<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn?</p><p>2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år?</p><p>3. Hur många av idrottsförbunden är positivt inställda till  styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år?</p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Den kvantitativa studien genomfördes på ett antal specialidrottsförbund (41 st.), 32 besvarade enkäten, samtliga är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF). Specialidrottsförbunden besvarade en enkät om styrketräning för barn som vi tillsammans med vår handledare konstruerat.</p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Flertalet av de undersökta idrottsförbunden hade inte någon uttalad policy angående styrketräning för barn, men däremot hade de flesta idrottsförbunden rekommendationer. På frågan om respektive idrottsförbund är positivt inställda till styrketräning för barn svarade;   Ja (65 %), Nej (16 %), Till viss del (13 %) samt  Vet ej (6%).<strong><em> </em></strong>Resultaten visar att en majoritet av de svenska idrottsförbunden är positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år. En majoritet av idrottsförbunden rekommenderar att barnen ska använda den egna kroppen som belastning, att belastningen ska vara lätt eller medellätt samt att den ska bedrivas 1-2 pass per vecka. Samtliga undersökta idrottsförbund anser att styrketräningen ska utformas på samma sätt för pojkar respektive flickor i unga åldrar. <strong><em></em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Slutsatsen är att inställningen till styrketräning för barn är på väg att förändras jämfört med hur inställningen såg ut från 1980-talet och framåt i Sverige, då man ansåg att styrketräning inte bör utföras förrän skelettet är färdigväxt. Idag är 65 procent av utvalda idrottsförbund positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år, enligt vår studie. Samtliga undersökta idrottsförbund är enade om att barnen ska utöva styrketräning med lätt belastning (1-2 pass per vecka) och ingen tung belastning med risk för överbelastningsskador.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka rekommendationer samt inställning svenska idrottsförbund har till styrketräning för barn. Frågeställningar: 1. Vilken policy har utvalda svenska idrottsförbunden vad gäller styrketräning för barn? 2. Vilka styrketräningsrekommendationer ger idrottsförbunden för barn i åldrarna 7-12 år? 3. Hur många av idrottsförbunden är positivt inställda till  styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år? Metod Den kvantitativa studien genomfördes på ett antal specialidrottsförbund (41 st.), 32 besvarade enkäten, samtliga är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF). Specialidrottsförbunden besvarade en enkät om styrketräning för barn som vi tillsammans med vår handledare konstruerat. Resultat Flertalet av de undersökta idrottsförbunden hade inte någon uttalad policy angående styrketräning för barn, men däremot hade de flesta idrottsförbunden rekommendationer. På frågan om respektive idrottsförbund är positivt inställda till styrketräning för barn svarade;   Ja (65 %), Nej (16 %), Till viss del (13 %) samt  Vet ej (6%). Resultaten visar att en majoritet av de svenska idrottsförbunden är positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år. En majoritet av idrottsförbunden rekommenderar att barnen ska använda den egna kroppen som belastning, att belastningen ska vara lätt eller medellätt samt att den ska bedrivas 1-2 pass per vecka. Samtliga undersökta idrottsförbund anser att styrketräningen ska utformas på samma sätt för pojkar respektive flickor i unga åldrar. Slutsats Slutsatsen är att inställningen till styrketräning för barn är på väg att förändras jämfört med hur inställningen såg ut från 1980-talet och framåt i Sverige, då man ansåg att styrketräning inte bör utföras förrän skelettet är färdigväxt. Idag är 65 procent av utvalda idrottsförbund positivt inställda till styrketräning för barn i åldrarna 7-12 år, enligt vår studie. Samtliga undersökta idrottsförbund är enade om att barnen ska utöva styrketräning med lätt belastning (1-2 pass per vecka) och ingen tung belastning med risk för överbelastningsskador.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att vidga kunskapen om ett relativt utforskade ämne, nämligen genus inom fältet styrketräning. Detta undersöks genom analysera bilder på vältränade människor med rådande teorier inom ämnet för att på så vis bidra till ny kunskap. Mer specifikt så är syftet med denna studie att undersöka hur föreställningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder på två webbsidor som behandlar styrketräning. De olika typer av bilder som återfinns på hemsidorna präglas av tydliga genusskillnader som på ett extremt sätt framhäver männens makt över kvinnorna genom att porträttera dem på både tydliga och mer subtila sätt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter så har ett relativt outforskat område nu fått en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus på hur genus skapas genom bilder i fältet för styrketräning. Frågor som uppsatsen ställer sig är: Hur framställs genus i bild på kvinnor respektive män som i varierande grad utövar styrketräning och kroppsbyggning på utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen återfinns på webbsidorna? Hur framställs de och vilka skillnader finns mellan könen vad gäller dessa bilder? Analysen av bilder på två olika nätsidor som riktar sig till kvinnor och män som styrketränar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja män och kvinnor åt i just styrketräningssammanhang, detta eftersom kvinnan här närmar sig vad som anses vara männens sfär.

Research in the area of public procurement has gained increasing attention with increasing interest in researching different evaluation methods for incoming tenders in procurement. The study analyzed the structure for procurement with a multi-criteria model for observation of changes in ranking and studied the importance of correct scoring. A sensitivity and robustness analysis were used as a tool to study the stability and the strength of a contracting entity's priorities. The purpose of this thesis was a study to determine if the ranking of tenders became more sensitive to the structure of the model or for each tender's evaluation, where it was found that the ability to correctly score points was more crucial than being critical of weights assigned to the criteria in the procurement, respectively. Relationship between price and quality turned out to be unknown to some extent, the connection could be determined after all tenders were submitted and accumulated points were available. / Forskning inom området offentlig upphandling har fått allt mer uppmärksamhet när intresset hamnat på undersökning av olika utvärderingsmetoder för inkommande anbud vid en upphandling. I studien analyserades uppbyggnaden för upphandlingar med en multikriteriemodell för observation över förändringar hos rangordning samt studerandet av vikten för en korrekt poängsättning. En känslighets- och robusthetsanalys tillämpades som verktyg för att studera stabiliteten och styrkan hos en upphandlande entitets prioriteringar. Syftet med uppsatsen var en undersökning för en bedömning om rangordningen av upphandlingars anbud blev känsligast mot strukturen på modellen eller för varje anbuds värdering, där det visade sig att förmågan för korrekt poängtilldelning var mer avgörande än att vara kritisk till vikterna som tilldelades respektive kriterier inom upphandlingen. Relationen mellan pris och kvalitet visade sig vara okänd till viss del, sambandet kunde avgöras efter att alla anbud var inskickade och samlade poäng fanns att tillhandahålla.