This thesis examines the requirement that a supplier must have been harmed or risked being harmed in the review procedures of public procurements. The requirement for harm is analysed using the Swedish legal dogmatic method in connection with EU law. The requirement for harm is part of the implementation of the Remedies Directive, which balances the interest of protecting suppliers from unlawful decisions against the interest of effective and rapid procurement and review procedures. A review is a non-financial remedy in which the purpose is to act against unlawful decisions, preferably at a stage when no actual harm has occurred. In the case of a review, harm means that the supplier's ability of being awarded the contract is impaired. The concept of harm is thus more abstract than the required harm within tort law to receive damages (skadestånd). There are two kinds of requirements for harm in the Swedish Public Procurement Act for the review procedure. The first is that a supplier according to Chapter 20. Section 4 must consider itself to have been harmed or risked being harmed to apply for a review. Thus, it is the supplier's own perception of harm that is relevant, and the requirement is of a subjective nature. However, according to a precedent from the Swedish Supreme Administrative Court in conformity with the Remedies Directive, the supplier is also required to have an interest in obtaining the particular contract that is up for review. The second requirement is in the court's review according to Chapter 20. Sections 6 or 13-13(b), depending on the type of case. It means that a supplier must show that it has been harmed or risked being harmed due to an infringement of the Swedish Public Procurement Act. The harm must have a causal link with the alleged infringement and the particular contract up for review. Thus, the supplier needs to describe in a clear and explicit manner how the infringement has resulted in harm or risk of harm and the requirement is of a more objective nature. According to another precedent from the Swedish Supreme Administrative Court, the second requirement is not fulfilled unless the supplier has done enough to limit the harm which it is subject to. For example, by asking questions regarding an infringement in the contract documents before submitting a tender. The European Court of Justice has ruled that the objectives of the Remedies Directive are not fully implemented if a supplier is allowed to apply for a review at any stage, as has long been the case in Swedish law. However, there is no limitation period or general obligation for suppliers to limit harm in the event of a review according to EU law or previous Swedish law. Thus, there is an uncertainty regarding the exact scope of the second requirement of harm. / https://urt.cc/reportage/skada-vid-overprovning/

Before the pandemic, many public sectors were heavily dependent on American cloud services. When the pandemic broke out, remote work became a necessity, making existing communication systems like Skype, email, and file sharing crucial to support this transition. The joint project dSam (Digital Collaboration Platform for the Public Sector) has investigated and evaluated the market for suitable solutions that are both secure and meet legal requirements. The project was completed in the autumn of 2022 and delivered a report that included the tools tested and met the basic requirements. Organizations would then, in connection with procurement, consider the additional requirements they have for a service adapted to their own operations. The main purpose of this study is to investigate and understand the factors influencing the procurement of digital information systems within the public sector, as well as to gain an understanding of the interaction between people and technology that can provide insights into how behaviors and attitudes can be optimized for successful procurement. The empirical material consists of semi‐structured interviews with authorities, supplemented with observations. These data were analyzed based on Orlikowskiʹs (1992) structuration theory. The studyʹs results identify ten factors that strongly influence the procurement of digital information systems in the public sector. Additionally, a significant research gap regarding theories on IT artifacts is identified. / Före pandemin var många offentliga sektorer starkt beroende av amerikanska molntjänster. När pandemin bröt ut blev distansarbete en nödvändighet, vilket gjorde befintliga kommunikationssystem som Skype, e‐post och fildelning avgörande för att stödja denna omställning. Det gemensamma projektet dSam (Digital samarbetsplattform för offentlig sektor) har undersökt och utvärderat marknaden efter lämpliga lösningar som både är säkra och uppfyller de juridiska kraven. Projektet avslutades hösten 2022 och levererade en rapport som innehöll de verktyg som testats och uppfyllde de grundläggande kraven. Organisationerna skulle sedan, i samband med upphandling, utgå från de övriga krav som organisationerna ställer på en tjänst anpassad för egen verksamhet. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka och förstå de faktorer som påverkar upphandlingen av digitala informationssystem inom den offentliga sektorn samt ge en förståelse för samspelet mellan människor och teknik som kan ge insikter om hur beteenden och attityder kan optimeras för att uppnå en framgångsrik upphandling. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med myndigheter kompletterat med observationer Dessa data analyserades med utgångspunkt från Orlikowskis (1992) strukturationsteori. Studiens resultat identifierar tio faktorer som starkt påverkar upphandling av digitala informationssystem i offentlig sektor. Dessutom identifieras ett betydande forskningsgap rörande teorier om IT‐artefakter.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Hur ser upphandlare på sitt nya uppdrag att använda sig av hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar? Frågan är väldigt komplex trots att lagverket tillåter miljökrav, sociala och etiska krav i upphandlingar. Hela upphandlingsprocessen påverkas också av många aktörers sätt att se på hållbarhetsfrågan och ta ansvar. Förstudier visar att alla organisationer möter olika hinder när de strukturerar om i organisationers uppdrag. I detta arbete är det fokus på Malmö och Upphandlingsenheten där kommunala upphandlare jobbar. Empirisk data är insamlat med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Det visade sig att där finns flera hinder som de måste ta itu med. Först av allt behöver de sammanföra medarbetarnas individuella mål med organisationens mål. Analysen innehåller också goda exempel på när gruppen har kunnat avlägsna hinder. De anställda har också idéer på hur vissa hinder för hållbara upphandlingar skulle kunna avlägsnas. En av möjligheterna som omnämndes var att flera kommuner kan ställa gemensamma krav för att mer kunna påverka leverantörers hållbarhetsutveckling. / What does purchasers think about their new mission to use sustainable demands in public procurements? Even though the law allows environmental and social demands in procurement, the process is very complex. It depends on the co-operation between several different actors within and between organizations. It also depends upon a changed view on the relationship between public procurement and sustainable development. The purchasers must feel responsible for sustainability issues within their expertise. Earlier studies show that all organizations meet different hinders when they change their mission. Focus in this study is on Malmoe and Upphandlingsenheten where the municipality-purchasers work. The empirical data was collected with qualitative methods by semi-structured interviews with five employees. Results show that there are several challenges to implement “green procurement”. First of all the individual goals that the co-workers have must match with the organizational goals. This study shows good examples of how the purchasers have met some of those challenges. The employees also have ideas of how other challenges may be possible to overcome. One possibility could be to co-operate with other municipalities around sustainability to create mutual demands. This could create a greater pressure on suppliers.

För att nå framgångsrika offentliga upphandlingar inom exempelvis IT är det viktigt att förbereda upphandlingsprocessen genom att planera resurser, kartlägga och analysera behov, marknad och risker (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). En litteraturstudie på området visar att UX designers roll i upphandlingsprocesser är otydligt beskriven. Istället har fokus traditionellt sett handlat om användbarhet inom it-produkter, och ansvariga för användarcentrerade designansatser har systemleverantören varit. Lite eller inget ansvar för användarnas behov har legat på den offentliga organisationen. Men litteraturen visar även att upphandlaren bör vara aktiv genom en användarcentrerad designprocess både i kravställningen och genom hela projektet för att nå lyckade offentliga upphandlingar. För att undersöka hur UX designers arbetar i offentliga upphandlingsprocesser idag har följande frågeställningar besvarats: 1. Vilken roll och vilket inflytande har UX designers på upphandlingsprocessen i offentliga upphandlingar idag? 2. Vad karaktäriserar UX designers arbete på anbudsgivarsidan respektive anbudstagarsidan i upphandlingsprocessen för offentliga organisationer? Resultatet från en intervjustudie och en dokumentgranskning visar att UX designers har en tydlig roll på båda sidor om upphandlingsförfarandet. Inflytandet på upphandlingssidan var stort men begränsat till val av lösningsförslag på anbudstagarsidan. Att se över arbetsprocesser i grunden, se till användarnas behov, kravställa efter funktion och behov istället för tekniska krav och vikten av tydlig kommunikation var det som karaktäriserade UXdesigners arbete på båda sidor om upphandlingsprocessen. / To reach successful public procurements in the IT area it’s important to prepare the procurement process by planning resources, to map out and analyze needs, markets and risks (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). A study of the literature in the area shows that the role of the UX designer is vaguely described. Instead the focus has traditionally been on usability in IT products and those responsible for user-centered design approaches have been the system suppliers. Some or none of the responsibility for the user needs has belonged to the public organization. But the literature also shows that the procurer needs to be active through a user-centered design process both in the requirements phase and throughout the entire project to reach successful public procurements. To explore how UX designers work in public procurement processes today the following framing of questions have been answered: ● What role and what kind of impact have UX designers on the procurement process inpublic procurements today? ● What characterizes the work of UX designers on the procurer’s side respectively the tenderer's side in the procurement process for public organizations? The results of an interview study and a document review shows that UX designers have a clear role on both sides of the procurement procedure. The impact on the procurer side was great but limited to the choice of solution proposals on the tenderer side. Fundamentally reviewing work processes, looking after the needs of the users, setting requirements according to function and needs instead of technical requirements and the importance of clear communication were what characterized the work of UX designers on both sides of the procurement process.

Förlikningar i offentligt upphandlade kontrakt som uppenbart leder till att kontraktet eller kontraktets övergripande karaktär förändras väsentlig, är numera inte möjligt att genomföra. Att en väsentlig förändring har framkommit genom en förlikning i ett tvistemål mellan parterna i ett offentligt upphandlat kontrakt innebär inte att den upphandlande myndigheten kan avstå från att genomföra en ny upphandling.Denna förändring är olycklig för förlikningsprocessen i offentligt upphandlade kontrakt. Det är tydligt att parternas handlingsutrymme vid förlikningsprocesser har minskat avsevärt. Kvarstår gör endast alternativet att häva kontraktet vilket är parternas sista utväg.Förändringarna som skett, i och med implementeringen av nya LOU kan dock ses som något positivt för offentlig upphandling i allmänhet. De juridiska svårigheterna till att förlika och de upphandlingsrättsliga principerna har skapat en förutsebarhet och medvetenhet inom offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna som exempelvis kompletterande beställningar, oförutsebara omständigheter och ändringar som inte är väsentliga gör den upphandlande myndigheten medveten under hela processen. Medvetenheten gäller från annons till utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt och förebygger väsentliga förändringar under kontraktets fullgörande. Den upphandlande myndigheten har med ändrings-eller optionsklausuler i upphandlingsdokumentet möjlighet att förebygga oförutsebara väsentliga förändringar i kontraktet under avtalstiden. Den nya regleringen av LOU, främst 17 kapitlet, kommer att förlänga processen av offentliga upphandlingar, med mer omfattande upphandlingsdokument och större arbetsbörda för parterna, vilket det måste vara för att upphandlingsprocessen ska vara genomförbar.Syftet med uppsatsen är att med traditionell juridisk metod undersöka vilken påverkan den nya lagstiftningen inom offentlig upphandling kommer ha vid ändringar i ett kontrakt som håller på att fullgöras och hur det kommer att påverka möjligheterna till förlikning i offentligt upphandlat kontrakt. Avslutningsvis ska det nämnas, att trots den nya regleringen har de upphandlande myndigheterna och leverantörerna alla möjligheter att träffa förlikningar i tvister av offentligt upphandlade kontrakt, så länge beaktning till framförallt väsentliga förändringar i LOU tas.

Traditionellt har inköpsprocessen inom offentlig sektor utgått från projektmodellen vattenfall med tydliga faser och milstolpar. För att skapa större flexibilitet och effektivitet har IT-branschen frångått den traditionella projektmodellen och istället övergått till agila arbetsmetoder. En utmaning som uppstått genom detta är att inköpsprocessen inom den offentliga sektorn sällan är anpassad till agila arbetssätt. Den offentliga sektorn är en stor inköpare av IT men en betydande del av de offentliga IT-projekten misslyckas idag i form av överskriden budget. En orsak till detta kan vara att den traditionella inköpsprocessen har svårt att möta de förutsättningar som krävs för ett agilt arbetssätt, då den hindrar effektiviteten och måluppfyllelsen vid inköp av IT.   I denna studie undersöks vilka möjligheter och utmaningar som finns inom en agil inköpsprocess för IT, samt hur en agil inköpsprocess skulle kunna struktureras och tillämpas i syfte att öka effektiviteten, kundnyttan och harmoniseringen mellan inköp av IT och implementeringen.   En kvalitativ studie har genomförts där primärdata insamlats genom intervjuer. Totalt har 23 djupintervjuer genomförts med olika aktörer inom inköpsprocessen såsom beställare, upphandlare och leverantörer. Den största delen av datainsamlingen är genomförd på Luleå kommun men intervjuer har även utförts med externa respondenter med kunskap om agila arbetssätt inom offentlig sektor. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk analys, som resulterat i ett flertal identifierande möjligheter och utmaningar för agilt inköp av IT samt ett ramverk för agilt inköp av IT.   Studien visar att det finns både möjligheter och utmaningar inom en agil inköpsprocess för IT. Offentliga organisationer som bland annat genomsyras av de agila grundvärderingarna, med motiverade och förändringsbenägna individer och förtroende för leverantörer har goda möjligheter att arbeta med agilt inköp. Utmaningar finns inom ett ökat behov av struktur, högre grad av effektstyrning, proaktiv uppföljning, en förändrad anbudsutvärdering och en kulturell omställning.   I studien har ett ramverk för agilt inköp av IT inom offentlig sektor framtagits. Ramverket är baserat på den nationella inköpsprocessen och de agila grundvärderingarna. Inom varje fas i inköpsprocessen presenteras aktiviteter som bidrar till att skapa en agil inköpsprocess. Aktiviteterna innefattar bland annat att skapa självorganiserande team, ställa krav på effektmål, skapa en jämn riskfördelning och arbeta med incitament för effektivitet. Studien bidrar med ny kunskap inom hur ett agilt arbetssätt kan anammas inom inköpsprocessen för IT inom offentlig sektor. Genom att använda det agila ramverket kan offentliga organisationer skapa en ökad harmonisering mellan inköpsprocessen och implementeringen av IT, med förhoppningen att det ökar effektiviteten och kundnyttan. / Traditionally, the public procurement process has originated in the waterfall project model, with distinct phases and gates. To gain more flexibility and efficiency, the IT industry have adapted agile project methods instead. A challenge that has arisen due to this change is that the traditional procurement process rarely is adapted to agile project methods. Furthermore, the public sector is a large buyer of IT, but a significant part of all public projects within IT are failing in terms of exceeded budget. One reason for this could be that the traditional procurement process has difficulties in meeting the conditions required for agile methods, since it prevents the efficiency and goal achievement of IT procurement.   In this study, the possibilities and challenges of an agile procurement process for IT was researched. The study also included how the procurement process could be structured and applied, with the aim to increase the efficiency, the customer value and the harmonization between procurement of IT and the implementation.   The research questions were answered by a qualitative study where primary data was collected through interviews. A total of 23 deep interviews were conducted with different participants in a procurement process such as purchasers, suppliers and clients. The largest amount of data was collected at Luleå kommun, but interviews were also conducted with external respondents with knowledge of agile methods in the public sector. The interviews were analyzed through a thematic analysis, which resulted in several opportunities and challenges concerning agile procurement, together with a framework for agile procurement of IT.   The study shows that there are both opportunities and challenges in an agile procurement process of IT. Public organizations that for example is permeated of the agile ground values, with motivated individuals with a likeness of change and trust towards the suppliers, have good opportunities to work with agile procurement. Challenges exists in an increased need of structure, a change in purchasing and contract procedures and the need of education and a culture shift.  In the study, a framework for agile procurement of IT in the public sector has been developed. The framework is based on the national procurement process in Sweden and the agile ground values. In each procurement process phase activities that characterize agile methods are presented. The activities include for example creating self-organizing teams, setting requirements based on impact goals, creating a model for shared risk and work with incentives for efficiency. The study contributes to new knowledge of how agile methods can be incorporated in the public procurement process. By using the agile framework public organization can increase the harmonization between the procurement process and the implementation of IT, with the aim to increase the customer value and efficiency.

<p>Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet.</p> / <p>As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.</p>

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet. / As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.

This thesis is about the economic aspects of public procurement of services through auctionsin Sweden. It focuses on two different institutions, auctions used to find foste r-parents forboarded out children in the 19th century, and auctions of cleaning service contracts in the 20 thcentury. I n both cases, the contracting entity is the municipality or its representative, thelowest bidder wins the auction, and is paid in accordance with his/her bid.In the child auctions, c hildren were allotted to foster-parents by means of an open biddingprocess, the descending English auction, where the bids were given continuously to theauctioneer. In modern public procurement sealed bids ar e used in accordance with the firstprice,sealed bid auction. The first part of this thesis is about price formation in the childauctions and a study is made of the children who were auctioned several times, indicatingasymmetric information among bidders or adverse selection in this market. These subjects arestudied using field data on 601 child auctions held in Northern Sweden during the period 1863to 1889. The empirical findings in the first paper suggest that the foster-parents had a cleareconomic motive in these auctions. The child characteristics significantly affect the amount ofcompensation paid to the foster-parent. There is also evidence that farmers preferred older,more productive children. The second paper studies whether a re-auctioned child commandeda higher or lower price than a child that was not re-auctioned. The results indicate some formof asymmetric information because foster-parents demanded a higher level of compensationfor a re-auctioned child. The results also suggest that the probability that a child was reauctionedincreased if he/she was not healthy.The third paper in the thesis discusses a kind of "paradox". Although there is a competitiveeffect on the bids in the auction of cleaning service contracts, the contracting entity has anoption, given by law, to restrict the number of bidders. In th is paper, an implementation costis introduced fo r the contracting entity to justify such a restriction. The results, based onSwedish municipality data, indicate that contract and municipality characteristics, assumed toaffect the implementation cost, affect the volume of the procurement, and the number ofbidders, but not necessarily the choice of allocation mechanism. The final paper studiesregional differences in bids, costs, and competition in municipal procurement using the samedata as in paper [3]. The results show higher estimated costs for completing the contract, butlower estimated mean bids in the major city area of Stockholm compared with the res t of thecountry. This is explained by lower profit margins and higher operational costs in the majorcity area. An analysis is also carried out of why the lowest bidder is not always the contractedbidder. / <p>Härtill 4 delar.</p> / digitalisering@umu