År 2014 trädde LOU-direktivet ikraft där det har införts bestämmelser om ändringar i offentliga kontrakt under löptiden och vad som kan utgöra en väsentlig ändring. Resonemanget bakom dessa bestämmelser är om ett upphandlat kontrakt ändras alltför väsentligt i förhållande till de ursprungliga villkoren har den offentliga beställaren tilldelat ett nytt kontrakt med nya villkor och gör sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Vid offentliga upphandlingar brukar det som är tänkt att bli avtalsinnehåll benämnas som ”kommersiella villkor”. Att aktivt ändra avtalsvillkor efter förfarandets slut kan anses utgöra en väsentlig förändring, men om en offentlig beställare alternativt förhåller sig passivt till ett avtalsvillkor, och därmed efterger villkoret, finns det inga uttryckliga regler om i upphandlingsbestämmelserna. Av doktrin framgår det dock att även en underlåtenhet att verkställa ett kontrakt som uppgår till en väsentlig ändring i betydelsen av reglerna i LOU- direktivet eller rättspraxis kan anses som en otillåten direktupphandling. Bestämmelserna i LOU-direktivet om väsentliga ändringar har kodifierats utifrån rättspraxis på området där domen Pressetext (se närmare i avsnitt 4.3) utgör det främsta avgörandet vilket har varit en tydlig inspiration till kodifieringen i LOU-direktivet. I målet utformade EU-domstolen tre punkter som ska ligga till grund för prövningen om en ändring är av väsentlig art. Dessa punkter utgör fortfarande den viktigaste bedömningen av om en ändring är att anse som väsentlig eller inte. I LOU finns det numera olika bestämmelser som avgör om en ändring i ett offentligt upphandlat kontrakt är väsentlig, men reglerna är allmänt skrivna och det är inte självklart när en ändring i ett kontrakt är att se som väsentlig. Det är upp till rättstillämparen att utveckla praxis på området och klargöra hur stort det legala utrymmet är för att göra ändringar i offentliga kontrakt. Uppsatsen fastställer att både aktiva och passiva ändringar av kommersiella villkor kan utgöra en väsentlig ändring enligt bestämmelserna i LOU. Var gränserna går är inte helt tydligt och konsekvenserna av att göra sig skyldig till en otillåten direktupphandling är allvarliga för en offentlig beställare.

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

Inledning: Det finns idag ett infrastrukturgap i Sverige som beror på att dagens planerade investeringar inte täcker framtidens behov. Eftersom resurserna inte räcker till ökar efterfrågan på att öka innovationsgraden i infrastrukturprojekten, vilket kan göras genom att styra upphandlingsprocessen. Tidigare forskning säger däremot att det finns risker med att tänka innovativt eftersom nackdelarna väger över fördelarna. Därmed avser studien att undersöka hur styrning av upphandlingsprocessen kan skapa innovation i infrastrukturprojekt.    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga sektorn arbetar med styrning av upphandlingsprocessen för att skapa till innovation i infrastrukturprojekt samt att undersöka vilka hinder och barriärer som finns för innovation.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och inslag av abduktion. En flerfallstudie tillämpas där det empiriska materialet inhämtas via semistrukturerade intervjuer från sju offentliga organisationer.     Slutsats: I fasen förbereda verkar det finnas störst möjlighet att påverka innovationsgraden vilket till stor del beror på att entreprenad- och upphandlingsform fastställs i denna fasen. Studiens resultat indikerar på att totalentreprenad och innovationsupphandling är de entreprenad- och upphandlingsformer som främja innovation i störst utsträckning. De drivkrafter för innovation som studien främst utvecklat och bidragit med är kunskapsöverföring, riskpremie, pilotprojektoch innovationskultur. Vidare har studien resulterat i att nya barriärer för innovation uppdagats vilka bland annat är erfarenhetsbrist, delgivning av företagshemligheter samt innovationsbegreppet. / Background and problem discussion: Today, there is an infrastructure gap in Sweden that is due to the fact that today's planned investments do not cover the needs of the future. As resources are insufficient, demand for increasing the degree of innovation in infrastructure projects is increasing, which can be done by controlling the procurement process. Previous research, on the other hand, says that there are risks of thinking innovatively where the disadvantages outweigh the benefits. We therefore intend to investigate how control of the procurement process affects innovation in infrastructure projects.   Purpose: The purpose of this study is to examine how the public sector works with the control of the procurement process in order to contribute to innovation in infrastructure projects and to explore the obstacles and barriers that are against innovation.   Method: The thesis is a qualitative study with a deductive approach that has elements of abduction. A multi-case study has been applied in which the empirical material has been obtained through semi-structured interviews from seven public organizations.   Conclusion: In the preparation phase, there seems to be the greatest opportunity to influence the degree of innovation, which is largely due to the fact that contracting and procurement forms are determined in this phase. The study's results indicate that contracted and innovation procurement are the forms of contracting and procurement that promote innovation to the greatest extent. The driving forces for innovation that the study mainly contributed to are knowledge transfer, risk premium, pilot project and innovation culture. Furthermore, the study has resulted in new barriers to innovation being discovered which include lack of experience, service of corporate secrets and the concept of innovation.

The demand for consultancy services has increased significantly since the companies began to shift from in-house staff to the purchasing of consulting services. The procurement of consul-tancy services can be considered among the most difficult service that goes to procure which means that it requires extensive knowledge of the purchaser to succeed in the process. In this report, I will examine how five public Swedish purchasers expressed their competence requirements regarding construction and design management ten years ago. I will also con-sider what type of skills they think are the most important today, and also see how the con-sultants' alleged expertise is examined. Finally, I will explain the five public purchasers thoughts on what might happen to their competence requirements in the nearest future. The report is structured in two parts where the first part is an analysis of the client's previous competence requirements. The second part consists of interviews with each individual client. The people that were interviewed all have extensive experience in project management, both from the private and public sectors. Conclusively, I will present what happened with their skills requirements over time and the likely reasons behind it, what forces that are behind changes in organizations, how the public purchasers follow up skill requirements and what they predict will happen to their skills requirements in the nearest future. / Efterfrågan på konsulttjänster har ökat avsevärt sedan många företag börjat köpa in dessa tjänster istället för att anställa egen personal. Att utnyttja konsulttjänster anses vara en av de svåraste tjänster som går att upphandla, vilket ställer krav på bred kompetens hos beställaren för att lyckas handla upp konsulter med rätt kompetens som matchar med projektens kom-plexitet. I den här rapporten undersöks hur fem svenska offentliga beställare uttryckte sin kompetens-kravsättning över bygg-och projekteringsledare tio år tillbaka i tiden. Det undersöks vilken typ av kompetens de riktar mest fokus på, samt hur konsulternas påstådda kompetens följs upp av de offentliga beställarna. Sammanfattningsvis kommer jag att redogöra för vad de fem offentliga beställarna tror kommer att hända med deras kompetenskrav inom den närmsta framtiden. I bakgrundskapitlet tillhandahålls en inblick i hur offentlig upphandling fungerar, där även konsulttjänsteupphandling och konsultföretagens affärsmodeller ser ut. Till grund för detta används faktorer bakom förändringar i organisationer, tillit mellan beställare och entre-prenör, hållbarhet i byggbranschen och outsourcing. Rapporten är uppbyggd i två delar, där ena delen utgörs av en analys av de offentliga bestäl-larnas tidigare kompetenskrav för åren 2005, 2010 och 2015. Den andra delen består av inter-vjuer med representanter från varje enskild beställare, samma fem beställare (Svenska bostä-der, Stockholms stad, Locum, Trafikverket och SL) som den tidigare delen baseras på. Perso-nerna som intervjuats har alla lång erfarenhet av projektledning, både från privat såväl som offentlig sektor. Slutligen presenteras hur kompetenskraven har utvecklats med tiden, tillsammans med tänk-bara faktorer som förklarar troliga anledningar till dess utveckling. Rapporten presenterar också vilka kompetenskrav som de offentliga beställarna ses som viktigast, hur de sköter granskningen av projektkonsulterna och vad de offentliga beställarna förutspår kommer att hända med sina kompetenskrav inom den närmsta framtiden.

All children should be safe when walking to or from school as well as around the school area.When there is a constructions site near the school or in close connection to the schoolyard therecan be significant problems with safety. This bachelor thesis is written to makesure that children feel safe and comfortable around the school premises regardless of anew school building being built or renovations of an old one is taking place. This thesis is being written for Enköpings municipality but is applicable to all municipalities in Sweden. This work proceeds from the construction of Nya Westerlundska gymnasiet which isan upper secondary school that is being planned and build during the time of this study. The 2030 Agenda that contains goals from the United Nations(UN) amongst Quality Education is being discussed together with goals from the EuropeanUnion, Sweden and Enköping. It is important that the education keep the same quality even if there is a construction site in the area, hence why the question about childrens safty around construction sites is important. The work has partly been executed by comparing administrative regulations from previously built schools in the municipality to see what the requirements have been before concerning children’s safety. People that have been working with similar projects and with Westerlundska was interviewed.Thenceforth the interviews were compared with the administrative regulations and recommendations for future projects where made. The conclusion where that Enköpings municipality have made many good safety measurements regarding construction projects around schoolchildren. In the future the municipality can make similar requirements andjust adding a few for specifics. The municipality will not be hindered by Swedish law to do so. It also became clear that cooperation and direct communication between the school, the construction site and the municipality is of the utmost importance. / Alla barn och ungdomar ska vara trygga och bekväma i sina skolmiljöer och när de tar sig till och från skolan. När det sker en omfattande tillbyggnad eller ombyggnation vid skolan kan det uppstå problem med trygghet och säkerhet. Det här examensarbetet har gjorts för att komma fram till hur kommun och byggföretag borde gå tillväga och samarbeta för att behålla samma trygga skolmiljö även under byggnationen. Examensarbetet är utfört i samarbete med Enköpings kommun men det som tas upp är applicerbart på alla kommuner runt om i Sverige. Arbetet utgår ifrån byggnationen av Nya Westerlundska gymnasiet som är en skola vars byggnation planeras under tiden som arbetet skrivs. Att det finns globala och nationella hållbarhetsmål som behöver försökas nås, däribland god utbildning för alla, tas upp i detta arbete. Det är viktigt att utbildningen håller samma nivå även när det händer saker omkring skolområdet, därför är frågan om barns säkerhet vid byggnationer viktig. I arbetet jämförs administrativa föreskrifter från tidigare byggda skolor i Enköpings kommun för att se vilka skolor som har specificerade krav som gynnar skolbarns säkerhet vid byggnationen. Personer som på olika sätt har med skolbyggnationer att göra i Enköpings kommun har intervjuats för att få olika perspektiv i arbetet. Därefter jämfördes personernas intervju med de administrativa förskrifterna för att få fram vad som tidigare gjorts bra och vad som rekommenderas att göras vid framtida byggprojekt. Slutsatsen för arbetet är att Enköpings kommun har gjort många bra säkerhetsåtgärder inför byggprojekt runt skolbarn i kommunen. Det går att säkerställa säkerheten även i fortsättningen genom att lägga in krav i de administrativa föreskrifterna och att det inte hindras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Det blev också tydligt i och med rapporten att samverkan mellan skolverksamhet, beställare och entreprenör under entreprenadtiden är av högsta vikt.

Situationen för vår planet är akut. För att bromsa den negativa klimatpåverkan behöver alla vara med och påverka till en bättre miljö. En viktig pusselbit som får tonvikt är de offentliga upphandlingarna eftersom de är omfattande och utgör en betydande del av Sveriges bruttonationalprodukt årligen. Syftet med studien är att belysa vilka förutsättningar som kommunerna har för att erhålla en hållbar upphandling. Men även vilka eventuella likheter samt skillnader som förekommer mellan kommunerna. För att tolka det resultat vi erhåller av den kvalitativa empirin utgår vi från implementeringsteorin och Lundquists (1992) modell, vilja, kunna och förstå. Studiens empiriska underlag har inhämtats via semistrukturerade intervjuer från sex kommuner i Sverige utifrån en förbestämd urvalsprocess. Vidare har kommunernas upphandlingspolicyer analyserats för att kunna beskriva de olika karaktärsdragen gällande hållbarhetsarbete i policyprocessen. Resultatet påvisar en variation av förutsättningar för att genomföra hållbara upphandlingar. Kommunerna uttryckte gemensamt att resurser är den primära faktorn som inkluderar tid, kompetens och monetära tillgångar. Något som blir konkret är den bristande uppföljningen av upphandlingen, där kommunerna förmedlar en avsaknad av nödvändiga resurser. Informanterna framställde att kommunens storlek och geografisk placering har en betydande roll för att kunna åstadkomma hållbar utveckling i upphandlingar.

Asymmetrical information gaps perceived by procurers creates barriers when introducing sustainability in public procurement. The prerequisite for addressing these have therefore been studied. The asymmetrical information gap perceived by the procurer has been studied from the perspective of contract theory, since procurements can be regarded as a contract between two parties. To study this, five functional-oriented public procurements with different sustainability demands and needs have been studied. The approach of the study has been of qualitative nature and was conducted through interviews. The interviews revealed that the use of dialogues was perceived as a good way of reducing the asymmetrical information gap. However, it was experienced as time consuming. The use of incentives proved to be a more situational solution, it cannot solely reduce the information asymmetric gap perceived by the procurer. It also emerged that the dialogue process could be regarded as a form of market incentive. Hence, the need for a more time-efficient approach for the dialogue processes when using functional oriented public procurements. Such a model has been compiled based on the information from the interviews. The purpose of the model is to increase the prerequisites for sustainability in public procurement by addressing the asymmetrical information perceived by the procurer. / Informationsasymmetrin upplevd av offentliga upphandlare skapar barriärer vid introduktionen av hållbarhet i upphandlingarna. Där av har förutsättningarna för att adressera dessa studerats. Det informationsasymmetriska gapet upplevt av upphandlaren har studerats utifrån ett kontraktsteoretiskt perspektiv. Detta då upphandlingar kan betraktas som ett kontrakt skrivet mellan två parter. För att studera detta har fem stycken funktionsorienterade upphandlingar med olika hållbarhets inriktningar och behov studerats. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ natur och genomförts med hjälp av intervjuer. Av intervjuerna framkom det att användandet av dialoger upplevdes som ett bra tillvägagångssätt för att reducera det informationsasymmetriska gapet. Dock upplevdes det som tidskrävande. Användandet av incitament framkom vara en mer situationsbaserad lösning. Detta gör att användandet av incitament inte ensamt lämpar sig för att reducera det informationsasymmetriska gapet upplevt av upphandlaren. Det framkom även att dialogsförandet har kunnat betraktas som en form av incitament för marknaden. Där av behovet för ett mer tidseffektivt tillvägagångssätt för dialogsprocesserna vid användandet av funktionsorienterade upphandlingar. En sådan modell har sammanställts med hjälp av den insamlade informationen från intervjuerna. Syftet med modellen är att öka förutsättningarna för hållbarhet i offentliga upphandlingar genom att adressera den informationsasymmetri som upplevs av upphandlaren.

Purpose: Today two of the biggest problems within the construction industry in Sweden is the exceeding of budgets and that the projects do not finish in time. One of the reasons is the use of alterations, supplementary- and withdrawn work that occurs during the project. The purpose is therefore to study the variations that can be related to the documents that are used during public procurement as well as provide some suggestions on how the procurement documents can be improved for future projects. Hence trying to decrease the use of variations in projects. Method: The study consists of a multiple case study with three similar projects. The methods that are used are a literature study that provides the base of the intended study. A study of documents is also a crucial element to be able to draw the connections between the procurement documents and the alterations, supplementary- and withdrawn work. There will also be semi structured interviews that will strengthen the case study and increase the knowledge within the area. Findings: the study shows that 60 percent of the alterations, supplementary- and withdrawn work can be connected to the procurement documents. There are a few causes that leads to the use of alterations, supplementary- and withdrawn work in a project for example coordination between the different technical areas within the projects that can lead to contradictions in the documents. Too much material in the procurement documents can leads to conflicting information which leads to the use of alterations, supplementary- and withdrawn work. With greater accuracy and greater coordination between the different technical areas, drawings, and other documents. Coordination between the areas would also improve if it is implemented in the early stages of design. It is important to be clear in the technical description which work is expected from the project which would lead to fewer the alterations, supplementaryand withdrawn work. Implications: the overall problem is in this study is how you can reduce the use off alterations, supplementary- and withdrawn work connected to the procurement documents. Most of the alterations, supplementary- and withdrawn work in a project can be connected to these documents. To be able to reduce the cost there should be a system implemented regarding the review and coordination of the procurement documents. Limitations: This study is limited to three different projects from different municipalities, to secure a more certain result there should be more equivalent projects included in the study. The interviews are limited to the project managers that where responsible for the specific projects in this study. Keywords: alterations, supplementary- and withdrawn work, procurement documents, public procurement, specifications, regulations, technical specifications

Contracts are the most common method of service delivery. The knowledge about how to effectively implement deliveries through contracts is limited. Therefore, the work examines the role of informal processes within buyer-supplier relationships in public procurement of IT security products in Sweden to better understand this issue. The work also highlights how different types of products, both simple and complex, affect the nature of these relationships. Additionally, information security is discussed as an adaptive and complex system, and transaction cost economics is presented as a theoretical framework for understanding buyer-supplier relationships in public procurement. Semi-structured interviews with decision-makers responsible for the procurement of IT security products were used to understand the subject. As a result, a gap in competence within IT security was identified in the public sector. Employees' technical expertise and informal relationships with suppliers can affect the objectivity of the procurement process. The results also demonstrate that informal relationships and individual perceptions can introduce subjectivity, despite the procurement process in Sweden being characterized by formal regulations and legally mandated objectivity. The work also discusses the role and influence of both formal and informal contracts, emphasizing the importance of informal control mechanisms such as authority and trust rather than price in the procurement of IT security products. The work highlights that informal control mechanisms are utilized to manage risks within the field of information security. To ensure an objective, efficient, and integrity-preserving procurement process, there is a need to address informal factors and promote transparent guidelines in public procurement of IT security products in Sweden. / Kontrakt är den vanligaste metoden för tjänsteleverans. Det råder delvis en brist på kunskap om hur man effektivt genomför leveranser genom kontrakt. Arbetet undersöker därför betydelsen av informella processer inom upphandling av IT-säkerhetsprodukter inom den offentliga sektorn i Sverige för att bättre förstå denna problematik. Arbetet analyserar specifikt köpare-leverantörsrelationer för IT-säkerhetsprodukter och diskuterar hur olika typer av produkter, både enkla och komplexa, påverkar dessa relationers karaktär. Dessutom diskuteras informationssäkerhet som ett adaptivt och komplext system samt transaktionskostnader som en teoretisk ram för att förstå köpare-leverantörsrelationer inom offentlig upphandling. Genom semistrukturerade djupintervjuer med beslutsfattare som är ansvariga för upphandling av IT-säkerhetsprodukter identifierar arbetet ett kompetensgap inom offentliga organisationer. Anställdas tekniska kompetens och informella relationer med leverantörer kan påverka objektiviteten i upphandlingsprocessen. Resultatet visar även att informella relationer och individuella uppfattningar kan introducera subjektivitet, trots att upphandlingsprocessen i Sverige präglas av formella regelverk och lagstadgad objektivitet. Arbetet diskuterar även rollen och inflytandet av både formella och informella kontrakt och betonar vikten av informella styrmekanismer, såsom auktoritet och tillit, snarare än pris vid upphandling av IT-säkerhetsprodukter. Arbetet påvisar att informella styrmekanismer används för att hantera risker inom informationssäkerhetsområdet. För att säkerställa en objektiv, effektiv och integritetsbevarande upphandlingsprocess betonas behovet av att hantera informella faktorer och främja transparenta riktlinjer inom offentlig upphandling av IT-säkerhetsprodukter i Sverige.

Social sustainability is one of the three dimensions that make up sustainable development. The social dimension has for long been seen as the weakest and has often been ignored in favour of the economic and ecological dimension. The importance of the social dimension is getting more recognition both by the private and the public sector and as a result of external pressures, companies have started to work with their social responsibility to strengthen their competitiveness on the market. From this way of working, the concept of creating shared value has been introduced by professor Michael E. Porter and lecturer Mark R. Kramer who suggests that companies can create economic value by creating societal value and thereby create shared value. They argue that companies can, by addressing a social issue and using their power, create shared values in our society. Employment requirements in public procurement is one way of addressing the social sustainability in the society and together with the prevailing construction boom and the shortage of manpower, companies must look for new places to recruit. Hence, the purpose of this descriptive research is to contribute with knowledge on how employment requirements are used in Sweden and study the development of the concept creating shared value. Additionally, it is investigated if employment requirements in public procurements can be used to create shared value. Two examples of varied character serve the basis of the empirics. The theory of creating shared value originates, as mentioned earlier, from creating social value and thereby creating economic value which, in turn, creates shared value. The study shows that, even though Porter and Kramer’s theory of creating shared value might not be fully applicable in public procurement, employment requirements can be a way of creating shared value in the society. Through collaboration between the private and the public sector, social issues such as unemployment, can be addressed and mitigated. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner som utgör hållbar utveckling. Den sociala dimensionen har länge setts som den svagaste och har ofta ignorerats till förmån för den ekonomiska och ekologiska dimensionen. Betydelsen av den sociala dimensionen börjar uppmärksammas alltmer, både av den privata och offentliga sektorn och som ett resultat av yttre påtryckningar har företag börjat arbeta med sitt sociala ansvar för att därigenom stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Från detta arbetssätt har konceptet creating shared value introducerats av professor Michael E. Porter och föreläsaren Mark R. Kramer som menar att företagen kan skapa ekonomiskt värde genom att skapa ett socialt värde vilket tillsammans i sin tur resulterar i ett delat värde. De menar att företag, genom att adressera ett socialt problem och använda sin makt, kan bidra till att skapa ett delat värde i samhället. Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är ett sätt på vilket den sociala hållbarheten i samhället kan adresseras och tillsammans med den rådande högkonjunkturen i byggbranschen och byggföretagens personalbrist måste de se till alternativa platser för rekrytering. Därför har syftet med denna beskrivande uppsats varit att utöka kunskapen om hur sysselsättningskrav används och studera utvecklingen av konceptet creating shared value. Dessutom har det undersökts om sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar kan skapa delat värde. Två exempel av varierande karaktär ligger således till grund för den empiriska inhämtningen. Teorin om att skapa delat värde utgår, som tidigare nämnt, från att skapa socialt värde och därigenom ekonomiskt värde vilket i sin tur skapar delat värde. Studien visar att även om Porter och Kramers teori om värdeskapande inte är helt applicerbart i offentlig upphandling, kan sysselsättningskrav vara ett sätt att skapa detta. Genom samarbete mellan den privata och offentliga sektorn kan sociala problem såsom arbetslöshet, adresseras och minskas.