In the mid 1990s a previous prohibitions against multi-story buildings higher than two floors with a wooden frame was changed. Today multi-storey buildings are being built in Skellefteå, Sundsvall, Växjö, and Stockholm with others. Despite this only one of five houses being built today has a wooden frame. Since the municipality is a key force to get projects with wooden frames, this papers purpose is to improve tender document for the opportunity to submit bids and building with wooden frames. To help us forward with our work three questions were formulated. 1) What is the basis from a wooden constructions company perspective, of which they determines if they can place a bid or not? 2) What is the difference between tender documents made by a municipality compared to a private buyer? 3) How can tender documents be improved to create an opportunity to place a bid containing an alternative frame system? To answer these questions a literature study was carried out. The literature study is the basis of this paper. To obtain empirical data a document analysis of tender documents was carried out. The result of the study shows that wood frames are hard to adapt to an already finished technical specification, or to a tender document containing an extensive technical specification. To obtain alternative solutions, the buyer should focus on object design, form and function, or a general technical specification. Instead the technical specifications should be drawn up by the supplier, or in collaboration with them. The tender evaluation should be made by the most economically advantageous rather then the lowest price. Then the buyer can evaluate the offers against each other, rather then choosing the lowest price. This also gives the possibility for suppliers to make a bid containing an alternative solution. As a continuation of this paper, we recommend a study on which impact a general technical specification has on the project final cost.  Furthermore a study exploring which possibilities partner procurement can have alternative solutions in the Swedish procurement act. This report deal exclusively with how tender documents should be formulated. Life cycle analysis, carbon dioxide emissions and strength calculations will not be executed.

Då den svenska offentliga sektorn handlar kontorsmaterial, idrottsarenor, tjänster eller andra former av inköp hamnar detta under benämningen offentlig upphandling. Den totala summan av offentlig upphandling i Sverige uppskattas överstiga 500 miljarder svenska kronor årligen. När en offentlig upphandling skall genomföras skapas ett förfrågningsmaterial från upphandlaren genom vilket leverantörer får lämna anbud om att kunna slutföra det kontrakt som erbjuds. När anbuden kommer in är det upphandlarens uppgifter att avgöra vilket anbud som är det mest fördelaktiga, detta genom att väga olika faktorer emot varandra. Denna studie undersöker ifall faktorn pris prioriteras i denna beslutsfattande situation från upphandlaren. Resultaten visar på att pris först i slutändan är den faktor som avgör vilken leverantör som blir vinnare i budgivningen, men detta är först efter att andra faktorer redan har blivit beaktade och påverkat faktorn pris. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.</p><p>De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden.</p>

<p>Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.</p><p> </p><p>Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.</p><p> </p><p>De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.</p><p> </p><p>Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.</p>

No description available.

<p>I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.</p><p>Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.</p><p>Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.</p>

No description available.

Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.   Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.   De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.   Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen. De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande. Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts. Med kvalitativ metod har aspekter av kommunikationen kunnat belysas. Sju halvstrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med respondenter från både myndigheter och småföretag i Jönköpings län. Resultatet från undersökningen visar att aktörerna kommunicerar främst genom skriftliga former. Muntlig kommunikation undviks av myndigheterna för att värna om likabehandlingsprincipen. Det förekommer dock i vissa faser. Elektroniska kanaler används i många situationer. Företagen lämnar dock ofta sina anbud i fysisk form. Direkt kommunikation mellan aktörerna förekommer men det är indirekt kommunikation som är mest framträdande. Att formulera komplex information på ett tydligt sätt är ett av de hinder som framkommit. Hela processen måste tänkas ut i förväg av myndigheterna och förfrågningsunderlaget får normalt inte ändras i efterhand. Underlagen upplevs ibland vara väldigt omfattande och fulla av upprepningar. Oenighet om kravens betydelse för upphandlingens utgång råder. En del företagsrespondenter upplever att det ställs krav som inte tas hänsyn till, medan någon myndighetsrespondent menar att dessa krav ställs för att skapa en hög lägstanivå. Företagsrespondenterna vittnar om att det är enkelt att få svar på frågor angående otydligheter i förfrågningsunderlaget. Diskussioner om bättre lösningar på myndigheternas behov efterfrågas dock av leverantörer. Att använda ett elektroniskt upphandlingssystem kan underlätta för myndigheter i utvärderingsfasen. Systemet kan också ge anbudsgivaren en form av feedback på anbudet då det varnar för om krav har missats. / Public procurement is conducted by public sector to purchase supplies and services. Studies show that small businesses do not participate in public procurement at the same extension as big businesses. Bureaucratic formulated tender specifications and irrelevant requirements are given as some possible reasons. The communication between procurers and suppliers has been described as unsatisfactory and as a consequence, the products being asked for by the procurers are seldom the best for satisfying their needs. The purpose for this thesis is to examine the communication between public authorities and small business in public procurement. The issues for the study are how the participants communicate, which communicative obstacles might occur and how these obstacles can be overcome. A qualitative approach has been used to illuminate different aspects of the communication. Seven long interviews with representatives from both public authorities and small businesses in Jönköping county has been conducted. The result shows that the participants communicate mostly through written communication. Verbal communication is being avoided by the authorities to protect the principle of equal treatment, though it was found in some phases of the procurement process. Electronic channels are used in many situations but the tenders are often delivered in physical form. Direct communication does exist even though indirect communication is more dominant. To formulate complex information in an explicit way is one of the obstacles that was observed in the study. The whole process has to be conceived by the procurers from the start, since the tender specification as a rule cannot be changed afterwards. The tender specifications are considered very extensive by respondents from small businesses, and recurrences of information are common. They also experience that some requirements being asked for do not fill a purpose for the outcome of the process. On the other hand, some authorities refer to that the requirements creates a high lowest level and that they do have a great importance. Respondents from the small businesses seem to consider it being easy to get their questions about uncertainties in the tender specification answered, but they also want greater possibilities to discuss alternative solutions to the authorities needs. The use of an electronic procurement tool can make the evaluation phase easier for the procurers. It can also give the suppliers a kind of feedback since the system alert if some requirements in the tender are not being fulfilled.