I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg. Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft. Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta – sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn. Det kan innefatta både arbetsrättsliga frågor, etiska frågor och frågor om jämställdhet och diskriminering. Vi kommer i denna uppsats att beskriva vad som är karaktäristiskt för begreppet sociala hänsyn.Uppsatsens huvudsakliga syfte är att synliggöra vilka juridiska möjligheter det finns att, enligt svensk upphandlingslagstiftning, ställa krav på sociala hänsyn. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär en mycket snäv tolkning av regelverket, vilket lett till att sociala hänsyn sällan beaktats. Det är många som tror att EU-direktiven förbjuder annan hänsyn är strikt ekonomisk. Detta trots att det uttryckligen står i EU:s upphandlingsdirektiv att sociala hänsyn får beaktas vid offentliga upphandlingar. Sveriges upphandlingslagstiftning är anpassad till EU:s upphandlingsdirektiv och det finns i dagsläget två möjligheter i LOU att beakta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. Enligt 6 kap. 13 § LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala villkor för hur ett upphandlingskontrakt ska fullgöras. Enligt 1 kap. 9 a § LOU, som tillkom år 2010, bör upphandlande myndigheter beakta sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.En offentlig upphandling går igenom ett flertal faser innan kontraktet tilldelas det vinnande anbudet. De bestämmelser som finns är inte tydliga gällande när i upphandlingsprocessen kraven ska införlivas. Innan en upphandling påbörjas gör man en s.k. behovsanalys och för att lättare kunna skriva ett bra förfrågningsunderlag och en tydlig kravspecifikation kan det vara bra att, redan i detta skede, ta ställning till om (och i så fall när) sociala hänsyn ska beaktas. Det råder dock delade meningar om detta och vi ska beskriva vad som sagts och tyckts i frågan och därefter reflektera över vad vi anser är lämpligast.Vi kommer i denna uppsats att redovisa både positiva och negativa konsekvenser som beaktandet av sociala hänsyn medför. Sedan kommer vi att sammanfatta och reflektera över vad som väger tyngst och hur myndigheter bör agera därefter. Att beakta sociala hänsyn kan leda till att arbetslösheten och diskriminering minskar och att jämställdhet och social integration ökar. Även om beaktandet av sociala hänsyn är menat att leda till en god affär finns det även negativa konsekvenser. En förutsättning för att offentlig upphandling ska leda till en god ekonomisk affär är att konkurrensen på marknaden fungerar bra. Både Sverige och EU reglerar offentlig upphandling för att undvika snedvriden konkurrens. Ställer den upphandlande myndigheten allt för hårda krav på leverantörerna finns en risk att färre anbud inkommer, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens. För höga krav kan dessutom innebära att mindre företag inte har möjlighet att uppfylla dem och att de därför inte kan delta i upphandlingen. Det är därför det är viktigt att se till att de krav som ställs är proportionerliga och att myndigheten inte förbiserkonkurrensen. En annan negativ konsekvens är att det kan leda till högre kostnader att upphandla på ett socialt ansvarsfullt vis. Offentlig upphandling sker med skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att myndigheter prioriterar rätt. Därför är det inte positivt om kostnaderna för upphandling skulle öka markant. Dock leder beaktandet av sociala hänsyn till en ”godare affär” med högre kvalitet. Det gäller därför för myndigheter att prioritera på bästa sätt, så att sociala faktorer inte åsidosätts, samtidigt som kostnaderna inte blir allt för höga.

Bakgrund: De senaste åren har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det är viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation är en förutsättning för att den upphandlande myndigheten ska få in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfällig sådan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det är dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjänst, vars specifika egenskaper gör den mer svårdefinierad än en vara. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjänsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsättningarna är för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfällig sådan kan ha för resultatet av upphandlingen. Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn på kravspecifikationens betydelse och svårigheter undersökts. Fyra semistrukturerade personliga intervjuer har genomförts med fyra erfarna upphandlare, från fyra olika offentliga organisationer - två landsting och två kommuner. Slutsats: Studiens resultat visar att det är viktigt med god kunskap om marknaden och medvetenhet om verksamhetens behov för att en relevant kravspecifikation ska kunna utformas. En relevant och bra kravspecifikation motverkar ökade transaktionskostnader och ökar möjligheterna att den tjänst som verksamheten är i behov av levereras. Studiens resultat visar vidare att det är viktigare att kravspecifikationen är relevant och tydlig än att den är detaljrik och att funktionsbaserade kravspecifikationer har många fördelar. / Background: In recent years, the public procurement has increased in importance and it now represents about 17 percent of Sweden's GDP. It is important that the public procurement is carried out effectively and due to this the requirement specification plays an important role in the process. A good requirement specification is a condition for that the purchasing authority receives tenders that correspond to what they want; while a lack of such may have major implications for the outcome of the procurement. However, it is a complex task to draw up requirements for a service, whose particular characteristics make it more difficult to define than a commodity. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the requirement specification's role in the public service procurement. More specifically, the study aims to examine what the conditions are to work out a good requirement specification and the consequences a lack of such may have for the outcome of the procurement. Method: With a qualitative approach and through personal interviews, the purchasers view of the importance and difficulty of the requirement specification has been examined in this study. Four semi-structured personal interviews were conducted with four senior purchasers from four different public organizations - two counties and two municipalities. Results: The findings of this study indicate that good knowledge about the market and awareness of the organization’s needs is important for the formulation of a relevant requirement specification. A relevant and good requirement specification counteract high transaction costs and increase the possibility of delivery of the, by the organization, requested and needed service. Further, this research imply that it is more important for the requirement specification to be relevant and clear than to be detailed, and that function based specifications have many benefits.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011

<p>Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts. Med kvalitativ metod har aspekter av kommunikationen kunnat belysas. Sju halvstrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med respondenter från både myndigheter och småföretag i Jönköpings län.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att aktörerna kommunicerar främst genom skriftliga former. Muntlig kommunikation undviks av myndigheterna för att värna om likabehandlingsprincipen. Det förekommer dock i vissa faser. Elektroniska kanaler används i många situationer. Företagen lämnar dock ofta sina anbud i fysisk form. Direkt kommunikation mellan aktörerna förekommer men det är indirekt kommunikation som är mest framträdande.</p><p>Att formulera komplex information på ett tydligt sätt är ett av de hinder som framkommit. Hela processen måste tänkas ut i förväg av myndigheterna och förfrågningsunderlaget får normalt inte ändras i efterhand. Underlagen upplevs ibland vara väldigt omfattande och fulla av upprepningar. Oenighet om kravens betydelse för upphandlingens utgång råder. En del företagsrespondenter upplever att det ställs krav som inte tas hänsyn till, medan någon myndighetsrespondent menar att dessa krav ställs för att skapa en hög lägstanivå.</p><p>Företagsrespondenterna vittnar om att det är enkelt att få svar på frågor angående otydligheter i förfrågningsunderlaget. Diskussioner om bättre lösningar på myndigheternas behov efterfrågas dock av leverantörer. Att använda ett elektroniskt upphandlingssystem kan underlätta för myndigheter i utvärderingsfasen. Systemet kan också ge anbudsgivaren en form av feedback på anbudet då det varnar för om krav har missats.</p> / <p>Public procurement is conducted by public sector to purchase supplies and services. Studies show that small businesses do not participate in public procurement at the same extension as big businesses. Bureaucratic formulated tender specifications and irrelevant requirements are given as some possible reasons. The communication between procurers and suppliers has been described as unsatisfactory and as a consequence, the products being asked for by the procurers are seldom the best for satisfying their needs.</p><p>The purpose for this thesis is to examine the communication between public authorities and small business in public procurement. The issues for the study are how the participants communicate, which communicative obstacles might occur and how these obstacles can be overcome. A qualitative approach has been used to illuminate different aspects of the communication. Seven long interviews with representatives from both public authorities and small businesses in Jönköping county has been conducted.</p><p>The result shows that the participants communicate mostly through written communication. Verbal communication is being avoided by the authorities to protect the principle of equal treatment, though it was found in some phases of the procurement process. Electronic channels are used in many situations but the tenders are often delivered in physical form. Direct communication does exist even though indirect communication is more dominant.</p><p>To formulate complex information in an explicit way is one of the obstacles that was observed in the study. The whole process has to be conceived by the procurers from the start, since the tender specification as a rule cannot be changed afterwards. The tender specifications are considered very extensive by respondents from small businesses, and recurrences of information are common. They also experience that some requirements being asked for do not fill a purpose for the outcome of the process. On the other hand, some authorities refer to that the requirements creates a high lowest level and that they do have a great importance.</p><p>Respondents from the small businesses seem to consider it being easy to get their questions about uncertainties in the tender specification answered, but they also want greater possibilities to discuss alternative solutions to the authorities needs. The use of an electronic procurement tool can make the evaluation phase easier for the procurers. It can also give the suppliers a kind of feedback since the system alert if some requirements in the tender are not being fulfilled.</p>

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.

The increasing globalization has lead companies to venture into new areas of business, and thereby new markets. When entering a new market, it is important to gain market knowledge to be able to satisfy the customers’ needs. Companies are no longer competing only with products and services; they are also striving to increase their competitive advantage by improving the processes that ultimately deliver the result. In order to obtain competitive advantages, designing business processes to meet the needs of the customers is therefore vital for companies to succeed. Entries into new markets may therefore require adaption to new customers in order to sustain the purpose of the processes. For a telecommunications company venturing into the market of Public Safety, changing preconditions for customers are inevitable, why companies must be aware of changes in the customer’s needs and requirements. When preconditions are changed in this sense, adaptions to the supplier’s sales process might be necessary in order to enable building a relationship between the supplier and the customer. The aim of this study is therefore to establish how companies active in the telecommunications industry can adapt their sales process to new customer requirements and needs when entering the market of Public Safety. This to address the issues that may arise when the established sales process is no longer suited to new customers’ needs and requirements. The thesis is based on a case study at a global telecommunications company, which recently entered the Public Safety market. To create a greater understanding of subjects and findings presented in the report, a literature review touching on the structure of the sales process as well as the preconditions surrounding public procurement is presented. To further create an understanding of the case company’s sales process, nine in-depth interviews were conducted with employees active in the process. In order to draw conclusions on how the sales process should be adapted to Public Safety, five in-depth interviews with customers were conducted. Through analysis, seven underlying needs of the customers could be identified. Further analysis has focused on whether the case company fulfills these needs and aimed to identify gaps between the sales process and the customers’ procurement process. Based on the analysis, recommendations for companies who are entering markets where the customers have similar needs were formulated. One major conclusion of this thesis is that customers within the Public Safety market value traits in a supplier that are not specified as requirements in the formal tender documents. Furthermore, the conclusions expand on these traits and touches on their impact on the customer’s assessment of the supplier. The conclusions also connect the findings of the study to the theory presented, consequently emphasizing how companies should adapt their sales processes to better meet the customer needs. / <p>Validerat; 20160629 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

I Sverige upphandlar den offentliga sektorn produkter och tjänster för ungefär 680 miljarder kronor varje år. År 2016 genererade detta utsläpp av 12,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket kan jämföras med Sveriges totala mängd utsläpp år 2018 som var 51,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Offentliga upphandlingar bör bidra till hållbar utveckling genom att analysera inköpsprocessen på flera nivåer. Ansvarig myndighet för upphandlingar inom det offentliga är Upphandlingsmyndigheten som både har verktyg och metoder för att minska inköps- och upphandlingsprocessen miljöpåverkan. Då kunskap inom detta område är mycket begränsad var syftet med denna studie att belysa frågan gällande de utmaningar som finns med att ställa miljökrav inom kommunala upphandlingar. Studien genomfördes som en flerfallstudie med fem falldeltagare. Den datainsamling som krävts för att besvara studiens frågeställning har skett genom intervjuer med de deltagande kommunerna. Intervjuerna som genomfördes var av semistrukturerad karaktär och i varierande utförande. De deltagande kommunerna i studien menade samtliga att utmaningarna i olika utsträckning handlar om bristen på kunskap, engagemang och resurser och att utmaningarna kan variera mellan olika kommuner. Samtliga deltagande kommuner menade att miljökrav skall ställas i ett tidigt skede och att uppföljning är en mycket viktig del i arbetet med miljökrav. Deltagarna menade att storleken på kommunen kan ha en betydelse för dess möjlighet att ställa miljökrav, bland annat på grund av tillgången till resurser. Gällande lagstiftning menade de flesta kommunerna att denna inte påverkade deras möjligheter att ställa miljökrav. De övergripande förändringar som kommunerna menade skulle kunna underlätta arbetet med miljökrav inom upphandlingarna var att få tillgång till en stödfunktion vilken i sak också kunde variera beroende på kommun. Sammanfattningsvis visade denna studie att alla deltagande kommuner fann utmaningar inom arbetet med att ställa miljökrav inom upphandlingar och att det krävs förändring för att prestera bättre ur ett miljömässigt perspektiv. Detta bland annat genom det övergripande behovet av en miljövetande stödfunktion för att i längden kunna utföra dessa uppgifter utan att urholka den egna verksamhetens grundläggande arbete. / In Sweden, the public sector procures products and services for approximately SEK 680 billion each year. In 2016, this generated emissions of 12.3 million tons of CO2 eq. In year 2018 Sweden's total amount of emissions was 51.8 million tons of CO2 eq. Public procurement should contribute to sustainable development by analyzing the purchasing process on several levels. The responsible authority for public procurement is Upphandlingsmyndigheten, which has both tools and methods for influencing the procurement process to have less environmental impact. Since knowledge in this area is very limited, the purpose of this study was to shed light on the challenges of setting environmental requirements in municipal procurement. The study was conducted as a case study with several case participants. The data collection required to answer the research question was conducted through interviews with the participating municipalities. The interviews conducted were of a semi-structured nature and varied in approach. Participating municipalities in this study all claimed that the challenges to different extent were about the lack of knowledge, commitment, and resources and that all of these could vary depending on the municipalities. All participating municipalities claimed that environmental requirements should be set at an early stage and that follow-up is a very important part of the process of environmental requirements. The participants claimed that the size of the municipality may have a bearing on its ability to set environmental requirements, partly because of the availability of resources. In current legislation, most municipalities claimed that this did not affect their ability to set environmental requirements. The overall changes that the municipalities claimed would make the process of environmental requirements easier to use in the procurement process would be to add a supporting function which would vary depending on the municipalities needs. In summary, this study showed that all participating municipalities deal with different challenges in the process of using environmental requirements in procurement and that change is required to perform better from an environmental perspective. This is partly due to the overall need for an environmentally aware support function that can carry out the environmental requirement process in the long term without eroding the core purpose of the organization.

The Swedish procurement process has a yearly value of 706 Billion SEK over approximately 18 000 procurements. With each process comes many documents written in different formats that need to be understood to be able to be a possible tender. With the development of new technology and the age of Machine Learning it is of huge interest to investigate how we can use this knowledge to enhance the way we procure. The goal of this project was to investigate if public procurements written in Swedish in PDF format can be parsed and segmented into a structured format. This process was divided into three parts; pre-processing, annotation, and training/evaluation. The pre-processing was accomplished using an open-source pdf-parser called pdfalto that produces structured XML-files with layout and lexical information. The annotation process consisted of generalizing a procurement into high-level segments that are applicable to different document structures as well as finding relevant features. This was accomplished by identifying frequent document formats so that many documents could be annotated using deterministic rules. Finally, a linear chain Conditional Random Field was trained and tested to segment the documents. The models showed a high performance when they were tested on documents of the same format as it was trained on. However, the data from five different documents were not sufficient or general enough to make the model able to make reliable predictions on a sixth format that it had not seen before. The best result was a total accuracy of 90,6% where two of the labels had a f1-score above 95% and the two other labels had a f1-score of 51,8% and 63,3%.