att anta uppdraget och på detta sätt fördubbla flödet med hänsyn till in- och utleveranser samt antal bur i terminalen. Tre alternativa scheman har skapats där köer vid terminalen inte uppstår. Det finns möjlighet för Alfredsson Transport att anta uppdraget, vilket innebär ett dubblerat flöde, genom användande av alternativt schema 3. Alternativt schema 3 innebär bland annat att en av Alfredsson Transports omlastningar på förmiddagen senareläggs. Alternativt schema 3 innebär även att inleverans från Leverantör A tidigareläggs och inleverans från Leverantör C senareläggs. För att frigöra utrymme i terminalen är det även planerat i alternativt schema 3 att två av Alfredsson Transports lastbilar lastas snarast efter inleverans. För att det skall vara möjligt för Alfredsson Transport att anta det nya uppdraget krävs det förmodligen att Alfredsson köper in ytterligare lastbilar och anställer mer personal.