Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.

Denna studie har undersökt hur kommuner i Stockholms län följer upp det systematiska kvalitetsarbetet vid de privata skolföretag som kommunen har avtal med för att erbjuda kommunal vuxenutbildning till sina kommuninvånare. Studien önskade att samla in en så heltäckande bild som möjligt gällande vilka arbetssätt som användes i denna uppföljning samt undersöka på vilket sätt uppföljningen kan bidra till ett förbättringsarbete. Datainsamlingsmetoden som valdes var enkäter, dessa skickades till rektorer på kommunerna och till rektorer på privata skolföretag. Enkäten som var riktad mot kommuner skickades ut till 22 rektorer som tillsammans representerade Stockholms läns 26 kommuner. Enkäten som var riktad mot skolor skickades ut till 39 rektorer som representerar de 39 privata skolföretag som har avtal med en eller flera av Stockholms läns kommuner. Svarsfrekvensen för respondenter från kommun blev 46,1% och respondenter från skola blev 28,2%. Den totala svarsfrekvensen landade på 35,3%.  Resultatet visade att de arbetssätt som användes var bland annat: ·         Kontinuerlig kontakt med skolorna under terminen ·         Fysiska besök på skolorna ·         Samla in elevers synpunkter ·         Läsa skolornas årsrapporter ·         Begära in olika typer av dokumentation ·         Begära in handlingsplaner när brister upptäcks ·         Skapande av forum för dialog och erfarenhetsbyte Resultatet visade att sätt där uppföljningen kunde leda till utvecklig var bland annat att: ·         Brister upptäcks ·         Uppföljningen underlättar dialog och vidare samarbete ·         Stöd gällande lag och förordning ·         Goda exempel kunde lyftas Resultat och analys visade dock att det fanns en viss diskrepans mellan svaren hos kommunrepresentanter och skolrepresentanter. Kommunrepresentanterna ansåg i högre utsträckning att uppföljningen var utformad i syfte att utveckla utbildningen tillsammans med skolan, att den dokumentation som begärdes in användes i ett utvecklingsarbete samt att arbetet har ett fokus på både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling medan skolrepresentanterna inte upplevde detsamma i lika stor utsträckning. / This study has examined how municipalities in Stockholm County follow up the systematic quality work at the private school companies with which the municipality has an agreement to offer municipal adult education for its municipal residents.  The data collection method chosen was questionnaires sent to principals in the municipalities and to principals of private school companies. The questionnaire, which was aimed at municipalities, was sent to 22 principals who together represented all the municipalities in Stockholm County. The questionnaire, which was aimed at schools, was sent out to 39 principals representing private school companies that have agreements with one or more municipalities in Stockholm. The response rate for respondents from the municipalities was 46,1% and respondents from school was 28,2%. The total response rate ended up at 35,3%.  The results showed that the methods used by the municipalities included: ·         continuous contact with the schools during the semester  ·         physical visits to the schools ·         collecting student views ·         reading annual reports ·         requesting different types of documentation ·         requesting action plans when deficiencies are discovered ·         creation of forums for dialogue and exchange of experience The results showed ways in which the follow-up could lead to development:  ·         discovering deficiencies ·         the follow-up facilitates dialogue and further cooperation ·         support for current law and regulations ·         good examples could be highlighted.  The results and the analysis showed, however, that there was a certain discrepancy between the answers of municipal representatives and school representatives. The municipal representatives considered to a greater extent that the follow-up was designed with the aim of improving the education together with the school, that the documentation requested was used in a development work and that the follow-up has a focus on both quality assurance and quality improvement while the school representatives did not fully experienced it in the same way. / <p>2022-06-05</p>

Since 1994, the Public Procurement Act has undergone changes aimed to improve the procurement process and promoting innovation. In order to promote innovation there are a number of government agencies that offer financial assistance, especially to small business with innovative ideas. Despite these efforts, newly established small businesses have difficulties entering the market. The study investigates whether changes have been made in the public procurement of medical devices with regard to price and quality prioritization. The priority criteria is presented by the contracting authority as percentage in the allocation criteria. The study is limited to in vitro diagnostic products contracting in Swedish healthcare between the years 2009 and 2015. All tenders, companies that apply for participation in procurement, were analyzed based on sales, number of employees and year of establishment with the purpose of evaluating differences between winning tenders and other tenders. The result shows that prioritization has been increasingly on price rather than the quality. Regarding the winning tenders the study shows that larger, more established companies dominates the market. Noteworthy is that this dominance has increased over theses last years. The increase may be due to a spiral effect that is created when winning tenders get an increased economic power.

Public procurement is described as trade in goods andservices by government agencies. Carrying out aprocurement of information systems according to atraditional purchasing process is challenging if the intendedsystem is extensive or complex, as many requirements andother documentation are needed for a supplier to be able tocarry out the assignment. This makes it challenging forsuppliers to deliver a product that meets the customer'sexpectations and is one of the reasons why many public ITprojects fail today.System development has been conducted as standardaccording to an agile development process for many years.To be able to apply the agile way of working in systemdevelopment work in the public sector, a new way ofprocuring is required. This is done by describing whichimpact goals the business wants the system to satisfy andthen sets requirements for the development team that willcarry out the work, instead of setting requirements for thesystem.The knowledge gap identified and which the study aimed toinvestigate was how agile development teams should beevaluated, so that it is ensured that the supplier who winsthe procurement is also the development team that candeliver the most cost-effective solution for the contractingauthority.A qualitative study has been carried out, which was basedon a literature review to map the current state of knowledgein the field and to create a theoretical basis to start from. Theempirical material has been collected by conducting eightsemi-structured interviews with respondents from thecustomer and supplier side in public procurement of agiledevelopment teams. The collected material has beenanalysed to map success factors in evaluating agiledevelopment teams in public procurement.The study resulted in five success factors that were identifiedas important to consider when evaluating agile developmentteams, these are clear impact goals, mature organization,competence in the agile working methods, evaluation of softfactors and a clear project plan. By identifying and ensuringthese factors during the evaluation phase in publicprocurement, the contracting authority can procure thesupplier that best meets their expectations. / Offentlig upphandling beskrivs som handel av varor ochtjänster av statliga verksamheter. Att genomföra enupphandling av informationssystem enligt en traditionellinköpsprocess är utmanande om det påtänkta systemet äromfattande eller komplext eftersom det behövs en stormängd krav och annan dokumentation för att en leverantörska kunna genomföra uppdraget. Detta gör det utmanandeför leverantörer att leverera en produkt som motsvararbeställarens förväntningar och är en av anledningarna till attmånga offentliga IT-projekt misslyckas idag.Systemutveckling bedrivs som standard enligt en agilutvecklingsprocess sedan många år tillbaka. För att kunnatillämpa det agila arbetssättet vid systemutvecklingsarbeteninom offentliga sektorn så krävs ett nytt sätt att upphandla.Detta görs genom att beskriva vilka effektmål verksamhetenvill att systemet ska tillfredsställa och sedan kravställskompetenser på det utvecklingsteam som ska genomföraarbetet, i stället för att ställa krav på systemet.Den kunskapslucka som identifierats och som studien syftatatt undersöka var hur agila utvecklingsteam bör utvärderas,så att det säkerställs att den leverantör som vinnerupphandlingen också är det utvecklingsteam som harförmågan att leverera den mest kostnadseffektiva lösningenför den upphandlande myndigheten.En kvalitativ studie har genomförts, som utgått från enlitteraturgranskning för att kartlägga det aktuellakunskapsläget inom området och för att skapa en teoretiskgrund att utgå från. Det empiriska materialet har samlats ingenom att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer medrespondenter från beställar- och leverantörssidan vidoffentlig upphandling av agila utvecklingsteam. Detinsamlade materialet har analyserats för att kartläggaframgångsfaktorer vid utvärdering av agila utvecklingsteamvid offentlig upphandling.Studien resulterade i fem framgångsfaktorer somidentifierats som viktiga att beakta vid utvärdering av agilautvecklingsteam, dessa är tydliga effektmål, mogenorganisation, kompetens inom de agila arbetssättet,utvärdering av mjuka faktorer och tydlig projektplan.Genom att kartlägga och säkerställa dessa faktorer underutvärderingsfasen inom offentlig upphandling, kan denupphandlande myndigheten upphandla den leverantör sommotsvarar deras förväntningar på bäst sätt.

Givet det ohållbara resursuttag som idag krävs för att tillgodose samhällets konsumtion, föreligger ett stort behov att övergå till en mer cirkulär ekonomi. En nyckelkomponent i denna övergång är att utifrån avfallshierarkin förbättra vår avfallshantering, exempelvis genom att se till att öka andelen som går till materialåtervinning och minska den som går till energiåtervinning. En strategi som föreslagits för detta är Product Service Systems (PSS), som till stor del går ut på att övergå till affärsmodeller med en högre grad av tjänstefiering, vilket innebär att en större del av värdeskapandet utgår från tjänster iställer för produkter.  Med hänseende på behovet av cirkularitet är detta synnerligen aktuellt för textilier. Till skillnad från många andra material som glas och papper, återvinns textilier nästan inte alls i Sverige. Däremot har vissa pilotprojekt etablerats på senare år, framförallt för att ta hand om svenska regioners sjukvårdstextilier då dessa flöden har en högre grad av homogenitet än konsumenttextilier. Med offentliga upphandlingsprocessens potential till förändring som utgångspunkt, genomfördes intervjuer med relevanta aktörer inom värdekedjan för textilåtervinning i tre regioner. Dessa intervjuer utgjorde ett underlag för att utreda huruvida en högre grad av tjänstefiering bör influera regionerna i deras upphandlingsprocess samt vilken roll övriga aktörer kan spela i skiftet mot en högre grad av textilåtervinning.  Trots en varierande grad av tjänstefiering i de tre regionerna fanns ett stort överlapp i vilka hinder och möjligheter till en ökad grad av textilåtervinning som identifierades, inte bara av representanterna för regionen utan även övriga aktörer. Ett brett konsensus fanns om att en informationsasymmetri mellan region och leverantör existerade, även om de föreslagna lösningarna på detta varierade. Många av de lösningar som föreslogs som svar på de identifierade hindren hade kommunikation som ett centralt tema. Trots att PSS ofta lyfts som ett sätt att facilitera kommunikation mellan aktörerna, tycks de varierande graderna av tjänstefiering i fallstudierna inte vara den avgörande faktorn för huruvida värdekedjan präglas av bättre förutsättningar för ökad textilåtervinning. Den kommunikation som värdekedjans aktörer efterfrågar, föreslås istället faciliteras av horisontell kommunikation mellan regionerna, där erfarenheter och insikter från innovativa upphandlingsprocesser kan dissemineras till andra regioner, samt genom vertikala kommunikationsplattformar där värdekedjans aktörer kan erbjudas insikt i varandras problemformuleringar och behov.  Vidare valde många aktörer att belysa värdet av långsiktighet i relationerna, något som Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) i viss mån tycks utgöra ett hinder för, delvis på grund av de tidsmässiga avtalsbegränsningar som finns idag. Relaterat till detta ansågs även avfallstaxonomin utgöra ett hinder för etablerandet av cirkulära textillösningar. Dessa slutsatser påkallar behovet av att se över dessa lagar, framförallt utifrån ett cirkulärt perspektiv, till skillnad från det linjära perspektiv som präglade tiden då dessa utformades. / Given the unsustainable extraction of resources required today to meet society's current  levels of consumption, the urgency to move towards a more circular economy is acute. A key component in this transition is to improve our waste management in accordance with the waste hierarchy, for example by ensuring an increase in the share of material recycling. One strategy that has been proposed for this is Product Service Systems (PSS), which largely involves moving to business models with a higher degree of servicification, meaning that a larger part of the value creation is based on services instead of products.  With regards to this need for circularity, textiles are a particularly relevant topic. As opposed to other materials such as glass and paper, textile recycling is practically non-existent in Sweden today. However, some pilot projects have been established in recent years, primarily to handle the waste streams of healthcare textiles stemming from Swedish regions, as these flows have a higher degree of homogeneity than consumer textiles. With the capacity for change inherent in the public procurement framework used as a starting point, interviews were conducted with relevant actors in the textile recycling value chain for three regions. These interviews formed a basis for investigating whether a higher degree of servicification should influence the regions in their procurement process and what role other actors can play in the transition towards a value chain with a higher degree of textile recycling.  Despite a varying degree of servicification in the three regions, there was a considerable overlap in the obstacles and opportunities identified by the actors as important in the work towards an increased degree of textile recycling, not only by representatives of the regions themselves but also by other actors. There was a broad consensus that an information asymmetry between region and supplier existed, although the solutions proposed to this end varied. Many of the solutions that surfaced in response to the identified obstacles had communication as a central theme. Although PSS is often highlighted as a way of facilitating communication between actors, the varying degree of servicification in the case studies do not seem to be the decisive factor as to whether the value chain is conducive to an increased textile recycling or not. Rather, the type of communication that the actors in the value chain favored, were suggested to be facilitated by both horizontal communication between regions, where insights gained through the deployment of innovative procurement processes could be disseminated to other regions, as well as through vertical communication platforms where the actors in the value chain can acquire insight into each other's respective view of what difficulties and needs exist in the value chain.  Furthermore, many actors chose to highlight the value of long-term relationships in the value chain, which the Public Procurement Act (LOU) to a certain extent seems to discourage today, partly because of the constraints on the duration of the contracts between the supplier and the region. Additionally, the waste taxonomy was also considered to be an obstacle to the establishment of circular textile solutions. These conclusions call for a review of these laws, primarily from a circular perspective, as opposed to the linear perspective that characterized the time when they were drafted.

As the world becomes increasingly digitalized, new technologies like Artificial Intelligence (AI) are now more than ever before an important tool for organizations to meet future challenges. This is true for the private as well as the public sector, however, certain organizational functions are falling behind on AI-adoption, with public procurement being a standout example. This study examines the feasibility of integrating AI-solutions in public procurement. Using the theoretical lens of technology adoption and the AI-adapted Technology Organization Environment (TOE)-framework, a series of interviews were conducted with procurement practitioners, experts and solutions providers, identifying what factors drive or inhibit AI-adoption. The results confirmed that the previously identified TOE-factors relative advantage, management support, and external pressure are drivers of AI-adoption in public procurement, while competence, resources and procurement regulation are inhibitors. Additionally, three new factors were identified in the interviews; available solutions, resistance to change and public policy. The findings of the study contributed to the proposal of an updated TOE-framework for AI-adoption in public procurement. They further confirm the findings of previous studies utilizing the TOE-framework to investigate public organizations. / I takt med att världen blir alltmer digitaliserad är nya teknologier som artificiell intelligens (AI) nu viktigare verktyg än någonsin för organisationers förmåga att bemöta framtida utmaningar. Detta gäller både den privata och den offentliga sektorn, men vissa organisatoriska funktioner ligger efter när det gäller AI-implementation, där den offentliga upphandlingsfunktionen är ett tydligt exempel. Denna studie undersöker möjligheterna att integrera AI-lösningar inom offentlig upphandling. Genom att använda organisationell teori om teknologiadoption som teoretisk lins och mer specifikt det AI-anpassade (TOE)-ramverket genomfördes en serie intervjuer med upphandlingspraktiker, experter och produktägare för att identifiera vilka faktorer som driver eller hämmar AI-implementation. Resultaten bekräftade att de tidigare identifierade TOE-faktorerna relativ fördel, ledningsstöd och extern press är drivkrafter för AI-implementation inom offentlig upphandling, medan kompetens, resurser och upphandlingsregler är hinder. Dessutom identifierades tre nya faktorer i intervjuerna; tillgängliga lösningar, motstånd mot förändring och offentlig styrning. Studiens resultat bidrog vidare till att föreslå ett uppdaterat TOE-ramverk för AI-implementation inom offentlig upphandling. Den bekräftar vidare resultaten från tidigare studier som använder TOE-ramverket för att undersöka teknikinförande inom offentliga organisationer.

Produktion och drift av byggnader står för en stor del av de globalakoldioxidutsläppen och därför är det viktigt att utreda vilken betydelse valet avbyggnaders stomsystem har avseende energiförbrukning och klimatpåverkan underen livscykel. Syfte med denna studie är dels att visa hur olika delar av ett stomsystemi en offentlig lokal kan utvärderas och väljas med hänsyn till miljöpåverkan och delsatt utreda hur entreprenad-/samarbetsformen partnering fungerar vid utvecklingen aven offentlig lokal. En fallstudie på en nyligen uppförd psykiatrilokal genomfördes och studien somomfattade genomgång av projekthandlingar, intervjuer med aktörer i projektet ochberäkningar visade att byggnaden till stor del kunde har byggts med trästommeistället för med betongstomme. Detta hade kunnat leda till såväl minskadetransmissioner som minskade koldioxidutsläpp från tillverkningen av material.Orsaker till att man i partneringprojektet valde prefabricerade betongytterväggar,snarare än en lösning med trästomme, var framför allt byggentreprenörens störrevana vid att arbeta med betong, i kombination med att beställaren inte ville riskera enlång produktionstid eller oväntade kostnader. Mer tid för dialog, analys och störreöppenhet för att arbeta med nya lösningar hade kunnat leda till en mer miljövänligstomlösning. / Production and operation of buildings accounts for a large part of global carbondioxide emissions, and it is therefore important to investigate the importance of thechoice of buildings' frame systems in terms of energy consumption and climateimpact over a lifecycle. The purpose of this study is partly to show how differentparts of a frame system in a public premise can be evaluated and chosen on the basisof environmental impact and partly to investigate how the contractual-/collaborativepartnership work in the development of a public premise. A case study of a newly established psychiatric clinic was conducted, and the studyincluded review of project documents, interviews with project participants andcalculations. The results showed that the building could, to a large extent, beconstructed with wood rather than with concrete. This would have resulted in bothreduced transmissions of heat and reduced carbon dioxide emissions from theproduction of materials. The reasons for choosing the prefabricated concrete slabs inprefabricated concrete walls, rather than a wood-based solution, were above all thecontractor's greater experience of working with concrete, coupled with the fact thatthe client would not risk a long production time or unexpected costs. More time fordialogue, analysis and greater openness for working with new solutions could haveled to a more environmentally friendly solution.

The overall purpose of this thesis is to gain further knowledge of how the Swedish local government level is affected by requirements to use public procurement through competitive tendering and, more specifically, understand the actions taken by included actors when public procurement is required in implementation of public transport goals. Through case study method, an in specific process tracing, various implementation processes have been examined. One studied process complied with the procurement regulations, while the others included elements that circumvented them. In each process, the actions taken by involved actors have been the focus. The findings are presented in four papers. An overall conclusion is that, when public procurement is required in implementation at the local government level, several actors need to interact. These actors may use procurement to expand, maintain, or restrain their discretion towards others actors. In addition, various control mechanisms, such as e.g. monitoring, are used to restrain an actor’s discretion when the actor is circumventing procurement legislation. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om hur den lokala nivån i Sverige är påverkad av kravet på att använda offentlig upphandling, och mer specifikt att förstå de handlingar som olika aktörer vidtar vid implementering av kollektivtrafik mål, då konkurrensutsatt upphandling är ett krav. Genom fallstudie metod har olika implementeringsprocesser undersökts. I en process har upphandlingsreglerna följts, medan i de andra har upphandlingslagen kringgåtts. Resultaten har analyserats utifrån principal-agent teori och presenteras i form av fyra artiklar. I studien konstateras det att flera aktörer är beroende av varandra i implementeringen. Aktörerna kan använda upphandling för att både behålla och expandera sitt handlingsutrymme gentemot andra aktörer, men upphandling kan även vara begränsande. I studien diskuteras även olika kontrollmekanismer som användas då aktörer kringgår upphandlingslagstiftningen.

Research in the area of public procurement has gained increasing attention with increasing interest in researching different evaluation methods for incoming tenders in procurement. The study analyzed the structure for procurement with a multi-criteria model for observation of changes in ranking and studied the importance of correct scoring. A sensitivity and robustness analysis were used as a tool to study the stability and the strength of a contracting entity's priorities. The purpose of this thesis was a study to determine if the ranking of tenders became more sensitive to the structure of the model or for each tender's evaluation, where it was found that the ability to correctly score points was more crucial than being critical of weights assigned to the criteria in the procurement, respectively. Relationship between price and quality turned out to be unknown to some extent, the connection could be determined after all tenders were submitted and accumulated points were available. / Forskning inom området offentlig upphandling har fått allt mer uppmärksamhet när intresset hamnat på undersökning av olika utvärderingsmetoder för inkommande anbud vid en upphandling. I studien analyserades uppbyggnaden för upphandlingar med en multikriteriemodell för observation över förändringar hos rangordning samt studerandet av vikten för en korrekt poängsättning. En känslighets- och robusthetsanalys tillämpades som verktyg för att studera stabiliteten och styrkan hos en upphandlande entitets prioriteringar. Syftet med uppsatsen var en undersökning för en bedömning om rangordningen av upphandlingars anbud blev känsligast mot strukturen på modellen eller för varje anbuds värdering, där det visade sig att förmågan för korrekt poängtilldelning var mer avgörande än att vara kritisk till vikterna som tilldelades respektive kriterier inom upphandlingen. Relationen mellan pris och kvalitet visade sig vara okänd till viss del, sambandet kunde avgöras efter att alla anbud var inskickade och samlade poäng fanns att tillhandahålla.

Personnel shortages and ineffective healthcare is a global problem. While other industries have used automation and robotics to solve similar problems, the number of automation solutions linked to basic care in Swedish public hospitals remains low. Therefore, this thesis aims to investigate factors that affects the collaboration between the automation industry and Swedish university hospitals. Test bed as an innovation tool is also studied and value-creating factors linked to it are mapped. The research questions were answered by conducting 30 interviews with representatives of the automation industry, university hospitals and other test beds, as well as a procurement lawyer. By using grounded theory, a theory was built based on the collected empirics. This study showed that there is an interest from both parties (automation industry and hospitals) to work together. The industry has the technical know-how needed to develop solutions to hospital environments, but economic factors as well as the procurement processes are too costly and time consuming to engage in these collaborations. Test bed is a suitable platform for product development and value-creating factors are: a clear aim and clear requirement specifications during the projects conducted on the test bed. The results give insight in factors that affect collaborations between automation industry and hospitals, and parallels can be drawn to other industries and Swedish government-controlled businesses. The findings also shine a light on valuable aspects to consider when implementing a test bed.