De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol. Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG. I och med implementeringen av det nya direktivet införs nu i svensk upphandlingsrätt en ogiltighetssanktion, vilken innebär att domstol får behörighet att upphäva ett ingånget offentligt kontrakt. För att inte alltför problematiska och oproportionerliga konsekvenser skall uppstå till följd av ogiltighetsförklaringen lämnar direktivet dock ett visst utrymme för flexibilitet i tillämpningen av ogiltighetssanktionen: att hänvisa till att tvingande hänsyn till allmänintresset kräver att kontraktets verkan upprätthålls. Begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset har sitt ursprung i gemenskapsrätten och utgör möjligt undantag från den gemenskapsrättsliga principen om fri rörlighet. Det handlar om de så kallade gemenskapsrättsliga rättfärdigandegrunderna, vilka återfinns dels i EG-fördragets artikel 30, dels i gemenskapsrättslig praxis. Avseende tillämpningen av den upphandlingsrättsliga undantagsgrunden hänvisar regeringen i ”Ds 2009:30” till dessa rättfärdigandegrunder. Uppsatsen visar att en dylik hänvisning inte fullt ut besvarar frågan hur undantagsgrunden skall tillämpas på upphandlingsområdet.

Bakgrund: Dagens snabbföränderliga värld och höga konkurrenstryck ställer krav på innovativa investeringar för en verksamhets fortskridning. Nytt paradigm inom IT-branschen är molntjänst, där utbjudande leverantör bör ta hänsyn till vissa faktorer för att erhålla ett gynnsamt utfall. Vanligt förekommande inom IT-branschen är att nyttja Business Case i beslutssituationer där olika faktorer noga övervägs innan investeringsbeslut fattas. Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av Business Case identifiera och belysa avgörande faktorer och riskkällor vid investeringsbeslut. De identifierade riskkällorna ska också undersökas i syfte att söka minimera dem. Med hjälp av teoretisk och empiriskt underlag ämnar studien sammanställa ett Business Case för säkrare investeringsbeslut vid multidimensionella IT-investeringar. Metodik: Detta är en fallstudie utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien är uppbyggd kring semi-strukturerade intervjuer, där tre representanter ifrån fallföretaget IST låtit svara på djupgående intervjufrågor. Slutsats: Samtliga faktorer som granskats har mer eller mindre betydande roll för beslutstagande vid multidimensionell IT-investering. De faktorer som anses ha störst betydelse vid ett investeringsbeslut är också de faktorer som utgör störst risk. Dessa är marknadsbehov IT-branschen och tekniska förutsättningar vilka besvarar kandidatuppsatsens frågeställningar. Med Business Case som utgångspunkt reduceras osäkerheter och säkrare investeringsbeslut möjliggörs. / Background: In today’s rapidly changing society, the high competitive pressures require innovative investments in order for companies to proceed. A new paradigm within the IT-industry is Cloud service, where the vendor needs to take into account certain factors to obtain a favourable outcome. Therefore, it is common to use Business Case in the IT-industry during the decision making process where different factors are carefully considered before deciding whether or not to make an investment. Purpose:  By using Business Case, the aim of this study is to identify and highlight the critical factors and sources of risk when making an investment-decision. The identified hazards should also be explored in order to seek to minimize them. With the help of theoretical and empirical data the study intends to compile a Business Case for safer investment for multidimensional IT-investments. Methodology:  In this study qualitative research has been used. The study is based on semi-structured interviews, where three representatives from IST have been asked to answer essential interview questions. Conclusion: All factors examined in this study were more or less of a significant role in the decision making process of a multidimensional IT-investment. However, the most important factors when making a decision are also the factors that constitute the greatest risk. These are the market needs in the IT industry and technological conditions, which respond to the questions asked in this particular thesis. Using the Business Case as a starting point, uncertainties are reduced and the possibilities of a safer investment decisions are improved.

The municipalities in Sweden can use the PBL-legislation to request a land developer to fund new public infrastructure in the dwelling area where the developer are active. The municipality have had two options to choose between. To purchase a contract with an entrepreneur that build the infrastructure paid by the developer, or let the developer both build and pay the infrastructure. The La Scala-judgment came 2001 from the EG-tribunal. This judgment have by many people been interpreted as that as public infrastructure in Sweden should be purchased by the municipalities through LOU. Therefore, the purpose of this report is to discuss how the land development process has changed and which problems that have arisen since 2010, when it became customary that the municipality should procure public streets and sewage facilities under the Swedish Public Procurement Act (“LOU”). The purpose is also to discuss if this way to proceed satisfies the purpose of LOU and also discuss if their can be any alternative interpretations of the La Scalajudgment than have been done so far for Swedish conditions. The questions that became a consequence of the purpose where answered as follow in the report: Changes Today, the general rule is that the municipality is to purchase all public streets itself in the land development process. This rule has replaced the freedom of choosing whether to do so, that previously existed. Necessary land transfers take place today at an early stage of the process, often when the zoning plan becomes valid, as compared to before when it took place late in the land development process. Problems Some problems have arisen in cases when the municipality procures. This leads to the conclusion that the land development process today has become more risky, significantly more expensive, and that it takes longer time before the houses are ready for occupants to move in to, than previously was the case. To what extent does this new procedure implement LOU’s purpose? LOU's purpose, to get an effectively use of tax money, is not fulfilled by this procedure because the municipalities do not have any expenditures, which means that there are no funds which can be considered “effectively used”. As the municipality has no cost, it is questionable whether it really is to the municipality that an entrepreneur sells his services, rather than to the land developer paying for the services. Overall, this means that the purpose is probably not fulfilled by this new procedure. In what situations can the LOU procedure be questioned? The consequences of LOU can be questioned where it leads to major problems that would not occur if the legislation was more flexible. An example of this is when there is a lone land developer, who builds on his own property. If the municipality procures this, as happens today, problems arise in terms of money, time and coordination problems. This because it is more efficient if the developer that are already active in the area build all necessary infrastructure. Can any other interpretations of the La Scala-judgment and it´s relationship to the Swedish development process be found? One alternative interpret is that the municipal should use LOU on this kind of contracts when there is a risk that the municipal lose financial resources if they don´t do it. In the Italian development process there is always a risk that the municipal lose financial resources if they don´t purchase the contracts. The Swedish land development legislation are structured so the municipality never take a risk to lose financial recourses if they let the developer build everything in the area and therefore the municipality never can lose financial recourses in these cases. The Swedish municipalities don’t get any advantages if they use LOU here because the developer pays the real cost for all parts of the contract. Therefore, LOU is irrelevant in this part of the development process. / I Sverige kan en kommun med stöd av PBL begära att en exploatör ska bekosta utbyggnad av allmänna platser där exploatören bygger nya bostadsområden. Kommunen har historiskt haft två utförandealternativ att välja mellan. Man har haft möjlighet att själv upphandla en entreprenör med LOU som bygger och som bekostas av exploatören eller låta exploatören både bygga och bekosta anläggningarna. År 2001 kom en dom från EG-domstolen som av många tolkats som att allmänna platser ska upphandlas via LOU av kommunen. Som en konsekvens har det de senaste åren skett en övergång där kommunen idag som huvudregel tillämpar LOU på utbyggnad av allmänna platser. Syftet är därför att diskutera hur exploateringsprocessen har förändrats och vilka problem som uppstått sedan 2010 då kommuner som en konsekvens av La Scala-domen upphandlar allmänna platser enligt LOU. Syftet är även att diskutera om detta förfarande uppfyller LOU:s syfte och om det finns några alternativa tolkningar av La Scala-domen än dem som hittills gjorts i Sverige. De frågor som följde på syftet besvaras i rapporten enligt följande Förändringar Huvudregeln är idag att kommunen ska upphandla alla allmänna gator själv i exploateringsprocessen istället för som tidigare när det som huvudregel var exploatören som upphandlade dessa. Erforderliga marköverföringar sker idag i ett tidigt skede, ofta i samband med att detaljplanen vinner laga kraft, istället för som tidigare när det skedde i slutet av exploateringsprocessen. Problem Det finns risk för problem som tidigare inte funnits i lika stor utsträckning när kommunen upphandlar. Exempel är samordningsproblem och tidsproblem. Dessa leder sammanfattningsvis till att exploateringsprocessen idag riskerar att bli dyrare samt att det tar längre tid innan husen står inflyttningsklara än vad fallet var tidigare. Hur väl uppfyller detta nya förfarande LOU:s syfte? LOU:s syfte, att få ett effektivt utnyttjande av skattemedel, uppfylls inte eftersom det i dessa fall saknas skattemedel att få ett effektivt utnyttjande av. Syftet att alla företag ska ha möjlighet att sälja sin tjänst till kommunen kan starkt ifrågasättas eftersom det är exploatören som betalar för upphandlingen. I vilka situationer kan LOU-förfarandet ifrågasättas? De situationer där LOU-förfarandet kan ifrågasättas är där det uppstår stora problem som inte skulle uppstå om lagstiftningen medgav flexibilitet. Ett exempel på detta är de fall där det är en ensam exploatör som bygger på sin egen fastighet. Om kommunen upphandlar allmän gata, så som sker idag, uppstår problem i termer av pengar, tid och samordningsproblem eftersom det är mer effektivt att den exploatör som redan är verksam i området bygger all nödvändig infrastruktur. Finns alternativa tolkningar av La Scala-domen och dess förhållande till den svenska exploateringsprocessen? En alternativ tolkning är att kommuner ska upphandla den här typen an entreprenader i de fall kommunen kan förlora ekonomiska medel på att inte göra det. Så som den italienska exploateringsprocessen är uppbyggd finns alltid en risk att italienska kommuner gör en förlust i ekonomiska termer i de fall man väljer att inte upphandla infrastruktur offentligt. I Sverige är exploateringslagstiftningen däremot utformad så att kommunen aldrig tar någon ekonomisk risk och därför inte kan förlora ekonomiska medel i de fall man låter en exploatör upphandla en entreprenör. Kommunen har i det svenska fallet inte något att vinna på en offentlig upphandling eftersom det är exploatören som betalar den faktiska kostnaden. Offentlig upphandling saknar därför relevans och betydelse i den här delen av exploateringsprocessen.

Bakgrund: Under 2015 gjordes upphandlingspliktiga inköp för cirka en sjättedel av Sveriges BNP vilket visar på de betydande pengabelopp som upphandlingsförfarandet innefattar. Samtidigt är det också ett stort antal organisationer som är berörda av upphandlingslagstiftningen där bland annat Sveriges sekundärkommuner ingår som en del av organisationerna. Tidigare studier på global nivå har visat på bristande regelefterlevnad gentemot upphandlingslagstiftning men att studera fenomenet i en svensk kontext har inte tidigare låtit sig göras. Det finns därför både samhällsrelevans såväl som teoretisk relevans att studera fenomenet närmare i en svensk kontext. Syfte: Syftet med vår studie är att bidra med ökad förståelse för hur regelefterlevnaden hos svenska sekundärkommuner har sett ut gentemot lagen om offentlig upphandling och dess grundläggande principer. För att öka förståelsen vill vi synliggöra faktorer som har påverkat regelefterlevnaden hos sekundärkommunerna. Metod: Denna studie utförs genom en innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag. En ansats tillämpas där både positivism och hermeneutik återfinns i olika delar av studien. Gällande empiriskt underlag så bygger det på sekundärdata i form av revisionsrapporter som sekundärkommunerna publicerat. Slutsats: Studiens resultat konstaterar att regelefterlevnaden har varit bristfällig i motsvarande 75 procent av de svenska sekundärkommunerna. De faktorer som påverkat regelefterlevnaden mest har varit interna regler och rutiner, ansvarsfördelning och uppföljning. Motsatsvis har utbildning och kompetens samt förekomst av en central databas ej visat sig ha samma påverkan på regelefterlevnaden. / Background: In 2015 procurement affairs were made for about one sixth of Swedish BNP which is pointing at the considerable amounts of money that the procurement procedure involves. Simultaneously there is also a large amount of organizations who are affected by the procurement legislation where secondary municipalities of Sweden is one of these organizations. Earlier studies on a global basis have been providing evidence pointing at lack of compliance towards procurement legislation but studying of this phenomenon in a Swedish context has not previously been done. It is therefore relevant to study this phenomenon closer, both socially as well as theoretically, in a Swedish context. Purpose: The purpose of our study is to contribute to a further understanding of how compliance in secondary municipalities of Sweden have been towards The Public Procurement Act and its basic principles. In order to contribute to this further understanding, we want to make factors visible which have affected compliance in secondary municipalities. Methodology: This study is performed through a content analysis using both quantitative and qualitative elements. An abductive approach is applied were both positivism and hermeneutic can be found in different parts of the study. Regarding the empirical basis it is built up by secondary data which is based on audit reports that secondary municipalities have published. Conclusion: The results of the study indicate that compliance towards The Public Procurement Act have been insufficient in 75 percent of the Swedish municipalities. The factors that have affected the compliance most have been internal rules and procedures, division of responsibility and follow-up of the procurement process. On the contrary, education and competence as well as the presence of a central database have not shown to have the same effect on compliance.

Offentliga sjukvårdsverksamheter möter idag svårigheter i sitt miljöarbete. De har begränsade resurser i både monetära termer och i form av personal. Organisationen kan påverka verksamheten att arbeta med miljöfrågor och nå sina miljömål genom att använda styrverktyg. Denna studie har för avsikt att undersöka vilka styrverktyg den offentliga organisationen Region Östergötland använder på verksamhetsnivå i sin sjukvårdsverksamhet för att nå de uppsatta miljömålen. Studien besvarar vilka miljömål och styrverktyg som organisationen har samt vilka utmaningar och möjligheter som styrverktygen innebär för verksamheten. Forskningsmetoden som använts i studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Utfallet av studien är att Region Östergötland använder flertalet styrverktyg för att nå miljömålen. Det finns två övergripande miljömål, satta av regionfullmäktige, samt delmål som ska bidra till måluppfyllelsen. Både formella och informella styrverktyg har framhävts av vikt ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet ISO 14001, offentlig upphandling och kunskapshöjande åtgärder är några exempel. Utmaningar och möjligheter som finns för att styra mot miljömålen finns likaledes. Exempelvis är ett bestående engagemang från anställda, chefer och politiken av vikt för att miljöarbete ska existera och prioriteras. Därutöver understryks att miljöarbetet inte ytterligare får belasta verksamheten utan måste integreras i det ordinarie arbetet, att målkongruens måste finnas samt att den offentliga upphandlingen är central för att nå miljömålen. Studien har tillfört insikt i problematiken gällande vilka styrverktyg som kan användas för att uppnå miljömålen i offentlig sjukvårdsverksamhet. Studien belyser svårigheter och möjligheter med styrverktygen som identifierats som behöver beaktande för att nå miljömålen. / Today, public healthcare services in Sweden face difficulties in their environmental work. Their operations have limited resources in both monetary terms and in terms of staff. An organization can influence their activities so that they include environmental aspects, and thereby achieve the organization's environmental goals. This by using management tools. The thesis investigates which tools the public organization, Region Östergötland, uses in their healthcare-operation to reach their environmental goals. The study answers what environmental goals Region Östergötland has and what management tools the organization uses. The thesis also illustrates the challenges and capabilities these management tools entail. The research method used in the thesis is qualitative with an abductive approach. The outcome of the study is that Region Östergötland uses a number of control tools to achieve the environmental goals. There are two overall environmental goals, set by the municipality, as well as interim targets that will contribute to the achievement of the all-embracing environmental goals. The study finds that both formal and informal steering tools are used. The environmental management system ISO 14001, public procurement and knowledge-raising measures are some examples. Challenges and opportunities are also found in the study. The findings of the thesis emphasize that interest and engagement from employees, managers and politicians is important for environmental work to exist and be prioritized. Further, the environmental work must not mean additional tasks that burden the business further. The activities must thereby be integrated into the regular work. Additionally, there need to be goal congruence throughout the organization, where public procurement is a crucial part in achieving the environmental goals. The study provides insight to the difficulties of a public health care organization regarding which control tools that can be used, as well as highlighting difficulties. The thesis provides insight in what is needed to take into consideration for achieving environmental goals.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

The Swedish public procurement system is well regulated and developed and can also be very hard to understand. The public sector annually carries out public procurements to a large amount of money, and thus constitutes a large part of Sweden’s total GDP. The value of the purchases covered by the procurement acts was estimated at approximately SEK 782 billion in 2018. The purpose of public procurement is to guarantee competition on equal terms, contribute to the efficient use of society's resources and taxpayers' money, while promoting innovative solutions, and have environmental considerations in mind. The purpose of this paper is to examine what the procurement process looks like at one of Sweden's largest authorities, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) and if improvements should be made. Questions about how tenders are received and evaluated, about what the market looks like, about what improvements that are desired and about what is good about the procurement process. These questions linked to a trust-based governing will be answered and discussed. The main conclusion that are made in this paper is that the Swedish procurement process require some improvements, but the hard thing is to decide what should be improved. My conclusion is that tender evaluation and the review process are areas that needs the most improvement from the empirical data that I have collected, but other areas came to discussion as well. A discussion regarding the trust-based governing is also included in the conclusion.

Partnering is an increasingly common form of project in the construction industry. From its inception in the late 80's in the USA until today, the habit and knowledge are increasing about how to carry out an effective partnering project and what to look out for. Previous reports have been focused on what partnering is and thoroughly how it is works. This report is written together with Skanska Sverige ABs Orebro Office. The purpose is to investigate the major practical pros and cons, when you manage a partnering project instead of a regular one with a fixed price. The selected areas of interest are Finance, Stress, Accidents & Incidents, the problem-solving process and what kind of project is best applicable. Facts are mainly taken from interviewed employees at Skanska and relevant clients they have been in contact with.Finance is the most influential factor in which choice of contractor that gets the deal, in terms of fixed price projects. The sum for which the customer buys a contractor is including risk calculations and fee margins leading to the percentage margin can be quite high. It is up to the contractor to perform the work with the money which they have been bought. If the construction costs run high, the contractor still does not get paid more. If it costs less, the contractor saves more money than planned.In a partnering project, the contract sum is stated between the two parties and a reasonable percentage are generated as a fee for the contractor. The contractor earns this amount regardless of production cost. This can differentiate the total percentage of earnings, if it will be greater or less than expected. The incentive is to create as good a product as possible and at the same time reduce production costs. The arrangement is positive for both parties as a stable income comes to the contractor and the client is able to influence the project more. The benefits are greatest in larger, longer and more complex projects where the risk is greater.Stress generally decreases in partnering projects as it is based on creating one community and to helping each other. No conflicting discussions about whose fault it was but the focus is on how to solve the problem. This leads to an improved problem-solving process and an estimated reduction of Accidents & Incidents in the majority of individuals who are deeply familiar and accustomed to this type of partnering project.The financial incentive promotes a company that wants to increase the percentage of its earnings for its shareholders instead of those that focus on current sales and the money flow. It creates more satisfied customers who realize that the company is not wasteful of their money. This means that companies that are listed on the stock exchange market can possibly get better results from partnering.The conclusion is that the optimal projects for this type of cooperation are those with sales of more than 100 million SEK that last for a long time and have greater complexity. This is because smaller projects cannot use the systems which partnering has to offer because the project is already rounded off when the partnering is at its best. Partnering is a good, stable and secure form of cooperation for both client and contractor as it is a stable income for the contractor and that the client has a better opportunity to influence the project. This as well as the final cost for the client should be as low as possible.

Offentlig upphandling kan anpassas mot att vara mer hållbar genom att ta hänsyn till miljömässiga och sociala faktorer. Event kan skapas genom offentlig upphandling. “Stadsfesten 2019” är ett sådant event, beställt av Östersunds kommun. Eventet tillägnades allmänheten och ägde rum i samband med VM i skidskytte 2019 i Östersund stad. En del av detta event var en temporärt uppställd festivalbyggnad, i form av ett så kallat spegeltält.  Syftet med denna studie är att klargöra hur tillämpning av hållbar upphandling ser ut idag, detta med Östersunds kommuns event-upphandling “Stadsfesten 2019” som studieobjekt. Studien lyfter brister i upphandlingsprocessen. Förhoppningen är att denna studie ska inspirera aktörer inblandade i upphandlingsprocessen, i synnerhet vad gäller event-upphandlingar, att tillämpa samtliga delar av upphandlingsprocessen och ta vara på tillgängligt stöd för att tillämpa mer hållbar upphandling.  Studien inleddes med att undersöka vilka steg som ingår i upphandlingsprocessen samt vad tillämpning av hållbar upphandling och skapande av hållbara event kan innebära. Studien utgår från följande sju delar av offentlig upphandling: behovsanalys, marknadsanalys, formulering av förfrågningsunderlag, annonsering/anbud/avtal, genomförande/avtalstid, uppföljning samt utvärdering.  Fokusområden i studien kopplade till hållbarhet är sysselsättning, mat, serveringsmaterial, tillgänglighet för personer med rullstol, källsortering samt återbruk. Dessa områden har valts ut utifrån Region Gävleborgs “Checklista för hållbara konferenser och event” samt Håll Sverige rents dokument “Miljömärkt event - Miljökrav på externa aktörer vid event”.  En granskning av förfrågningsunderlaget för “Stadsfesten 2019”-upphandlingen har genomförts vad gäller kravställande kopplat till ovan nämnda fokusområden. Granskningar har även genomförts av förfrågningsunderlaget för event-upphandlingen, den preliminära miljöplanen (formulerad av leverantörsorganisationen), Östersunds kommuns “Checklista miljöplan för arrangemangsbidrag”, menyerna under eventet, upphandlingsorganisationens upphandlingspolicy, kommunens miljöpolicy samt upphandlingens beslutsprotokoll.  Viss direkt observation vad gäller källsortering och tillgänglighet i spegeltältet under eventet har genomförts. Information kring Stadsfesten-upphandlingen och eventet har samlats in genom i huvudsak personlig kommunikation med utvalda personer inblandade i processen via intervjuer, telefonsamtal och/eller mailkonversationer.  Resultatet har analyserats mot politiska mål för Östersunds kommun, Lag om offentlig upphandling (SFS 2016:1145), Naturvårdsverkets rapport “Miljöanpassade inköp - Verktyg för att nå de nationella miljökvalitetsmålen”, Region Gävleborgs “Checklista för hållbara konferenser och event” samt Håll Sverige rents dokument “Miljömärkt event - Miljökrav på externa aktörer vid event”.  Denna studie visar på att samtliga sju delar av upphandlingsprocessen när det kommer till stadsfesten-upphandlingen innehåller brister, åtminstone när det kommer till miljömässiga faktorer. Östersunds kommun och Upphandlingskontoret som upphandlingsorganisation och leverantören av “Stadsfesten 2019” har visat på en ambition mot skapande av hållbara event men det finns utvecklingspotential. Varken en ingående behovsanalys eller en marknadsanalys har genomförts. Förfrågningsunderlaget kunde ha omfattat fler krav gällande tekniska specifikationer och krav kring uppföljning. Stöd i form av miljökompetens inom kommunens organisation har inte nyttjats till fullo när det kommer till utveckling av den preliminära miljöplanen. En skriftlig utveckling av den slutgiltiga miljöplanen har uteblivit. Kommunens arbetsdokument “Checklista miljöplan för arrangemangsbidrag” har inte följts fullt ut. Utformning av källsorteringshänvisningar under eventet är bristfällig, då det saknas illustrationer och text på fler språk än svenska. Mat som serverats tycks ej vara ekologisk. Vitt och vilt kött har ej prioriterats vid framställning av menyerna. Vid framtagande av menyerna tycks ej heller en minimering av serveringsmaterial ha stått i fokus. Uppföljning kring miljömässiga faktorer har ej genomförts av beställaren eller rapporterats till beställaren av leverantörsorganisationen. Utvärderingen av eventet omfattar ej miljömässiga faktorer eller de sociala faktorer som lyfts i denna studie.   Samtidigt som det i studien framkommer brister i upphandlingsprocessen framkommer det att samtliga inblandade aktörer ställer sig positiva till att utveckla sitt arbete mot en mer hållbar riktning vad gäller upphandling och skapande av event. Förslag till förbättringar mot en mer hållbar upphandlingsprocess som framkommer i studien är att låta testpersoner undersöka tillgängligheten för rullstolsburna innan event börjar, att inleda samarbete mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun, att ställa uppföljningskrav i förfrågningsunderlaget, att formulera slutgiltiga miljöplaner skriftligen samt att ta hjälp av miljökompetens för detta ändamål.​ ​Redan påbörjade organisatoriska hållbarhetsutvecklingar framkommer i form av utveckling av riktlinjer inom eventbranschen och en påbörjad uppföljning av upphandlingar inom upphandlingsorganisationen. / Public procurement can be adjusted to be more sustainable, this through taking in consideration environmental and social factors. Events can be created through public procurement, “Stadsfesten 2019” is one of these events. The event was ordered by the municipality of Östersund, Sweden. This event was dedicated to the general public, and took place during the biathlon world championship in 2019 in Östersund city. Part of this event was the so called mirror tent, a festival building temporary mounted.  The purpose of this study is to clarify whether a sustainable procurement procedure is applied in reality today, this having “Stadsfesten 2019” as a study object.  The study raise deficiencies within the procurement procedure. The aim is that this study will inspire actors involved in the procurement procedure, especially when it comes to the creation of events, to practise all of the steps within the procedure, and also to make use of available competence and support. This to apply a more sustainable public procurement.  Initially the study investigated which steps that are included within the procurement process, and what sustainable procurement and creation of event can involve. The study involves following seven steps within the public procurement: needs analysis, market analysis, formulation of demands within the specifications for the mission, advertising/bid/agreement, implementation/contract period, follow-up and also evaluation.    Focus areas in the study connected to sustainability are employment possibilities for people currently outside the market, food, serving materials, availability for people in wheelchairs, waste sorting and reuse of material. These areas were selected regarding a checklist for creating more sustainable conferences and events by the region of Gävleborg, Sweden, and a document about environmentally certified events by the NGO “Håll Sverige rent”.   A review has been carried out regarding the specifications for the mission for “Stadsfesten 2019”, and the demands connected to the already mentioned focus areas. Reviews have also been carried out regarding the preliminary environmental plan for the event (formulated by the contractor), the municipality’s checklist for environmental plans, the menus presented during the event, the procurement policy of the procurement organsiation, the environment policy of the municipality and of the decision protocol of the Stadsfesten-event.   Some direct observation regarding waste sorting and availability connected to the mirror tent took place during the event.  Information about the event-procurement and the event has been collected mainly through personal communication, involving people connected to the procurement procedure of the event. This communication was made through interviews, phone calls and/or mail conversations.   The result has been analysed against political goals for the municipality of Östersund, the swedish law about public procurement (SFS 2016:1145), a report by the swedish Environmental Protection Agency about environmentally friendly purchases, the checklist by the region of Gävleborg mentioned earlier and also the document by “Håll Sverige rent” already mentioned.  This study shows that all of the seven steps within the procurement procedure includes deficiencies when it comes to the procedure of  the “Stadsfesten 2019”-procurement, at least when it comes to environmental factors. The municipality of Östersund and Upphandlingskontoret (its procurement partner) as a procurement organisation, and the contractor of the event have shown an ambition towards creating a more sustainable event. Still there is a need of further development. Either a thorough need analysis or a market analysis have been carried through. The specifications for the mission could have been including more demands regarding technical specifications and follow-up. Support including competence within the environmental area within the organisation of the municipality has not been used of fully when it comes to the development of the preliminary environmental plan for the specific event. A written version of the final environmental plan has not been formulated. The municipality’s own checklist for creating environmental plans has not been used fully. The layout of the waste sorting instructions connected to the waste bins directed to event visitors is insufficient. It lacks of illustrations and texts in other languages than swedish. The food served within the tent is not ecological. White and wild caught meat have not been prioritised when creating the menus. Also, when creating the menus a minimizing of the serving material needed has not been in focus. A follow-up regarding environmental factors has not been carried through by the municipality or been reported to the municipality by the contractor. The evaluation of the event does not include any environmental or social factors lifted within this study.  At the same time, this study shows that the people involved in this study are positive about developing their work towards a more sustainable direction when it comes to procurement and the creation of events. Suggestions for improvements towards a more sustainable procurement procedure reveals in the study from people involved. These includes having people testing the availability for people in wheelchairs before an event opens, starting a collaboration between the municipality and the local university (Mid Sweden university), including demands about follow-up within the specification for the mission, formulate final environmental plans in written form and make use of environmental competence for this purpose.     Already started organisational developments towards sustainability are revealed in this study. The event branch is developing guidelines about creating more sustainable events, and within the procurement organisation of the municipality of Östersund and Upphandlingskontoret there is an ongoing follow-up regarding their earlier procurement missions. / <p>2019-06-07</p>